| 1. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 13: Judy Chicago, The Dinner Party
- 2021
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :13
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Efter två avsnitt om det sena 1800-talet ska vi nu tala om ett konstverk från 1970-talet: Judy Chicagos feministiska monumentalverk ”The Dinner Party” som skapades mellan 1974 och 1979. I denna installation har Chicago hyllat hela 1038 kvinnor och på så sätt skapat en symbolisk historia av kvinnan i vår civilisation. 39 av dessa kvinnor är bjudna till bords och har fått varsitt individuella bordskuvert som anspelar till deras liv, personlighet eller konst. Det sista bordskuvertet i verkets kronologi är tillägnad konstnären Georgia O’Keefe och då denna slutpunkt även var Chicagos utgångspunkt för verket, ska vi zooma in på detta konstnärskap också. I vårt poddavsnitt ska vi prata om konsthantverkets viktiga betydelse i detta feministiska nyckelverk och vi ska prata om verkets motiv och strategier som är återkommande i feministiska konstverk: varför avbildar så många feministiska verk det kvinnliga könet? Och varför använder sig många feministiska konstverk av konsthantverkstekniker och -material? ”The Dinner Party” har från början visats i en resande utställning, men efter att ha varit nerpackat i ett antal år fick det 2007 en permanent plats på Elizabeth A. Sackler Center for Feminist Art på Brooklyn Museum i New York.
|
|
| 2. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 15: Andy Warhol, Marilyn Monroe
- 2021
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :15
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta poddavsnitt talar vi om Andy Warhols fyra serigrafier ”Marilyn Monroe” från 1967, som finns på Göteborgs konstmuseum. Vi berättar mer om varför popkonsten skiljer sig så mycket från annan konst i sitt uttryck och formspråk, och hur det massmediala konsumtionssamhället som växte fram efter andra världskriget inspirerade popkonstnärer som Andy Warhol. Det är en tid då det enorma bildflödet i det offentliga rummet, som vi är så vana vid nuförtiden, precis tar fart och då konstnärer använder sig av de återkommande bilderna från underhållningsindustrin och reklamer för att kommentera på samhället och för att utplåna skillnaderna medan populärkultur och finkultur. Medan Andy Warhol hade full fokus att visa Monroe som en säljbar produkt från underhållningsindustrin, ser vi i detta poddavsnitt människan bakom motivet och berättar mer om den oerhörda personliga tragedin som Warhol, nästan omgående efter hennes självmord 1962, exploaterade ytterligare.
|
|
| 3. |
- Fried, Alexandra, 1976, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 17: Lejon & Drake från Babylon
- 2021
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :17
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På Röhsska museet i Göteborg finns det två reliefer i glaserat tegel som har fångat vårt intresse. Den ena reliefen föreställer ett lejon, den andra föreställer en drake. Dessa härstammar från processionsvägen mot Ishtarporten i Babylon. Ishtarporten var en av åtta stadsportar och entré till staden Babylon och uppfördes mellan 604 och 562 före vår tideräkning. I Sverige är dessa två reliefer ensamma representanter för denna tidiga högkulturs konstnärliga uttryck. I poddavsnittet berättar vi om civilisationens vagga och de babyloniska gudarna Ishtar och Marduk som döljer sig bakom djursymboliken. Då dessa två reliefer härstammar från de tyska utgrävningarna i Babylon, alltså i nuvarande Irak, som ägde rum mellan 1899 och 1917 kommer vi berätta mer om utgrävningen av de små fragment och hur man arbetade för att rekonstruera Ishtarporten, processionsvägen och två fält två fält från fasaden av Nebukadnessar II:s tronsal. Dessa rekonstruktioner finns nuförtiden på Vorderasiatisches Museum som är inhyst i Pergamonmuseum på museiön mitt i Berlin. Vi kommer också berätta hur bygget av Pergamonmuseum kom att påverka rekonstruktionen av dess babyloniska byggnader och inte minst avyttringen av djurrelieferna. Hur och varför har de två babyloniska tegelrelieferna hamnat i Göteborg på Röhsska museet, där vi även nuförtiden kan beskåda dem? Det är en av många frågor vi ska ge svar på i vårt nyaste poddavsnitt!
