| 1. |
- Ericsson, Stina, 1972, et al.
(författare)
-
Att analysera interaktion
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Snart sagt alla situationer en människa befinner sig i präglas av interaktion. Människor pratar med varandra, rör sig genom ett rum, utbyter blickar, lär sig saker, arbetar, skämtar, håller i föremål ... Utmärkande för oss människor är nämligen att vi får saker och ting gjorda med vårt språk och våra kroppsliga resurser. Genom sådana handlingar påverkar vi vår omvärld och våra medmänniskor - och vi gör det tillsammans med dem. Det är studiet av denna mänskliga interaktion som boken handlar om. I första delen introduceras forskningsfältet interaktionsanalys och de arbetssätt, redskap och etiska ställningstaganden som hör till fältet. Den andra delen innehåller forskningsstudier som visar på bredden inom fältet och som pedagogiskt leder läsaren genom hela analysarbetet. Till boken hör även ett videomaterial som illustrerar några av bokens exempel, och som är tillgängligt för läsarens egna studier. Att analysera interaktion är avsedd för utbildningar inom språk vetenskap och angränsande ämnen som sociologi, utbildningsvetenskap och kommunikation.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Grahn, Oskar, et al.
(författare)
-
Postoperative non-steroidal anti-inflammatory drug use and oncological outcomes of rectal cancer
- 2021
-
Ingår i: BJS open. - : Oxford University Press (OUP). - 2474-9842. ; 5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Non-steroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs) are known to suppress the inflammatory response after surgery and are often used for pain control. This study aimed to investigate NSAID use after radical surgical resection for rectal cancer and long-term oncological outcomes. Methods: A cohort of patients who underwent anterior resection for rectal cancer between 2007 and 2013 in 15 hospitals in Sweden was investigated retrospectively. Data were obtained from the Swedish Colorectal Cancer Registry and medical records; follow-up was undertaken until July 2019. Patients who received NSAID treatment for at least 2 days after surgery were compared with controls who did not, and the primary outcome was recurrence-free survival. Cox regression modelling with confounder adjustment, propensity score matching, and an instrumental variables approach were used; missing data were handled by multiple imputation. Results: The cohort included 1341 patients, 362 (27.0 per cent) of whom received NSAIDs after operation. In analyses using conventional regression and propensity score matching, there was no significant association between postoperative NSAID use and recurrence-free survival (adjusted hazard ratio (HR) 1.02, 0.79 to 1.33). The instrumental variables approach, including individual hospital as the instrumental variable and clinicopathological variables as co-variables, suggested a potential improvement in the NSAID group (HR 0.61, 0.38 to 0.99). Conclusion: Conventional modelling did not demonstrate an association between postoperative NSAID use and recurrence-free survival in patients with rectal cancer, although an instrumental variables approach suggested a potential benefit.
|
|
| 4. |
- Grahn, Oskar, et al.
(författare)
-
Postoperative non-steroidal anti-inflammatory drugs in relation to recurrence, survival and anastomotic leakage after surgery for colorectal cancer
- 2022
-
Ingår i: Colorectal Disease. - : Blackwell Publishing. - 1462-8910 .- 1463-1318. ; 24:8, s. 933-942
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- AIM: To investigate whether non-steroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs) could be beneficial or harmful when used perioperatively for colorectal cancer patients, as inflammation may affect occult disease and anastomotic healing.METHODS: This is a protocol-based retrospective cohort study on colorectal cancer patients operated between 2007 and 2012 at 21 hospitals in Sweden. The NSAID exposure was retrieved from postoperative analgesia protocols, while outcomes and patient data were retrieved from the Swedish Colorectal Cancer Registry. Older or severely comorbid patients, as well as those with disseminated or non-radically operated tumours were excluded. Multivariable regression with adjustment for confounders was performed, estimating hazard ratios (HRs) for long-term and odds ratios (ORs) for short-term outcomes, including 95% confidence intervals (CIs).RESULTS: Some 6945 patients remained after exclusion, of which 3996 were treated at hospitals where an NSAID protocol was in place. No association was seen between NSAIDs and recurrence-free survival (HR 0.97; 95% CI 0.87-1.09). However, a reduction in cancer recurrence was detected (HR 0.83; 95% 0.72-0.95), which remained significant when stratifying into locoregional (HR 0.68; 95% CI 0.48-0.97) and distant recurrences (HR 0.85; 95% CI 0.74-0.98). Anastomotic leakage was less frequent (HR 0.69%; 95% CI 0.51-0.94) in the NSAID-exposed, mainly due to a risk reduction in colo- and ileo-rectal anastomoses (HR 0.47; 95% CI 0.33-0.68).CONCLUSION: There was no association between NSAID exposure and recurrence-free survival, but an association with improved cancer recurrence and the rate of anastomotic leakage was detected, which may depend on tumour site and anastomotic location.
