| 1. |
- Götlind, Anna, 1959-, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2020
-
Ingår i: År. - Stockholm : Appell förlag. - 9789198548525 ; , s. 11-15
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Liljas, Juvas Marianne, et al.
(författare)
-
Högskolan Dalarna och folkskoleseminariets historia - Perspektiv på lärarutbildningen i Falun, ca 1875–1970
- 2023
-
Ingår i: Svenska Historikermötet i Umeå 14–16 juni 2023. - Umeå.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenska Historikermötet i Umeå 14–16 juni 2023Titel: Högskolan Dalarna och folkskoleseminariets historia – Perspektiv på lärarutbildningen i Falun, ca 1875–1970Den som har inflytande över utformandet av en lärarutbildning och blivande lärares kunskapssyn, kan också komma att påverka framtida generationers sätt att se på samhället och världen (Hartman 2012, Bejerot & Hasselbladh 2020). Vid folkskoleseminariet i Falun bedrevs lärarutbildning från etablerandet 1875 fram till det att verksamheten succesivt övergick i lärarhögskolans regi 1968–70. I en mening sammanfaller dessa nära på hundra år av lärarutbildning därmed också med framväxten av det moderna Sverige.I antologiprojektet ’Högskolan Dalarna och folkskoleseminariets historia’ riktas fokus mot en rad tidigare outforskade aspekter av hur seminarietraditionen, i ett specifikt lokalsamhälle, etableras och förändras under olika tidsperioder. Enligt tidigare forskning hade den 1842 inrättade folkskolan uppgiften att legitimera ett traditionellt, religiöst och auktoritärt samhällssystem (Petterson 1993, Lundahl 2005). Längre fram i tiden, inte minst från sekelskiftet 1900 och framåt, kom folkskolan dock att alltmer betraktas som ett centralt redskap i det moderna samhällets utvecklande av medborgares agens, kvinnlig frigörelse och samhällsutveckling (Linne 1996). Under femton år med start 1864 etablerades i Sverige fem folkskoleseminarier för kvinnor. Först ut var Stockholm och Skara som 1864 ombildades från att utbilda män till att utbilda kvinnor. Därefter etablerades folkskollärarinneseminarier i både Falun och Kalmar år 1875 och fyra år senare följde ett femte i Umeå (Sörensen 1942). Seminarieetableringarna i Falun och övriga orter innebar en ökning i andelen kvinnliga lärare under slutet av 1800-talet och i förlängningen kom den patriarkala skolordningen att utmanas (Florin 1987).Beslutet den 30 april 1875 att anlägga ett folkskoleseminarium i Falun, säger något om behovet av lärare på den svenska landsbygden, men också något om Faluns historiska bakgrund som lärdomsstad (Claesson 2015, Liljas 2019:2021, Ödman 1995). Möjligen finns också lokala och aktörsburna förklaringar till den utpräglat progressiva profil som med tiden kom att växa fram vid folkskoleseminariet i Falun (Linné 1996:2006). I projektets delstudier görs exempel på pregnanta avsteg från folkskolans normer av framträdande lärarutbildare som Valborg Olander och Anna Sörensen. Med utgångspunkt i ett mycket rikt arkivmaterial blir det också möjligt att följa hur de och andra lärarutbildare i valet av uppgifter och utformningen av textnära kommentarer söker påverka de blivande lärarinnorna i deras sätt att se på kunskap, undervisning och lärarskap. Utifrån än mer kritiskt orienterade perspektiv på verksamheten granskas också urvalsprinciperna för rekryteringen av nya lärarinnor och interkulturella aspekter av den faktiska verksamheten.Genom dessa nedslag berörs därmed också hur professionaliseringen av läraryrket tar form i relation till ett bildningsanspråk - vilket ofta tycks gravitera mot medborgerliga och könsutjämnande principer. Under den föreslagna sessionen till historikermötet i Umeå presenteras fem av dessa bidrag:Juvas Marianne Liljas presentation fokuserar på Valborg Olanders (1861-1943) reformerande insatser vid folkskoleseminariet i Falun och har titeln ’’’Det varma hjärtat”: Valborg Olanders pedagogiska arv i Faluseminariets historia’.I presentationen ’Folkskolelärarinneseminarier i Sverige: en jämförelse mellan Falun och Umeå, 1875–1915’ intar Emil Marklund en komparativ ansats. Folkskollärarinneseminariet i Umeå grundades 1879, blott fyra år efter seminariet i Falun. Utifrån rubriken ’Kunskaps- och undervisningsideal i förändring: Pedagogiska examensuppsatser vid Falu folkskoleseminarium 1915–1937’ analyserar Anders Persson de skriftliga kommentarer som dåtidens lärarutbildare lämnar på de blivande lärarinnornas texter.I ´En lärare blir till. Om ideal och normer för blivande lärare på folkskollärarseminariet i Falun år 1876–1909´presenterar Ulrika Norburg exempel på hur rekryteringsprocessen av blivande lärarinnor vid seminariet gick till.Anders Blomqvist presentation ’Perspektiv på seminariet i krigs- och brytningstider 1940–1960: genus, klass och etnicitet’ fokuserar på erfarenheter från Faluseminariet under tiden för Andra världskriget och efterföljande år. Ordförande: Simon Lundberg, Umeå universitet.Discussant: Anna Götlind, Stockholms universitet.
|
|
| 6. |
- Svensson, Ragni, et al.
(författare)
-
Kulturmord och terroristböcker
- 2020
-
Ingår i: År. Historiker berättar. - 9789198548525
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
-
År : historiker berättar
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vad fick en svensk diplomat uppleva i det sena 1700-talets Grekland? Hur tänkte den tidiga medeltidens människor kring sin plats i världen? Vad lekte barn på 1600-talet? Hur såg bostadsmarknaden ut i 1400-talets Stockholm? Och varför köpte hotellkungen i Gävle fem AGA-spisar?Historia handlar om det som har hänt – det förflutna. Om år och tider som har passerat. Många förknippar därför historia med årtalsexercis och kalenderbiteri. Men det som hänt i det förflutna är sällan så enkelt att det kan kopplas till ett enskilt år eller en enskild person. En historieskrivning som enbart handlar om välbekanta händelser och kända aktörer lämnar dessutom stora delar av mänskligheten osedda.Men årtalen finns där, både de kända och de mer okända. Här presenterar tjugoen historiker berättelser om människor och händelser med förankring i specifika år mellan 1250 och 1983. De leder läsaren bakåt och framåt i tiden, visar vägen till större historiska sammanhang och låter oss ta del av diskussioner i sockenstugan, av maktkamp på samhällets högsta politiska nivå, av baler i 1800-talets Stockholm och av modern träningskultur.Skribenter: Anna Götlind, Magnus Linnarsson, Kurt Villads Jensen, Margaretha Nordquist, Gabriela Bjarne Larsen, Mats Hallenberg, Heiko Droste, Annika Sandén, Joakim Scherp,Pär Frohnert, Leos Mûller, Isak Hammar, Bo Eriksson, Nils Edling, Karin Carlsson, Mattias Tydén, Johnny Wijk, Maija Runcis, Jens Ljunggren, Ragni Svensson och Helena Tolvhed.Samtliga författare har anknytning till Historiska institutionen vid Stockholms universitet.
|
|
