| 1. |
|
|
| 2. |
- Gratzer, Karl
(författare)
-
Business Failure and the New Economy
- 2001
-
Ingår i: Frontiers of Entrepreneurship Research 2001. - Babson Park, Mass. : Babson College. - 0910897220
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Gratzer, Karl
(författare)
-
Ericsson, L. M.
- 2003
-
Ingår i: The Oxford encyclopedia of economic history. ; 2, s. 233-234
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Gratzer, Karl
(författare)
-
Inledning
- 2001
-
Ingår i: Hoffman & Co tryckfärgsfabrik 1913-1978. - Stockholm : Fören. Stockholms företagsminnen. - 9197431400 ; , s. 7-14
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Gratzer, Karl, 1946-
(författare)
-
Konkurs och kriminalitet i ett jämförande perspektiv under 1900-talet
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med denna explorativa ekonomisk historiska studie är att empiriskt kartlägga och analysera utvecklingen av konkurser och sammanhängande gäldenärsbrott i Sverige. Våra kunskaper om företagsnedläggningar är begränsade. Genom planerad användning av konkursinstitutet kan tillgångar omfördelas i icke önskvärd eller medvetet riktning och på så sätt snedvrida selektionsmekanismen. Konkursinstitutet kan användas som ett finansiellt instrument. Det finns inga tidigare studier som ger information om den totala tillgångs- och skuldsituationen i de företag som går i konkurs. Brist på kunskap, erfarenhet och kompetens hos företagsledningen uppfattas i svenska och utländska studier som de mest frekventa och betydelsefulla orsakerna till konkurs. Ett syfte är därför att skatta hur stora tillgångar som omfördelas genom konkursinstitutet. Denna studie utgår från tidigare ofta förbisedda institutionella utgångspunkter om orsaker till konkurs och konkursbrottslighet. Svensk konkursutveckling analyseras därför relativt utvecklingen i Tyskland och Österrike. Båda länder har jämförbara politiska och ekonomiska system. Även om lagverken kring obestånd och konkursbrottslighet i dessa länder liknar den svenska finns det skillnader. Det empiriska underlaget i denna studie utgörs främst av longitudinella databaser över företag på obestånd i Tyskland, Sverige och Österrike. Dessa data har kompletterats med uppgifter ur respektive lands brottsstatistik. Studiens resultat visar att beloppen som årligen omfördelas genom konkursinstitutet är betydande. Graden med vilken myndigheterna ingriper i konkursprocessen och vilka intressen man skyddar via lagen spelar roll för den totala konkursfrekvensen. Studien visar även att svenska företagare använder konkurssystemet i större utsträckning än sina kolleger i Tyskland och Österrike. Resultaten visar visserligen på ett positivt samband men antalet brottsliga konkurser ökar snabbare. Österrike som har den lägsta konkursfrekvensen uppvisar den högsta brottskvoten. Förklaringen till paradoxen finns i landets regelverk kring obestånd. Dessa resultat står i kontrast till den mikroekonomiska förklaringen att skillnader i individrelaterad kompetensbrist eller brottsbenägenhet utgör huvudförklaringen bakom olikheter i olika länders frekvens av konkurser och konkursbrott.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
