| 1. |
- Andersson Odén, Tomas, 1952, et al.
(författare)
-
Kriskommunikation 2.0. Allmänhet, medier och myndigheter i det digitala medielandskapet
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur uppfattar allmänheten nyhetsmediernas rapportering och myndigheternas kriskommunikation? Och hur kriskommunicerar allmänheten själv i de sociala mediernas tidevarv? Det är frågor som ställt i denna bok, där kriskommunikationen i samband med fem dramatiska svenska händelser jämförs och analyseras, med medborgarnas kommunikationsbehov som utgångspunkt. Boken vänder sig till kommunikatörer i offentlig tjänst, till mediemedarbetare, samt till forskare och andra med intresse av kriskommunikation. Boken utgör slutrapport från projektet Kriskommunikation 2.0, som finansierats av Myndighten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
|
|
| 2. |
- Andreasson, Torbjörn, et al.
(författare)
-
Kriskommunikation 2032. Fyra samhällsscenarier för strategisk planering – SOMCRISC rapport 2
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningsprojektet Digitala och sociala mediers betydelse för kommunikation i samband med samhälleliga kriser (SOMCRISC) tar avstamp i den genomgripande digitalisering som skett i samhället under senare decennier. Fokus i projektet ligger på hur digital teknik öppnat för nya möjligheter och utmanat de förhållningssätt och praktiker som präglat kriskommunikation i samband med samhälleliga kriser. I de två rapporter som producerats tar projektet sikte på år 2032, de behov som framtida krishantering kan komma att ställas inför och de möjligheter och förutsättningar som den digitala tekniken kan tänkas tillhandahålla. Rapport 1, Kriskommunikation 2032 – Tolv trender i ett digitalt samhälle, redogör för ett antal trender kring digital teknik och tillämpning av digitala tjänster, som kan förväntas få stor betydelse för det svenska krishanteringssystemet. Utgångspunkten har varit att identifiera, analysera och redogöra för viktiga trender i gränssnittet mellan digitalisering å ena sidan, och medier, myndigheter och teknisk infrastruktur å andra sidan. Rapport 2, Kriskommunikation 2032 – Fyra samhällsscenarier för strategisk planering, är tänkt att fungera som ett metodstöd för proaktiv reflektion kring och analys av kriser i ett framtida digitalt samhälle. Baserat på tidigare forskning och domänexpertis presenterar rapporten fyra digitala framtidsscenarier, konstruerade kring dimensionerna medborgardeltagande och offentlig styrning.
|
|
| 3. |
- Andreasson, Torbjörn, et al.
(författare)
-
Kriskommunikation 2032. Tolv trender i ett digitalt samhälle – SOMCRISC rapport 1
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningsprojektet Digitala och sociala mediers betydelse för kommunikation i samband med samhälleliga kriser (SOMCRISC) tar avstamp i den genomgripande digitalisering som skett i samhället under senare decennier. Fokus i projektet ligger på hur digital teknik öppnat för nya möjligheter och utmanat de förhållningssätt och praktiker som präglat kriskommunikation i samband med samhälleliga kriser. I de två rapporter som producerats tar projektet sikte på år 2032, de behov som framtida krishantering kan komma att ställas inför och de möjligheter och förutsättningar som den digitala tekniken kan tänkas tillhandahålla. Rapport 1, Kriskommunikation 2032 – Tolv trender i ett digitalt samhälle, redogör för ett antal trender kring digital teknik och tillämpning av digitala tjänster, som kan förväntas få stor betydelse för det svenska krishanteringssystemet. Utgångspunkten har varit att identifiera, analysera och redogöra för viktiga trender i gränssnittet mellan digitalisering å ena sidan, och medier, myndigheter och teknisk infrastruktur å andra sidan. Rapport 2, Kriskommunikation 2032 – Fyra samhällsscenarier för strategisk planering, är tänkt att fungera som ett metodstöd för proaktiv reflektion kring och analys av kriser i ett framtida digitalt samhälle. Baserat på tidigare forskning och domänexpertis presenterar rapporten fyra digitala framtidsscenarier, konstruerade kring dimensionerna medborgardeltagande och offentlig styrning.
|
|
| 4. |
- Cornia, Alessio, et al.
