| 1. |
- Hellsmark, Hans, 1974, et al.
(författare)
-
Teknologiska innovationssystem inom energiområdet: En praktisk vägledning till identifiering av systemsvagheter som motiverar särskilda politiska åtaganden
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att illustrera hur ett praktiskt inriktat ramverk, tekno- logiska innovationssystem (TIS), kan användas av analytiker och beslutsfattare vid departement och myndigheter för att analysera strategiskt viktiga teknikområden ?????????????????????????????????????????????????????????????????????????????I rapporten analyseras fem TIS centrerade kring havsbaserad vindkraft, marin energi, ????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????? systemsvagheter som bromsar områdets vidare utveckling, vilka som kan åtgärdas av systemets aktörer och vilka som motiverar särskilda politiska åtaganden. Rapporten utgör därmed ett underlag för att formulera åtgärder för att åstadkomma ökad innova- tion, teknikspridning och industrialisering inom ovan nämnda teknikområden.Studien har även möjliggjort en jämförande analys av likheter och skillnader ???????????????????????????????????????????????????????????????????????????????? ?????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????? mellan områdena – de är starka respektive svaga av olika orsaker. Detta visar att ???????????????????????????????????????????????????????????????????????Samtidigt har områdena gemensamma drag. Systemets aktörer, där även politiska ???????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????? ?????????????????????????????????????????????????????????????????????????????- skapsnätverk. Men de har varit sämre på att skapa tidiga nischmarknader som ger utrymme för fortsatt lärande och kostnadsreduktion. Sådana nischer kan ibland skapas av marknadens aktörer, men ofta krävs politiska styrmedel. De behövs för att investeringar i kunskapsutveckling ska kunna nyttiggöras och för att en bred industriell utveckling inom nya områden skall göras möjlig i Sverige.Vidare presenteras lärdomar kring vad en aktiv teknikpolitik innebär. Två huvud- ??????????????????????????????????????????????????????????????????????????????- hällsbygget och därför bör vara ett politikområde bland många samt att den skarpa ??????????????????????????????????????????????????????????????????????????????- ?????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????? ?????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????? olika faser av innovationssystemets utveckling.För att lyckas med en aktiv teknikpolitik behövs en hög grad av koordinering ??????????????????????????????????????????????????????????????????????? teknikområden så att ”rätt” typ av åtgärder kan sättas in vid ”rätt” tidpunkt av ”rätt” aktör. TIS-ramverket lyfts här fram som en metod för att skapa ett sådant underlag. Slutligen presenteras en metod för projektbedömningar som syftar till att stötta handläggare i utvärderingar av projekt inom nya teknikområden.Rapporten i sin helhet riktar sig särskilt till beslutsfattare och handläggare vid myndigheter, departement och politiker, men även andra organisationer och indi- vider med intresse av att högt ställda klimatmål ska kunna nås samtidigt som en positiv näringslivsutveckling möjliggörs.
|
|
| 2. |
- Omstedt, Anders, 1949, et al.
(författare)
-
Future changes in the Baltic Sea acid-base (pH) and oxygen balances
- 2012
-
Ingår i: Tellus. Series B, Chemical and physical meteorology. - : Stockholm University Press. - 0280-6509 .- 1600-0889. ; 64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Possible future changes in Baltic Sea acid–base (pH) and oxygen balances were studied using a catchment–sea coupled model system and numerical experiments based on meteorological and hydrological forcing datasets and scenarios. By using objective statistical methods, climate runs for present climate conditions were examined and evaluated using Baltic Sea modelling. The results indicate that increased nutrient loads will not inhibit future Baltic Sea acidification; instead, the seasonal pH cycle will be amplified by increased biological production and mineralization. All examined scenarios indicate future acidification of the whole Baltic Sea that is insensitive to the chosen global climate model. The main factor controlling the direction and magnitude of future pH changes is atmospheric CO2 concentration (i.e. emissions). Climate change and land-derived changes (e.g. nutrient loads) affect acidification mainly by altering the seasonal cycle and deep-water conditions. Apart from decreasing pH, we also project a decreased saturation state of calcium carbonate, decreased respiration index, and increasing hypoxic area – all factors that will threaten the marine ecosystem. We demonstrate that substantial reductions in fossil-fuel burning are needed to minimize the coming pH decrease and substantial reductions in nutrient loads are needed to reduce the coming increase in hypoxic and anoxic waters.
|
|
