| 1. |
- Cederborg, Dag, et al.
(författare)
-
Utsläpp från olyckor : Påverkan på möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålenGiftfri miljö och Grundvatten av god kvalitet
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta projekt syftar till att bedöma olyckornas påverkan på möjligheten attuppnå de nationella miljökvalitetsmålen,Giftfri miljö och Grundvatten avgod kvalitet, samt ge förslag till åtgärder och utvecklingsområden för attminska riskerna för miljöpåverkan och långsiktiga negativa effekter påmänniskors hälsa från olyckor. Underlaget utgörs främst av statistik frånräddningstjänsternas insatsrapportering 1996-2005 och enkätundersökningartill kommuner och länsstyrelser. Även kompletterande uppgifter från andraprojektrapporter samt branschinformation har nyttjats. Ett delsyfte är ävenatt utvärdera insatsstatistiken som ett hjälpmedel för att bedömautvecklingen av olyckors miljöpåverkan.Det inträffar årligen omkring 25 000 bränder. Uppskattningar av emissioneri detta projekt, som bygger på flera antaganden och generaliseringar,signalerar att bränder kan ge ett betydande bidrag till de nationella utsläppenav dioxiner och PAH. För dioxiner är källorna främst avfallsbränder medanskogsbränder och brand i byggnader står för de största bidragen rörandePAH. Under den studerade perioden beräknas ungefär 9 000 ton avfall habrunnit årligen. Utsläppen av VOC från bränder är däremot obetydligajämfört med övriga utsläppskällor i landet, vilket är helt i linje med tidigarekunskap.Resultat från andra studier visar att användningen av bromeradeflamskyddsmedel och de brandsläckningsskum som innehållerperfluoroktansulfonat (PFOS) har varit en starkt bidragande nationell källatill spridningen av dessa två kemiska ämnesgrupper. Spridningen till miljönhar emellertid minskat p.g.a. minskad användning men eftersom de ärsvårnedbrytbara kommer dock effekten i miljön att kvarstå för en lång tidframöver. Utsläpp av stoft till luft från bränder är inte heller obetydligt.Släckvatten kan också innehålla höga metallhalter.Studier av bränder i elektronikskrot och gummidäck kan ses som exempelpå stor miljöpåverkan från mer sällan förekommande bränder.Kabelbränning, som i regel inte är räddningstjänst i strikt bemärkelse, visarå andra sidan att även små men frekventa bränder inom ett begränsatområde kan ge miljöeffekter.Varje år inträffar ungefär 2000 olyckor med utsläpp av farligt ämne somföljd. För den studerade perioden är trenden svagt minskande. Utsläppenuppvisar säsongsvariation och ökar under sommarhalvåret.Petroleumprodukter är de vanligaste utsläppta ämnena med avseende påfrekvens. Många insatser (18 %) saknar dock uppgifter över det utsläpptaämnet. Statistiken över utsläpp av farligt ämne med avseende på mängdpåverkas tydligt av enstaka storolyckor. Endast en mindre andel avutsläppen av farligt ämne kan dock räknas som stora och/eller får spridningtill miljön. I 8 % av fallen med utsläpp av farligt ämne bedömerräddningstjänsten att det resulterar i spridning till miljön. Vanligtvis bedömsutsläppen ske till mark eller ytvatten men ibland även vidare till reningsverkeller till dricksvattentäkter. Ungefär 10-15 % av utsläppen av farliga ämnenuppskattas ha skett inom viktiga grundvattenområden men endast ett mindreantal av dessa utsläpp resulterar i spridning till grundvatten enligtinsatsstatistiken. Om spridning sker till grundvattnet kan emellertidkonsekvenserna bli svåra för lång tid framöver. Att veta om spridning sketttill grundvattnet är dock ofta svårt att avgöra om inte engrundvattentäkt/brunn förorenats.En enkätundersökning som omfattade 300 olyckor (bränder och utsläpp avfarligt ämne) i 163 kommuner (svarsfrekvens 57 % med avseende på antalolyckor respektive, 65 % med avseende på antal kommuner) har genomförtsför att ta reda på de kommunala miljömyndigheternas bedömning omenskilda olyckors miljöpåverkan. Kännedomen om de utvalda olyckorna varhög men dokumentationen var inte alltid lika god. Många kommunerbedömde miljöpåverkan från olyckorna som små men uppföljning avmiljöeffekter av de