| 1. |
|
|
| 2. |
- Söderqvist, Tore, et al.
(författare)
-
Cost–benefit analysis of beach-cast harvest : Closing land-marine nutrient loops in the Baltic Sea region
- 2022
-
Ingår i: Ambio. - : Springer Nature. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 51:5, s. 1302-1313
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Harvesting beach-cast can help mitigate marine eutrophication by closing land-marine nutrient loops and provide a blue biomass raw material for the bioeconomy. Cost–benefit analysis was applied to harvest activities during 2009–2018 on the island of Gotland in the Baltic Sea, highlighting benefits such as nutrient removal from the marine system and improved recreational opportunities as well as costs of using inputs necessary for harvest. The results indicate that the activities entailed a net gain to society, lending substance to continued funding for harvests on Gotland and assessments of upscaling of harvest activities to other areas in Sweden and elsewhere. The lessons learnt from the considerable harvest experience on Gotland should be utilized for developing concrete guidelines for carrying out sustainable harvest practice, paying due attention to local conditions but also to what can be generalized to a wider national and international context.
|
|
| 3. |
- Bekkhus, Tove, et al.
(författare)
-
Automated detection of vascular remodeling in human tumor draining lymph nodes by the deep learning tool HEV-finder
- 2022
-
Ingår i: Journal of Pathology. - : John Wiley & Sons. - 0022-3417 .- 1096-9896. ; 258:1, s. 4-11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vascular remodeling is common in human cancer and has potential as future biomarkers for prediction of disease progression and tumor immunity status. It can also affect metastatic sites, including the tumor-draining lymph nodes (TDLNs). Dilation of the high endothelial venules (HEVs) within TDLNs has been observed in several types of cancer. We recently demonstrated that it is a premetastatic effect that can be linked to tumor invasiveness in breast cancer. Manual visual assessment of changes in vascular morphology is a tedious and difficult task, limiting high-throughput analysis. Here we present a fully automated approach for detection and classification of HEV dilation. By using 12,524 manually classified HEVs, we trained a deep-learning model and created a graphical user interface for visualization of the results. The tool, named the HEV-finder, selectively analyses HEV dilation in specific regions of the lymph nodes. We evaluated the HEV-finder's ability to detect and classify HEV dilation in different types of breast cancer compared to manual annotations. Our results constitute a successful example of large-scale, fully automated, and user-independent, image-based quantitative assessment of vascular remodeling in human pathology and lay the ground for future exploration of HEV dilation in TDLNs as a biomarker.
|
|
| 4. |
- Bekkhus, Tove, et al.
(författare)
-
Remodeling of the Lymph Node High Endothelial Venules Reflects Tumor Invasiveness in Breast Cancer and is Associated with Dysregulation of Perivascular Stromal Cells
- 2021
-
Ingår i: Cancers. - : MDPI AG. - 2072-6694. ; 13:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Simple Summary Tumor draining lymph nodes (TDLNs) are the most common metastatic sites in human cancer but are also essential sites for induction of tumor immunity. How different types of primary tumors affect the anti-tumor immune response in the LNs is not fully understood. By analyzing biobank tissue from breast cancer patients, we demonstrate that invasive breast cancer induce dramatic pre-metastatic LN changes affecting the structure and function of the specialized LN vasculature and associated stromal cells, required for recruitment of T-lymphocytes into the LNs. These changes could not be seen in patients with non-invasive breast cancer and provide new insights of how invasive tumors can disrupt essential functions within the immune system. The data also shows promise of LN stromal and vascular changes as possible future biomarkers for prediction of disease progression in human cancer. The tumor-draining lymph nodes (TDLNs) are primary sites for induction of tumor immunity. They are also common sites of metastasis, suggesting that tumor-induced mechanisms can subvert anti-tumor immune responses and promote metastatic seeding. The high endothelial venules (HEVs) together with CCL21-expressing fibroblastic reticular cells (FRCs) are essential for lymphocyte recruitment into the LNs. We established multicolor antibody panels for evaluation of HEVs and FRCs in TDLNs from breast cancer (BC) patients. Our data show that patients with invasive BC display extensive structural and molecular remodeling of the HEVs, including vessel dilation, thinning of the endothelium and discontinuous expression of the HEV-marker PNAd. Remodeling of the HEVs was associated with dysregulation of CCL21 in perivascular FRCs and with accumulation of CCL21-saturated lymphocytes, which we link to loss of CCL21-binding heparan sulfate in FRCs. These changes were rare or absent in LNs from patients with non-invasive BC and cancer-free organ donors and were observed independent of nodal metastasis. Thus, pre-metastatic dysregulation of core stromal and vascular functions within TDLNs reflect the primary tumor invasiveness in BC. This adds to the understanding of cancer-induced perturbation of the immune response and opens for prospects of vascular and stromal changes in TDLNs as potential biomarkers.