|
|
| 5. |
- Mangrio, Elisabeth, 1978-, et al.
(författare)
-
Kartläggning av nyligen nyanländas hälsa, levnadsvanor, sociala relationer, arbetsmarknad och boendemiljö efter etableringen. : Delrapport från MILSA 2.0
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- BakgrundAtt som flykting etablera sig i ett nytt samhälle är ofta en långvarig process. Den börjar med att ansöka om asyl, orientera sig i och förstå det nya samhället, lära sig språket och komplettera tidigare utbildning eller utbilda sig på nytt i strävan efter etablering på arbetsmarknaden. Det svenska samhället har sedan 2010 ett strukturerat och individbaserat etableringsstöd som pågår under en period på cirka 24 månader efter beviljat uppehållstillstånd. Frågan vi genom studien ställt oss är hur väl rustade nyanlända efter genomgången etablering är för att ta sig an alla de utmaningar som väntar under den första tiden efter etableringsprocessen. Hur har situationen utvecklats, hur ser den fysiska och psykiska hälsan ut, vilken uppfattning har de av etableringen samt vidare om de fått ett arbete eller hur de ser på sina möjligheter att få ett. Dessa frågor är viktiga att få kunskap om i syfte att fortsatt kunna erbjuda ett behovsanpassat stöd i processen att etablera sig i Sverige.SyfteSyftet med undersökningen har varit att studera hälsa och hälsorelaterade faktorer bland vuxna nyanlända i Skåne som nyligen genomgått etableringsprocessen men även att undersöka om etableringsinsatserna bidragit till ökad delaktighet i samhället och ett närmande till arbetsmarknaden.Material och metodTillvägagångssättet för undersökningen har varit att utveckla ett övergripande frågeformulär på arabiska med fokus på olika frågor gällande hälsa, vårdbehov, boende, sociala relationer, våld, levnadsvanor, migrationsspecifika frågor, arbete och delaktighet samt sexuell hälsa. Urvalet som baseras på ett obundet slumpmässigt urval bestod av 10 000 individer boende i Skåne med födelseland Syrien eller Irak och beviljat uppehållstillstånd mellan 2012.09.01 och 2016.08.31. Vid beviljat uppehållstillstånd var de i åldern 20 till 64 år och bosatta i Skåne. Undersökningen utfördes under hösten 2018. Frågeformuläret skickades ut till respondenterna i form av pappersenkät med möjlighet att fylla i enkäten digitalt. Totalt antal svarande blev 3208, vilket innebär en svarsfrekvens på 33%.11SlutsatsUppehållstillstånd är mestadels beviljat under det första året. Kunskaper i det svenska språket är bristfälliga för många. Den självrapporterade hälsan är i linje med den övriga befolkningen i länet och den egna insatsen för att bevara god hälsa bedöms vara betydelsefull. En väsentlig andel upplever otillfredsställda läkar-eller tandläkarvårdbehov. Hälsorelaterade levnadsvanor som rökning och fysisk inaktivitet samt brist på tillit ligger högre än genomsnittet i den övriga befolkningen. Bristande förtroende förekommer för olika samhällsinstanser. Störst förtroende upplevs för barnavårdscentralen. Nästintill alla har haft en etableringsplan inklusive samhälls- och hälsokommunikation. Vad gäller etableringsplanen generellt höll majoriteten med eller delvis med om att planen innehöll relevanta aktiviteter. De utmaningar som observerades var aktiviteternas kvalitet och att dessa inte är utformade med hänsyn till respondenternas situation samt att aktiviteterna krockar med varandra. Avsaknad av socialt nätverk och bristande språkkunskaper ansågs av många som hinder för att komma in på arbetsmarknaden. Att komma in på den svenska arbetsmarknaden är en fortsatt utmaning för många.
|
|
| 6. |
- Mangrio, Elisabeth, 1978-, et al.