|
|
| 4. |
- Herlitz, Alexandra, 1978, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 14: Leonardo da Vinci, Mona Lisa
- 2021
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :14
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta avsnitt handlar om konsthistoriens mest kända bild av en kvinna. Det handlar om inget mindre verk än ”Porträtt av Lisa Gherardini, Francesco del Giocondos maka” (ca 1503-1519) av Leonardo da Vinci, som är mycket mera välkänt under namnet ”Mona Lisa”. Det är ett mytomspunnet verk som det är både lätt och svårt att prata om: lätt för att alla känner nog till bilden, och svårt för att det finns så otroligt mycket forskning som går åt så väldigt många olika håll dessutom. Men vi vill ta oss an utmaningen och berätta om världens mest kända konstverk. Bland annat ska vi ställa frågor som hur det kommer sig att detta konstverk blev så otroligt berömt världen över och vad det är med verket som har fängslat, tjusat och provocerat människor under alla tider. Vi följer verket och dess sagolika historia och reception från 1500-talet fram till vår egen tid.
|
|
| 5. |
- Herlitz, Alexandra, 1978, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 16: Lars Lerin, Fönster mot gården
- 2021
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :16
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta avsnitt pratar vi om det mest samtida konstverk i poddens historia hittills, nämligen Lars Lerins akvarellmålning ”Fönster mot gården” från 2009, som finns i Nordiska Akvarellmuseets samlingar. I podden pratar vi om Lerins motivvärld och arbetssätt, men även om akvarellmediets historia och traditioner samt föreställningar som förknippas med detta medium. Inte minst kontextualiserar vi målningen och dess motiv. Vi berättar bland annat om filmförlagan ”Fönstret åt gården” från 1954 och dess utgångspunkter som filmens regissör Alfred Hitchcock hittade i den amerikanska målaren Edward Hoppers konst och hans voyeuristiska motiv.
|
|
| 6. |
- Herlitz, Alexandra, 1978, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 18: Diego Velázquez, Las Meninas
- 2021
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :18
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta avsnitt handlar om den spanske barockkonstnären Diego Velázquez och hans mest berömda målning "Las Meninas" från 1656, som finns på Pradomuseet i Madrid. Som betraktare bjuds vi in till den märkliga scenen som utspelar sig i en av salarna på det kungliga slottet Alcázar utanför Madrid. Den lilla Infantinnan Margarita Teresa av Spanien lyser upp den mörka tavlan i sin vita sidenklänning med det glänsande, ljusblonda håret. Hon är omgiven av en liten samling av tjänstefolk vid hovet, bl.a. de två hovdamerna som har gett målningen sin titel "Las meninas", två hovdvärgar och en stor spansk mastiff. Konstnären bakom målningen syns tydligt i verket, ståendes vid staffliet med penseln och paletten i handen, medan det spanska kungaparet reflekteras suddigt i den lilla spegeln i bakgrunden. Många blickar möter oss som betraktare, som om vi vore med i bildrummet. Målningen visar en scen som kan upplevas som rättfram och vardaglig och som visar en otvungenhet bortom höviska konventioner som vi vanligtvis inte får se i målningar från kungahov. Dessutom i dimensioner som fram tills dess enbart hade varit förbehållit åt porträtt eller historiemåleri. Något liknande hade man aldrig sett. Samtidigt finns det en mera komplex nivå i målningen, som även nuförtiden ställer forskare inför olösta gåtor. Varför målade Velázquez detta motiv? Hur kan denna målning kopplas till Velázquez upptagning i en ärbar riddarorden? Varför kan denna målning betecknas som en "metabild"? Och vad vet vi om den målningens kungliga huvudperson och hennes tragiska livsöde? Dessa frågor och mycket mer behandlar vi i detta avsnitt av Konsthistoriepodden.
