| 1. |
- Andersson, Ulrika, et al.
(författare)
-
The unbounded body of the law of rape : the intrusive criterion of non-consent
- 2018
-
Ingår i: Responsible selves. - : Routledge. - 075462160X - 9780815376514 - 9781315193656 ; , s. 331-352
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In the judicial context, the law of rape is plied chiefly around two central concepts: force and non-consent. These concepts are analogues to male and female sexuality and lie at the heart of what may be described as the dichotomy of rape law. When force is part of the legislative definition of rape, non-consent seems to be used in case law as an instrument to decide whether force may be proven. On the contrary, when the legislative definition contains non-consent, force is generally looked at in order to prove non-consent.
|
|
| 2. |
- Arushanyan, Yevgeniya
(författare)
-
Environmental Impacts of ICT: Present and Future
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ICT is developing rapidly and is playing an increasingly important role in society. High expectations are placed on ICT in relation to sustainable development. In order to provide basis for decision-making and ensure that ICT is used in the best possible way for enabling sustainable development, the sustainability impacts of ICT need to be studied.This thesis aims to provide new knowledge on the environmental impacts related to ICT, to explore the potential of ICT to contribute to sustainability, and discuss ways of assessing environmental impacts of ICT. In order to fulfill the aim a literature review of existing LCA studies of ICT was done, an LCA case study of printed and online media was performed, a methodological framework for sustainability assessment of scenarios was developed and then applied for environmental assessment of future ICT societies.The results show that manufacturing and use phase are the life cycle stages contributing the most to the ICT environmental impacts. For online newspapers online distribution and content production may give significant contribution to the overall impact. User behavior was observed to be crucial for the results of comparisons of ICT solutions with their traditional counterparts.The following key issues were concluded to influence the environmental risks and opportunities in future ICT societies: energy mix, economic conditions, life styles, technology, and environmental ambitions, incentives and regulation. The potential of ICT for sustainability is affected by these key issues.A new methodological framework (SAFS) was developed for the assessment of future scenarios (societal level). Life cycle assessment (LCA) was used for assessment on a product level. Application of both methods, their benefits, drawbacks, and challenges of assessment were discussed. Both types of assessments were concluded to be important to support decision-making.
|
|
| 3. |
- Balfors, Berit, et al.
(författare)
-
Strategisk miljöbedömning för hållbar samhällsplanering : Slutrapport från forskningsprogrammet SPEAK
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Strategisk miljöbedömning är en process som myndigheter och kommuner ska genomföra när de upprättar eller ändrar vissa planer eller program som antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas.Lagstiftningen om strategisk miljöbedömning har funnits i Sverige i snart 15 år. Men hur fungerar miljöbedömning i planeringen? Det var en av frågorna i forskningsprogrammet SPEAK. Syftet med SPEAK har varit att bidra med kunskap för att stärka miljöbedömningens roll som ett verktyg i samhällsplaneringen för att uppnå miljökvalitetsmålen och främja hållbar utveckling.I Sverige har det saknats en övergripande kartläggning över de planer och miljöbedömningar som genomförts. Därför har SPEAK utvecklat, en för Sverige unik, databas med kommunala planer och tillhörande dokument såsom samrådshandlingar, SEA-dokument och särskilda sammanställningar. Baserat på en analys av miljöbedömningspraktiken har förslag på åtgärder tagits fram för att stärka miljöbedömningen som ett verkningsfullt verktyg i planeringen för hållbar utveckling.
|
|
| 4. |
- Balfors, Berit, Professor, 1958-, et al.
(författare)
-
Strategisk miljöbedömning för nationell transportplanering med fokus på inriktningsunderlaget
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport utgör ett inspel till Trafikverket i en analys om hur strategisk miljöbedömning kan användas i den statliga transportplaneringens tidiga skeden med fokus på inriktningsunderlaget. Rapporten är framtaget inom projektet ”TRAMP- Är långsiktig transportplanering och miljöbedömning kompatibla processer?” som är ett forsknings- och innovationsprojekt (FoI), finansierat av Trafikverket under perioden 2017 - 2019. Deltagande forskare i projektet är Berit Balfors och Ulrika Gunnarsson-Östling, KTH, Kristina Lundberg och Tobias Robinson, Ecoloop, Karolina Isaksson och Linnea Eriksson, VTI.FoI-projektet har planerats för att successivt leverera användbart underlag till Trafikverket. Föreliggande rapport är ett underlag inför Trafikverkets arbete med att ta fram ett inriktningsunderlag.
|
|
| 5. |
- Bradley, Karin, 1975-, et al.
(författare)
-
Därför är ekonomisk tillväxt en risk
- 2016
-
Ingår i: Dagens samhälle. - : Dagens Samhälle AB. - 1652-6511.