|
|
| 5. |
-
Detaljer : Kulturanalytiska ingångar till de små tingens stora betydelse
- 2024. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Detaljer stiftar vi bekantskap med museiarbete, musik och munskydd; med asatro, norskhet och tunnbrödsbak; med litteratörer och kungligheter; med prästval, poliser och prostitution. Allt detta iakttaget genom detaljens prisma. Nitton kulturforskare kastar ljus över de små detaljernas stora betydelse. De betonar att detaljer är prismatiska. Att det lilla rymmer nycklar till det stora. Att detaljen och helheten är obönhörligt förenade. Bokens tema kuggar in i en kulturvetenskaplig tradition som handlar om att i varje led av forskningsprocessen vara uppmärksam på detaljerna. Förmågan att se detaljernas analytiska potential kräver såväl kunskap som hantverkskunnighet, och detta är något antologins författare visar inspirerande prov på.
|
|
| 6. |
- Franzén, Fredrik, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : årsrapport för 2019
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Oskarshamns kärnkraftsverks kylvattenpåverkan på recipientens vattentemperatur var under 2019 större igen jämfört med hur situationen varit sedan omläggningen till djupvattenkylning, och senare även nedläggning av reaktor 1 och 2. Orsaken till detta var att den återstående reaktorn, O3, med undantag för revisionen i september, gick med full effekt hela året. Under vårens, sommarens och höstens nätprovfisken med biologiska länkar i kraftverkets recipient Hamnefjärden var abborre den vanligaste arten i fångsten, med sarv som den näst mest förekommande. I augustifisket med nätlänkar i skärgården söder om Simpevarp var abborre vanligast, medan motsvarande fiske i två områden i Kvädöfjärden hade mört som den mest fångade arten. Abborre, björkna och mört var de tre vanligaste arterna i fisket med nätlänkar på samtliga tre lokaler. Den överlägset största andelen av de fångade abborrarna i samtliga nätprovfisken både i Simpevarp och Kvädöfjärden var ett år gamla. Fisket med kustöversiktsnät utanför Hamnefjärdens mynning under april och maj hade, likt tidigare år, strömming som den absolut vanligaste arten. Fångsterna av den invasiva arten svartmunnad smörbult minskade 2019 och var nu nere i nivå med när den först började observeras 2016. I vårens ryssjeprovfisken i Hamnefjärden var fångsten av ål något större igen 2019 efter historiskt låga fångster de fem föregående åren. Abborre var även i år den vanligaste fångsten med nästan en abborre per ryssja och dygn, vilket är det högsta värdet i tidsserien. Även i detta fiske var fångsterna av den invasiva arten svartmunnad smörbult betydligt lägre än året innan. Förekomsten av årsyngel av abborre var rekordlåg i Hamnefjärden. Längdtillväxt hos dessa konstaterades ha varit god. Mörtyngel fångades varken i Hamnefjärden eller i referensområdet Getbergsfjärden. Journalföringen av yrkesfisket norr om Simpevarp noterade de lägsta fångsterna av blankål sedan undersökningarnas start 1972. Dykinventeringar av algsamhällena på hårda bottnar uppvisade att tångens utbredning på de tre lokalerna i Simpevarp är fortsatt stor för området. Under 2019 års undersökningar av faunan på mjuka bottnar registrerades totalt 20 arter i Simpevarp och 17 arter i referensområdet Kvädöfjärden. Antalet arter på samtliga lokaler i de två aktuella undersökningsområden var högre 2019 än medelvärdet för hela tidsperioden 1962–2019. Blåmussla var den dominerande arten på grunda bottnar i de båda undersökta områdena. På de djupare bottnarna i Simpevarp var den rörbyggande havsborstmasken Pygospio elegans den vanligaste arten, och på samma djup i Kvädöfjärden förekom östersjömusslan i högst tätheter. Vitmärla påträffades återigen på grunda bottnar i Simpevarp efter att den inte registrerats vid 2018 års undersökningar. En ny art, större dammsnäcka, anträffades för första gången i Simpevarp sedan provtagningarnas början.