inträffade olyckorna var samtidigt inte vanligtförekommande. De objektstyper som vanligtvis drabbades av utsläpp i dettaurval var i fallande ordning: vattendrag, dagvattensystem, grundvatten, sjö,tätbebyggt område och annat. Bedömningen var att olyckorna endast imindre grad påverkade utvecklingen mot de lokala/regionalamiljökvalitetsmålen men man menade också att det förelåg en risk för attstörre olyckor skulle kunna ske inom kommunen, vilket allvarligt skullekunna påverka utvecklingen mot miljökvalitetsmålen. Kommunens förmågaatt hantera miljöeffekter vid olyckor ansågs i ca 40 % av fallen varatillräckligt bra.Slutsatsen från enkäten till länsstyrelsen (svarsfrekvens 75 %) är att antaletkemikalieutsläpp som rapporteras till länsstyrelserna och som inteföranleder räddningstjänst förmodligen är få och att dess miljökonsekvensersammantaget är betydligt mindre än de som ingår i räddningstjänstensinsatsstatistik. Det är emellertid svårt att få någon helt tillförlitlig bild ochdessutom är det många verksamhetsutövare som rapporterar tillkommunerna och alltså inte ingår i studien.Den sammantagna bedömningen av olyckors påverkan påmiljökvalitetsmålen är att bränder har en tydlig nationell påverkan påmiljökvalitetsmåletGiftfri miljö med avseende på dioxiner, PAH,flamskyddsmedel och perfluorerade ämnen. Bränder och kemikalieolyckorhar oftast en lokal eller regional påverkan, där effekter påmiljökvalitetsmåletGrundvatten av god kvalitet kan bli stora. Detförekommer dock olyckor, brand eller utsläpp av farligt ämne, med störrekonsekvenser för miljö, hälsa och samhälle varför det är fortsatt viktigt attbeakta risken för detta. Räddningstjänstens insatsstatistik kan vara ettkompletterande hjälpmedel, trots vissa brister som begränsar användningen,vid utvärdering av olyckors miljöpåverkan. Med anledning av ovanståendelämnas därför följande förslag till åtgärder:
|
|
| 2. |
- Olsson, Per-Erik, et al.
(författare)
-
Molecular cloning and characterization of a nuclear androgen receptor activated by 11-ketotestosterone
- 2005
-
Ingår i: Reproductive Biology and Endocrinology. - London : BioMed Central (BMC). - 1477-7827. ; 3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Although 11-ketotestosterone is a potent androgen and induces male secondary sex characteristics in many teleosts, androgen receptors with high binding affinity for 11-ketotestosterone or preferential activation by 11-ketotestosterone have not been identified. So, the mechanism by which 11-ketotestosterone exhibits such high potency remains unclear. Recently we cloned the cDNA of an 11-ketotestosterone regulated protein, spiggin, from three-spined stickleback renal tissue. As spiggin is the only identified gene product regulated by 11-ketotestosterone, the stickleback kidney is ideal for determination of the mechanism of 11-ketotestosterone gene regulation. A single androgen receptor gene with two splicing variants, belonging to the androgen receptor-beta subfamily was cloned from stickleback kidney. A high affinity, saturable, single class of androgen specific binding sites, with the characteristics of an androgen receptor, was identified in renal cytosolic and nuclear fractions. Measurement of ligand binding moieties in the cytosolic and nuclear fractions as well as to the recombinant receptor revealed lower affinity for 11-ketotestosterone than for dihydrotestosterone. Treatment with different androgens did not upregulate androgen receptor mRNA level or increase receptor abundance, suggesting that autoregulation is not involved in differential ligand activation. However, comparison of the transactivation potential of the stickleback androgen receptor with the human androgen receptor, in both human HepG2 cells and zebrafish ZFL cells, revealed preferential activation by 11-ketotestosterone of the stickleback receptor, but not of the human receptor. These findings demonstrate the presence of a receptor preferentially activated by 11-ketotestosterone in the three-spined stickleback, so far the only one known in any animal.
|
|
| 3. |
|
|