-
Forskningsöversikt (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Ekener, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Ömsesidiga beroenden mellan olika hållbarhetsperspektiv : Möjligheter att genom kunskaper om synergier och trade-offs mellan olika globala hållbarhetsmål förbättra förutsättningarna att nå Agenda 2030 i sin helhet
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta arbete är att utforska hur kunskapen om beroenden mellan några utvalda mål inom FNs 17 globala hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals – SDGs) skulle kunna användas för svensk policyutveckling, med avsikt att förbättra möjligheten att nå de uppsatta målen. De utvalda målen är SDG 5 Jämställdhet och SDG 10 Minskad ojämlikhet å ena sidan, i förhållande till de mål som i första hand motsvaras av de svenska miljökvalitetsmålen; SDG 3 Hälsa och välbefinnande, SDG 13 Bekämpa klimatförändringarna, SDG 14 Hav och marina resurser samt SDG 15 Ekosystem och biologisk mångfald. Arbetet bygger på resultaten från en tidigare fas, där ömsesidiga beroenden mellan 6 utvalda mål av de 17 hållbarhetsmålen identifierades. Analysen gjordes på delmålsnivå, där de delmål som bedömdes vara relevanta i svensk kontext för de aktuella hållbarhetsmålen valdes ut. Resultat från den tidigare analysen visar på i huvudsak positiva, förstärkande kopplingar mellan målen (synergier). I ett relativt stort antal fall bedömdes kopplingarna vara obefintliga, eller så svaga att de inte beaktades. På ett fåtal ställen återfanns negativa kopplingar, det vill säga ”trade-offs”. Dessa bedömdes mestadels vara möjliga att undvika genom ett hållbarhetsinriktat policy-ramverk. Effekter, som på kort sikt skulle kunna vara negativa, bedömdes kunna undvikas genom kompensatoriska åtgärder. Huvuddelen av arbetet i denna fas utgörs av intervjuer med personer aktiva inom policyutveckling. De intervjuade personerna valdes ut baserat på deras kunskap och insikt om styrdokument och processer för att förbättra samhällets styrning inom kopplingar mellan de identifierade hållbarhetsmålen. Intervjuerna kompletterades med en internationell utblick genom exempel från Asien, Colombia och Finland. Resultatet från intervjuerna och litteraturstudien i steg 2 pekar på att det ännu gjorts mycket lite på policynivå, både internationellt och i Sverige, för att hantera sambanden och kopplingarna mellan de olika hållbarhetsmålen i Agenda 2030. För svensk del pekas budgetpropositionen ut som det viktigaste styrdokumentet för förbättring, eftersom det är på hög nationell nivå som hållbarhetsfrågor bör hanteras och styras, och det är där medel kan tillsättas. Det har även föreslagits en tydligare styrning mot mer samverkan mellan olika aktörer, samt mer tvärvetenskaplig forskning kring samverkansvinsterna och hur de lättare ska kunna uppnås. De insatser som gjorts hittills för att integrera Agenda 2030 i svensk politik anses inte som tillräckligt genomgripande. Agenda 2030-delegationens arbete anses inte ha haft tillräcklig med resurser och inflytande. Regionala och kommunala nivåer har identifierats som viktiga för att operationalisera både Mål 5 och Mål 10. Länsstyrelserna och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) är viktiga aktörer på det området, och kan utgöra en viktig länk mellan nationell och regional/lokal nivå. Avslutningsvis gör vi reflektionen att det är intressant att vår studie efterfrågats, och att vi fann material att studera. Vi ser det som ett gott tecken på att Agenda 2030-arbetet har startat och engagerar. De 17 hållbarhetsmålen beskrivs i Agenda 2030 som universella, transformativa och odelbara. Det sistnämnda innebär att de, för att kunna uppnås, måste hanteras tillsammans. Vi hoppas att vårt arbete kan vara ett steg på vägen för att nå dit.
|
|
| 10. |
- Fauré, Eléonore, et al.
(författare)
-
Four low-carbon futures for a Swedish society beyond GDP growth
- 2019
-
Ingår i: Journal of Cleaner Production. - : ELSEVIER SCI LTD. - 0959-6526 .- 1879-1786. ; 236
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper describes how different backcasting scenarios for developments beyond traditional GDP growth 2050, in Sweden may fulfil a climate goal corresponding to keeping global warming to a maximum 1.5 degrees C with 50% likelihood. This corresponds to a 92% decrease of greenhouse gas emissions from Swedish consumption from today's level. The four scenarios illustrate different strategies: 1) collaborative economy, 2) local self-sufficiency, 3) automation for quality of life and 4) circular economy in the welfare state. The aim is to further hone and quantify the scenario narratives with a focus on greenhouse gas emissions occurring as a result of Swedish consumption, both private and public. The results show that the climate target can be met in all scenarios but this requires radical sector-specific as well as general changes, including decarbonisation, technology development, increased efficiencies, innovative practices and reduced demand. The mix of these strategies varies for different sectors and different scenarios, but all are needed to reach the climate goals. As we assume that Sweden is fossil-free 2050, particular areas of attention are diets, travel, emission intensities in other countries and the level of imports. Potential implications for other environmental goals, land use and biodiversity as well as the potential magnitude of negative emissions technologies, although uncertain and limited, that could offset some additional greenhouse gas emissions are discussed.
|
|
