| 1. |
|
|
| 2. |
- Frostenson, Magnus, 1970-
(författare)
-
Etisk argumentation i slutförvarsfrågan
- 2007
-
Ingår i: Samhällsforskning 2007. - : Svensk Kärnbränslehantering AB, Stockholm. - 9789197689106 ; , s. 23-45
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Frostenson, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Finding the Right Level: Corporate Responsibility Communication in Swedish Retail
- 2009
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Corporate responsibility (CR) communication has risen dramatically in recent years, most likely following increased demands for transparency. One tendency noted in the literature is that CR communication becomes more professionalised in the sense that it is taken care of by experts to satisfy the demands of particular stakeholders. In this paper, the CR communication of Sweden’s 206 largest retail firms is studied. We examine the ‘filtration effect’ present in business today. By comparing CR communication in parent companies and their subsidiaries, we show that the there is less communication on the subsidiary level compared to the parent level. We see this as a form of hierarchisation of communication that implies paying attention to certain stakeholder groups with clearly defined demands and expectations on companies. Surprisingly enough, CR communication does not seem to be very much adapted to customers.
|
|
| 5. |
- Frostenson, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Företagens sociala ansvar och den svenska modellen
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den så kallade grönboken från 2001 kan ses som det grundtext som sedan utgör grunden för diskussionen om CSR (Corporate Social Responsibility) i EU. Inom EU har sedan arbetet med CSR-frågor gått vidare och mynnat ut i 2006 års inrättande av partnerskap för tillväxt och sysselsättning med målet att göra Europa till ett kompetenscentrum för företagens sociala ansvar. Detta medför också grundandet av en frivillighetsbaserad allians för företagens sociala ansvar.Även om det finns många svenska aktörer med ett starkt intresse för CSR-frågor finns det, av olika skäl, en viss skepsis mot den politik kring CSR som EU har formulerat. En ståndpunkt är att svensk lagstiftning redan täcker in de viktigaste dimensionerna i fråga om CSR, en annan att det i CSR-diskussionen finns en problematisk föreställning om företagens uppgift och roll. Framför allt från fackföreningshåll hörs ett motstånd mot att företagens uppgift är att, utan demokratisk kontroll, tillhandahålla välfärdstjänster.Rapporten presenterades vid seminariet Företagens sociala ansvar och den svenska modellen.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Frostenson, Magnus, 1970-
(författare)
-
Medarbetare och CSR : En rapport om de interna följderna av företags sociala ansvarstagande
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten behandlar frågan om vilka interna konsekvenser som följer av företags CSR-arbete. Ett internt inriktat CSR-arbete kan medföra att kraven på medarbetarna ökar. Medarbetarna förutsätts skaffa sig kunskap om CSR, relatera begreppet till den egna arbetssituationen, prestera konkret i fråga om CSR och bejaka företagets normativa ställningstaganden. Dessa krav medför fyra grundläggande problem som företagen behöver kunna hantera i sitt internt inriktade CSR-arbete. Kunskapsproblemet innebär att medarbetare och chefer i organisationer ofta är omedvetna om de begrepp som används och vad den allmänna diskussionen kring företagens sociala ansvar handlar om. Relevansproblemet innebär att det är svårt att knyta etiskt laddade begrepp och idéer om ett socialt ansvar till den egna arbetssituationen. Prestationsproblemet handlar om att kraven på medarbetarna att prestera ökar, bland annat som en följd av ökade krav på rapportering. Det normativa problemet uppstår om medarbetarna inte är överens med företagsledningen om vad som bör ses som etiskt rätt och riktigt. I de två fallstudierna visar sig kunskaps- och relevansproblemen vara de största. Att knyta begrepp som ansvarsfullt företagande, mission, vision och värderingar till den dagliga arbetssituationen är inte okomplicerat, särskilt inte i de fall då de chefer som kommunicerar ut dessa begrepp långt ifrån alltid själva tycks ha en förståelse för vad de innebär och vilken relevans för det praktiska arbetet som de har. Samtidigt visar det sig att CSR-arbetet också får positiva följder. Det kan nämligen bidra till att medarbetarna identifierar sig på ett tydligare sätt med företagets verksamhet och sätter in den i en större helhet.
|
|
| 8. |
- Frostenson, Magnus, 1970-
(författare)
-
När chefer talar etik och medarbetare lyssnar (?)
- 2009
-
Ingår i: Etik i arbetsliv och affärer. - Stockholm : SNS Förlag. - 9789186203238 ; , s. 98-114
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet berör de interna processer som uppstår när företag tar initiativ till etikprogram och CSR-strategier. Fyra centrala problem diskuteras: kunskapsproblemet, relevansproblemet, formaliseringsproblemet och det normativa problemet. Dessa problem uppstår när programmen och strategierna implementeras i organisationen och kan utgöra allvarliga hinder för ett framgångsrikt etikarbete. Möjligheten att hantera dessa problem ligger i att fördjupa och bredda den etiska reflektionen. Det är viktigt att låta etikarbetet ta sin utgångspunkt i organisationens egen vardag. Detta förutsätter att medarbetarna involveras i processen och att cheferna, för att kunna leda etikarbetet, aktivt arbetar med sin egen professionella yrkesetik.
|
|
| 9. |
- Frostenson, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Principer för hållbarhetsredovisning i teori och praktik : en studie av fjärrvärmebranschen
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Intresset för hållbar utveckling har ökat markant under det senaste åren. Inte minst märks det i att allt fler företag numera lämnar hållbarhetsredovisningar. I takt med denna utveckling har även olika ramverk växt fram för att utveckla kvaliteten på dessa redovisningar där GRI (GlobalReportingInitiative) är den vanligast förekommande. I den här rapporten granskar vi fjärrvärmeföretag (143 företag) i syfte att kartlägga hur de redovisar hållbarhetsinformation och om de redovisningsprinciper som presenteras i GRI:s ramverk beaktas och tillämpas. Resultatet visar att endast ett fåtal av företagen följer GRI:s ramverk men att ungefär hälften av företagen lämnar någon form av hållbarhetsredovisning separat eller som en del av årsredovisningen. Studien visar också att den information som lämnas av de företag som inte följer GRI:s riktlinjer är olikartad och ofta saknar precision varför exempelvis möjligheten att jämföra företag är liten samt pekar på att behovet av redovisningsstandards för hållbarhetsredovisning.
|
|
| 10. |
|
|