(författare)
-
Risk for mental illness and family composition after migration to Sweden
- 2021
-
Ingår i: PLOS ONE. - : PLOS. - 1932-6203. ; 16:5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: The aim of the present study is to determine how marital status and certain post-migration family structures are associated with the risk of mental illness among recently arrived Arabic- speaking refugees in Sweden. Methods: A cross-sectional study was conducted during 2015 and 2016. The study population was recruited by inviting all adult refugees who participated in the mandatory public integration support programme. All refugees that participated had received refugee status. A total of 681 of the invited participants returned the GHQ-12 questionnaires, through which the risk for mental illness was measured and only Arabic- speaking refugees (N=638) were included in the analyses. Results: Marital status per se was not associated with a risk for mental illness. However, for the whole study sample there was a statistical significant odds ratio of 1.72 (95% CI 1.03–2.86). For male Arabic-speaking refugees with a spouse or child left behind in the home country there was a borderline significant increased risk for mental illness, odds ratio = 1. 87 (95% CI 0.99–3.56). The risk for female Arabic-speaking refugees was non-significant, odds ratio = 1.35 (95% CI 0.55–3.33). Conclusions: Arabic- speaking refugees who were separated from family members reported an increased risk for mental illness after arriving in the host country. Actions to facilitate family reunion after arriving as a refugee (in Sweden) seems to be an important factor to promote mental health among refugees.
|
|
| 7. |
- Mangrio, Elisabeth, 1978-, et al.
(författare)
-
Social relations and mental ill-health among newly arrived refugees in Sweden : a cross-sectional study
- 2022
-
Ingår i: PLOS Global Public Health. - : PLoS. - 2767-3375. ; 2:7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Previous research indicates that social relations have an impact on the well-being of refugees and that well-being is important for effective integration into the host country. Few studies in Sweden have, to the best of our knowledge, looked at the association between social relations and mental ill-health among newly arrived refugees. The aim is to investigate what effect social relations have on the mental health of newly arrived refugees in the south of Sweden. Methods: A cross-sectional study was conducted in Scania, the southernmost county of Sweden, between February 2015 and February 2016. The study population consisted of newly arrived adult refugees speaking Dari or Arabic, who received the civic and health information that is part of an introduction course for all newly arrived refugees. Results: Individuals who rarely met with friends had higher odds of experiencing mental ill-health (OR=1.70, 95% CI, 1.03-2.82) than individuals who frequently spent time with friends. Furthermore, individuals who seldom attended social/community meetings or activities in an organisation or group, such as a sports association or another kind of association, a church, a mosque, or women’s or men’s meetings, had higher odds of mental ill-health (OR=1.58, 1.1-2.28), compared to those who frequently did so. Conclusions: The study suggests a link between spending time with friends, as well as engaging in social/community activities, and the mental health of newly arrived refugees in the southernmost county of Sweden, which is one of the counties in Sweden that received the highest number of refugees. The results are in line with a previous study on the same subject in Sweden.
|
|
| 8. |
- Sjögren Forss, Katarina, et al.