|
|
| 7. |
- Herlitz, Alexandra, 1978, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 19: Pablo Picasso, Guernica
- 2021
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :19
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På Museo Reina Sofía i Madrid får man beskåda Pablo Picassos enorma målning “Guernica” från 1937, som har blivit en av de starkaste skildringar av krigets fasansfulla våld och förödelse och som fortfarande är en laddad antikrigstavla. Redan 1936 hade Picasso fått uppdraget av den nyvalda republikanska regeringen att måla ett verk till den spanska paviljongen på världsutställningen 1937 i Paris och han hade redan en bildidé med titeln “Målare och modell”. Men efter att han läst i franska tidningen om den fruktansvärda bombningen mot den baskiska staden Guernica, förkastade han sin ursprungliga idé och började att arbeta med det nya motivet för målningen. Det spanska inbördeskriget hade härjat sedan 1936, när fascisterna med general Francisco Franco i spetsen genomförde en statskupp mot regeringen. Den 26 april 1937 vid halvfemtiden bombades staden Guernica av den tyska Kondorlegionen, som agerade som stöd för Franco och fascisterna. Uppdraget var kallblodigt. Guernica var inget militärt mål, utan man attackerade med mening den civila befolkningen. Det var marknadsdag i Guernica och 10 000 människor från regionen ska ha uppehållit sig i staden. För tyskarna var det en övning av en ny bombningstaktik som skulle skrämma motståndarna. Attacken varade i över tre timmar och de 24 flygplanen som dundrade in över den baskiska staden kastade nästan 22 000 kilo bomber över staden, som av den tyska befälhavaren uppgavs vara jämnad med marken efter bombningen. Staden sägs ha brunnit i 3 dagar och det är inte känt hur många människoliv denna terrorakt skördade. Det har uppskattats allt från några hundra till tusentals dödsoffer. Inom mindre än en månad arbetade Picasso fram den enorma duken på 3,49 x 7, 76 m som skapade stort uppseende på världsutställningen, där den visades tillsammans med dokumenterande fotografier från det spanska inbördeskriget.
|
|
| 8. |
- Herlitz, Alexandra, 1978, et al.
(författare)
-
Konsthistoriepodden, avsnitt 20: Gustav Klimt, Adele Bloch-Bauer I
- 2021
-
Ingår i: Konsthistoriepodden. - : Acast. ; :20
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi ska prata om Gustav Klimts porträtt ”Adele Bloch-Bauer I” från 1907, som även kallas för “Goldene Adele”, alltså “gyllene Adele” på tyska och “The Lady in Gold” eller “The Woman in Gold” på engelska. Verket fanns länge på Österreichische Galerie Belvedere i Wien, men är nuförtiden en del av samlingarna på Neue Galerie i New York. Porträttet bjuder på en mängd fängslande historier som sträcker sig från den tiden då det skapades fram till vår egen tid. Det är en målning som exproprierades av nazisterna och som inte skulle lämnas tillbaka till den rättmätiga ägaren förrän en kvinna i Los Angeles stämde den österrikiska staten och det blev ett politiskt ärende. Det är ett porträtt som nuförtiden anses vara ett konstverk som symboliserar staden Wien och dess guldålder vid förra sekelskiftet, “Wiener Moderne”, samtidigt som det har blivit ett nationell ikon för den kulturella identiteten av hela landet Österrike. Detta blev uppenbart i och med den mediala uppmärksamheten, när man med en stor affischkampanj tog farväl av verket då det lämnade Österrike. Självklart kommer vi också prata om konstnären bakom verket och vad som kan ha inspirerat honom till den karaktäristiska stilen han utvecklade under sin ”gyllene period”. Vi ska inte heller undanhålla Klimts privatliv och att han skapade sig en persona som ”womanizer” i reformdräkt. Ryktena spred sig att han var naken under sin vida rock och alltid hade modeller i sin ateljé som han strulade med.
|
|