|
|
| 7. |
- Franzén, Fredrik, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : årsrapport för 2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Oskarshamns kärnkraftverks kylvattenpåverkan på recipientens vattentemperatur var under 2020 något mindre igen beroende på en förhållandevis lång revisionsavställning. Under vårens, sommarens och höstens nätprovfisken med biologiska länkar i kraftverkets recipient Hamnefjärden var abborre den vanligaste arten i fångsten, följd av sarv och mört. I augustifisket med nätlänkar i skärgården söder om Simpevarp och i motsvarande fiske i två områden i Kvädöfjärden var mört den mest fångade arten, tätt följd av abborre. Den överlägset största andelen av de fångade abborrarna i samtliga nätprovfisken både i Simpevarp och i Kvädöfjärden var två år gamla. Fisket med kustöversiktsnät utanför Hamnefjärdens mynning under april och maj hade, likt tidigare år, strömming som den absolut vanligaste arten. I vårens ryssjeprovfisken i Hamnefjärden var fångsten av ål mindre igen 2020 efter att ha ökat något 2019. Abborre var även i år den vanligaste fångsten följd av den invasiva arten svartmunnad smörbult. Förekomsten av årsyngel av både mört och abborre uteblev helt i yngelundersökningar i Hamnefjärden. Journalföringen av yrkesfisket norr om Simpevarp noterade den näst lägsta fångsten av blankål sedan undersökningarnas start 1972. Fångsterna har endast varit lägre 2019. Vid 2020 års undersökningar av faunan på mjuka bottnar registrerades totalt 22 arter i Simpevarp och 17 arter i referensområdet Kvädöfjärden. Blåmussla var den dominerande arten på grunda bottnar i de två undersökta områdena. Antalet registrerade arter på samtliga lokaler i de två aktuella undersökningsområden var högre år 2020 än medelvärdet för hela tidsperioden 1962-2020. På djupare bottnar i Simpevarp var den rörbyggande havsborstmasken Pygospio elegans den vanligast förekommande arten. På samma djup i Kvädöfjärden var förekomsten av östersjömussla störst. Sedan år 2018 har förekomsten av vitmärla på grundbottnar i Kvädöfjärden ökat från en registrerad individ till 228 individer och vitmärla var den näst mest förekommande arten i området.
|
|
| 8. |
- Franzén, Fredrik, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : årsrapport för 2021
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Oskarshamns kärnkraftverk påverkar den omgivande havsmiljön, främst genom användning av kylvatten. Dess kylvattenpåverkan på recipientens vattentemperatur var under 2021 förhållandevis hög beroende på stabila driftförhållanden. Reaktor O3 slog produktionsrekord.Från april 2020 till och med mars 2021 utfördes en pilotstudie vid kylvattenintaget till O3 för att undersökafiskdödligheten i silstationen. Fiskar delades in i två storleksklasser, stora och små. Resultatet visar att det igenomsnitt dör cirka 1 500 fiskar och räkor per dygn vid drift, där små individer är mer än 15 gånger vanligareförekommande än större.I fisket med biologiska länkar noterades under sommaren stor fångst i Hamnefjärden. Endast två gångertidigare har fångsten varit större. Till skillnad från föregående år var det större fångst i referensområdet jämfört med närreferensen söder om Simpevarp. Under hösten fångades mer fisk i referensområdet jämfört med i Hamnefjärden. Under samtliga fisken med biologiska länkar har abborre dominerat fångsten förutom under hösten i referensområdets ena lokal där mört var vanligast.I augustifisket med nätlänkar i skärgården söder om Simpevarp och i motsvarande fiske i två områden iKvädöfjärden var mört och abborre de mest fångade arterna. Den överlägset största andelen av de fångade abborrarna i samtliga nätprovfisken både i Simpevarp och i Kvädöfjärden var tre år gamla.I fisket med kustöversiktsnät registrerades relativt låga fångster av strömming. Störning från säl noterades inära hälften av fiskeansträngningarna. I vårens ryssjeprovfiske i Hamnefjärden var totalfångsten fortsatt relativt stor. Rekordstor fångst noterades av den invasiva arten svartmunnad smörbult samtidigt som den minsta fångsten sedan provfiskets början 1982 registrerades av gulål.Konditionsvärdet för abborr- och mörthonor i samtliga områden omkring Simpevarp och Kvädöfjärden lågöver gränsvärdet för god kondition (1,0). Vid 2021 års provtagningar påträffades inga