(författare)
-
Physical Activity in Relation to Wellbeing Among Newly Arrived Refugees in Sweden : A Quantitative Study
- 2021
-
Ingår i: Frontiers In Public Health. - : Frontiers Media S.A.. - 2296-2565. ; 8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Little is known about physical activity among newly arrived refugees and what impact physical activity might have on their health, as measured by mental wellbeing, vitality, stress and sleep quality. Thus, this study sought to investigate the relationship between physical activity and wellbeing among refugees who were newly arrived in Sweden. Methods: The present study was based on the results from a survey, conducted in 2015-2016 among newly arrived adult refugees who spoke Arabic, Pashto, Somali or Dari, participated in a mandatory public integration support programme in the Scania region of Sweden and agreed to participate in the survey. Ultimately 681 participants completed the survey (a response rate of 39.5%). Results: We found a significant association between physical activity and mental wellbeing, vitality, stress and sleep quality among newly arrived refugees. Conclusions: Newly arrived refugees need to be informed about the importance of prioritizing physical activity for their health and wellbeing, regardless of their external circumstances, and supported in their attempts to do so.
|
|
| 9. |
- Zdravkovic, Slobodan, et al.
(författare)
-
Kartläggning av hälsa, levnadsvanor, sociala relationer, arbetsmarknad och boendemiljö bland arabisktalande nyanlända inom etableringen : Delrapport från MILSA 2.0
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- BakgrundAtt tvingas fly är en påfrestande och svår process att genomleva. Att efter flykten etablera sig i mottagarlandet medför ytterligare utmaningar. Vägen till att etablera sig i det nya samhället är ofta lång och kantad av svårigheter. Att lära sig språket, att förstå det svenska samhället samt utmaningar med svårigheter att validera diplom och kompetens är några av de svårigheter nyanlända upplever under den första tiden i landet. En ytterligare vanligt förekommande utmaning är att finna ett stabilt och tryggt boende. En förutsättning för att överhuvudtaget kunna bemöta dessa svårigheter är det egna hälsokapitalet. Hur ser hälsokapitalet ut bland dem som varit på flykt från krig och oroligheter och är det tillräckligt starkt för att hantera allt som möter individen under etableringen? I hälsokapitalet bör alla hälsorelaterade faktorer innefattas, vilka på ett eller annat sätt berör det mänskliga livet. För att främja etablering och inkludering av nyanlända individer är det viktigt att ha en grundläggande förståelse för den situation som denna grupp av nytillkomna invånare befinner sig i vad gäller hälsa och dess olika riskfaktorer.SyfteSyftet med undersökningen har varit att studera hälsa och hälsorelaterade faktorer bland vuxna nyanlända i Skåne som befinner sig inom etableringen i Skåne.Material och metodAlla vuxna nyanlända arabisktalande individer som deltagit i samhällsorientering genom Partnerskap Skåne har bjudits in till att delta i undersökningen. Insamlingsperioden har varit mellan maj månad 2018 till och med mars månad 2019. Mätinstrumentet har utvecklats på svenska för att sedan översättas till arabiska. Enkäten baserades på frågor som fokuserar på bland annat olika sjukdomar, vårdbehov, migrationsspecifika frågor, boende, sociala relationer, våld, levnadsvanor samt sexuell hälsa. Frågeformuläret delades ut i form av pappersenkät inom ramen för samhällsorienteringen av samhälls- och hälsokommunikatörer. Totalt antal svarande blev 315 vilket innebär en svarsfrekvens på 25,3 %.9SlutsatsResultatet visade att en stor andel migranter led av antingen övervikt eller fetma och en ganska stor andel av dessa ansåg att deras vikt ökat sedan flykten till Sverige. Drygt var tionde nyanländ upplevde sitt hälsotillstånd vara dåligt eller mycket dåligt och var tredje person ansåg det vara någorlunda. Det var nära hälften som upplevde en förbättring i självupplevd hälsa efter att de fått uppehållstillstånd medan nästan var femte person upplevde en försämring. Nästan varannan nyanländ hade varit i behov av läkarvård under de senaste tre månaderna innan undersökningen genomfördes men inte sökt vård. Drygt var tredje nyanländ hade en risk för psykisk ohälsa och det var en högre andel män än kvinnor som hade denna risk. Mer än hälften av de nyanlända utförde antingen ingen fysisk aktivitet alls eller under mindre än 30 minuter per vecka. Majoriteten av de tillfrågade ansåg inte att det går att lita på människor runtomkring. En betydande del saknade ett socialt nätverk när det gällde att kunna skaffa ett arbete och hälften saknade kontakt med arbetsgivare och nästan var tredje hade svårt att få sin utbildning validerad.
|
|