(författare)
-
The Partisans, the Technocrats and the Watchdogs - Domestication in the media coverage of the swine flu pandemic 2009
- 2016
-
Ingår i: Journalism Studies. - 1461-670X. ; 17:8, s. 1030-1050
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- By comparing media reporting of the 2009 swine flu pandemic in Sweden, Italy, and the United Kingdom, this paper illustrates general aspects of the three countries’ journalism cultures. We argue that the coverage of a specific issue, such as swine flu, may reveal more general aspects of the place of journalism in society, i.e. the specific notions of professionalism adopted by journalists and the links between journalism and the political culture of a country. The results are related to theories of the globalisation and domestication of news. On the one side, similarities concerning the amount of media attention and the timing of the spread of the virus are seen as a confirmation of globalisation. On the other side, the way this issue was covered in the three countries reveals different interpretations of professional journalism. In Italian and British newspapers, the swine flu issue assumed political colours, and journalists questioned the government’s management of the pandemic. However, while Italian media criticism was strictly dependent on the newspapers’ political affiliation, the watchdog function of British newspapers was performed independently of political affiliation. Finally, Swedish newspapers were more focused on the technical dimensions of the issue and renounced scrutinising the authorities’ choices.
|
|
| 5. |
- Djerf-Pierre, Monika, 1961, et al.
(författare)
-
Appropriating social media: The changing uses of social media among journalists across time
- 2015
-
Ingår i: Future of Journalism Conference, Cardiff 10-11 september, 2015.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The hype over social media and the rapid expansion of social networking and micro-blogging in recent years can easily lead us to believe that all journalists are online, chatting and tweeting, all the time. Previous research, however, indicates that the spread of social media differs between groups of journalists and that social media usage is related to the journalist’s age, gender, type of work and workplace. This paper advances our understanding of how journalists appropriate social media in their professional lives by examining the changes in social media use across time. Has the group of enthusiastic activists who have fully embraced a life online, being connected and twittering or blogging continuously, become larger across time, and are the social media avoiders gradually disappearing? We examine if and how the perceived usefulness of social media for various professional purposes changes over time, and if different categories of journalists change their usage in different ways. The theoretical perspective draws from theories on the appropriation and adoption of technologies. The empirical material consists of two sets of web survey data collected in 2012 and 2014, targeting representative samples of Swedish journalists. Our findings show that the use of social media increased slightly between the two surveys but the expansion was levelling off in 2014. Some early adopters were abandoning social media, and there was a noticeable decline in the journalists’ valuation of social media affordances.
|
|
| 6. |
- Djerf-Pierre, Monika, 1961, et al.
(författare)
-
Appropriating Social Media. The changing uses of social media among journalists across time
- 2016
-
Ingår i: Digital journalism. - : Informa UK Limited. - 2167-0811 .- 2167-082X. ; 4:7, s. 849-860
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The hype over social media and the rapid expansion of social networking and micro-blogging in recent years can easily lead us to believe that all journalists are online, chatting and tweeting, all the time. Previous research, however, indicates that the spread of social media differs between groups of journalists and that social media usage is related to the journalist’s age, gender, type of work and workplace. This paper advances our understanding of how journalists appropriate social media in their professional lives by examining the changes in social media use across time. We examine if and how the perceived usefulness of social media for various professional purposes changes over time, and if different categories of journalists change their usage in different ways. The theoretical perspective draws from theories on the appropriation and adoption of technologies. The empirical material consists of Web survey data collected in 2012 and 2014, targeting representative samples of Swedish journalists. Our findings show that the use of social media increased slightly between the two surveys but the expansion was levelling off in 2014. Some early adopters were abandoning social media, and there was a noticeable decline in the journalists’ valuation of social media affordances.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