abborrhonor medmissbildade gonader i något av ovan nämnda områden. Under samma period var siffran för mört i Kvädöfjärden 1,1 procent. Majoriteten av fiskar med sjukdomssymptom fångades i Simpevarp. Vissa arter såsom tånglake, gädda och rötsimpa uppvisade oftare symptom än andra fångade fiskar. Endast en sjuk fisk noterades i referensområdet Kvädöfjärden.För första gången sedan 2018 var antalet årsyngel av abborre i Hamnefjärden uppe i nivåer näramedelvärdet sedan undersökningarna inleddes 1983. De låga nivåerna av motsvarande för mört kvarstod.Fångsterna i yrkesfisket efter vandrande ål, så kallad blankål, var de lägsta sedan journalföringen av detta fiske startades 1972.Vid 2021 års undersökningar av faunan på mjuka bottnar registrerades totalt 19 arter i Simpevarp och 15arter i referensområdet Kvädöfjärden. Slammärla var den dominerande arten på grunda bottnar Simpevarp.På motsvarande djup i Kvädöfjärden var blåmussla den vanligast förekommande arten. Den rörbyggandehavsborstmasken Pygospio elegans dominerade på djupare bottnar i Simpevarpsområdet. På Kvädöfjärdens djupare bottnar var förekomsten av östersjömussla störst. Nyckelarten vitmärla minskade i antal på samtliga stationer där den påträffas år 2021. På djupa bottnar i Simpevarp har arten inte registrerats sedan 2013.
|
|
| 9. |
- Franzén, Fredrik, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : årsrapport för 2022
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Oskarshamns kärnkraftverk (OKG AB) påverkar den omgivande havsmiljön, främst genom användning av kylvatten. Den kylvattenpåverkade recipientens vattentemperatur var i medeltal 3,4 °C varmare än referensområdet Borholmsfjärden under 2022. Under 2022 pågick inga särskilda studier av fiskförluster i kylvattenhanteringen och det rapporterades inga avvikande händelser från kraftverkets silstation. Revisionsavställningen under våren, innebar en utebliven värmeökning i Hamnefjärden, vilket sannolikt påverkade resultatet i vårfisket med biologiska länkar till att en större andel av arterna var så kallade kallvattenarter som har högre förekomst i vatten med lägre temperaturer. Även ryssjefisket bör ha påverkats av detta och det kan vara en del i förklaringen till de låga ålfångsterna. I ryssjorna slogs däremot nytt fångstrekord av svartmunnad smörbult i år igen och storspigg fångades i ovanligt stort antal. I fisket med biologiska länkar, nätlänkar och nordiska kustöversiktsnät var fångsterna stora av abborre, mört, björkna och andra karpfiskar. De skillnader vi såg i fiskfångsterna mellan områdena kan förklaras av naturliga skillnader i temperatur, exponeringsgrad och geografisk lokalisering snarare än påverkan av varmvattenutsläppen från kärnkraftverket. I vårens fiske med kustöversiktsnät utanför Hamnefjärdens mynning registrerades låga fångster av de flesta för fisket vanligen förekommande arterna. Störning från säl noterades i nära 90 procent av fiskeansträngningarna. De varma somrarna 2018 och 2021 har resulterat i att en stor andel av de fångade abborrarna i provfiskena var fyra respektive ett år gamla. Konditionsvärdet för abborr- och mörthonor låg i samtliga områden omkring Simpevarp och Kvädöfjärden på eller över gränsvärdet för god kondition. Vid 2022 års provtagningar påträffades inga abborrhonor med missbildade gonader i något av ovan nämnda områden. Majoriteten av fiskar med sjukdomssymptom fångades i Simpevarp. Endast en sjuk fisk noterades i Kvädöfjärden. Antalet årsyngel av abborre och mört var lågt i Hamnefjärden 2022. Fångsterna i yrkesfisket efter vandrande ål, så kallad blankål, var återigen ett av de lägsta sedan journalföringen av detta fiske startades 1972.Under 2022 års undersökning av fauna på mjuka bottnar registrerades totalt 19 arter i Simpevarp och 21 arter i referensområdet Kvädöfjärden. Östersjömusslan var den vanligast förekommande arten på grunda bottnar och på djupa bottnar i Kvädöfjärden. På Simpevarps djupa bottnar var den rörbyggande havsborstmasken Pygospio elegans den mest förekommande arten. Vitmärla, en art som används som indikator för bland annat förändringar i halter av näringsämnen, sjönk ytterligare i antal på Kvädöfjärdens stationer. I år hittades den inte alls på grunda bottnar i Simpevarp. På djupa bottnar i samma område har den inte registrerats sedan 2013.
|
|
| 10. |
- Franzén, Fredrik, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : årsrapport för 2023
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Oskarshamns kärnkraftverk (OKG AB) påverkar den omgivande havsmiljön, främst genom användning av kylvatten. Den kylvattenpåverkade recipienten Hamnefjärdens vattentemperatur var i medeltal 3,3 °C varmare än det opåverkade närreferensområdet Borholmsfjärden under 2023. Revisionsavställningen under vår- och försommarperioden var något längre än vanligt.Under 2023 pågick inga särskilda studier av fiskförluster i kylvattenhanteringen och det rapporterades inga avvikande händelser från kraftverkets silstation.Revisionsavställningen från mitten av april till början av juni innebar en utebliven värmeökning i Hamnefjärden, vilket sannolikt påverkade resultatet i vårfisket med biologiska länkar till att en större andel av arterna var så kallade kallvattenarter som har högre förekomst i vatten med lägre temperaturer. Även ryssjefisket bör ha påverkats av detta och det kan vara en del i förklaringen till de låga ålfångsterna. I ryssjorna var förekomsten av både svartmunnad smörbult och storspigg hög i år igen.I sommar- och höstfiskena var fångsterna stora av abborre, mört, björkna och andra karpfiskar. I de med nätlänkar och nordiska kustöversiktsnät var även fångsterna av strömming stora. De skillnader vi såg i fiskfångsterna mellan områdena kan förklaras av naturliga skillnader i temperatur, exponeringsgrad och geografisk lokalisering snarare än påverkan av varmvattenutsläppen från kärnkraftverket.I vårens fiske med kustöversiktsnät utanför Hamnefjärdens mynning registrerades något fler strömmingar än de föregående tre åren, men fångsterna av de flesta för fisket vanligen förekommande arterna var låga. Störning från säl noterades i 75 procent av fiskeansträngningarna.Kalla vårar och försomrar under både 2022 och 2023 har gett avsaknad av både årsyngel och ett år gamla abborrar i provfisken både i Simpevarp och referensområdena. De varma somrarna 2018 och 2021 har däremot resulterat i att en ovanligt stor andel av de fångade abborrarna i provfiskena var två respektive fem år gamla.Antalet årsyngel av abborre och mört i höstens undersökningar med undervattensdetonationer var obefintligt respektive lågt i Hamnefjärden 2023.Konditionsvärdet för abborr- och mörthonor låg i samtliga områden omkring Simpevarp och Kvädöfjärden på eller över gränsvärdet för god kondition. Vid 2023 års provtagningar påträffades inga abborrhonor med missbildade gonader i något av ovan nämnda områden. Majoriteten av fiskar med sjukdomssymptom fångades i Simpevarp. Endast en sjuk fisk noterades i Kvädöfjärden.Fångsterna i yrkesfisket efter vandrande ål, så kallad blankål, var något högre 2023 än föregående fyra år, men återigen ett av de lägsta sedan journalföringen av detta fiske startades 1972.Under 2023 års undersökning av fauna på mjuka bottnar registrerades totalt 20 arter i Simpevarp och 19 arter i referensområdet Kvädöfjärden när stationer på båda djupen räknas in. Blåmussla följt av östersjömussla var de vanligast förekommande arterna på grunda bottnar både i Simpevarp och Kvädöfjärden. På de djupa bottnarna var den rörbyggande havsborstmasken Pygospio elegans den mest förekommande arten i Simpevarp medan motsvarande i Kvädöfjärden var Östersjömussla.
|
|
