| 1. |
|
|
| 2. |
- Calander, Karin, et al.
(författare)
-
Emission av koldioxid från antropogena källor i Sverige
- 1988
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL har beräknat de antropogena utsläppen av koldioxid i Sverige för perioden 1973-1987. Rapporten innehåller även ett scenario för åren 1995 och 2000. Emissionerna 1987 var 16,6 milj. ton CO2 (räknat som C) eller 60,8 milj. ton CO2 (räknat som CO2). CO2-utsläppen minskade med 35% från 1973 till 1987 och kommer, enligt vårt scenario, att öka med 8% från 1987 till år 2000.
|
|
| 3. |
- Calander, Karin, et al.
(författare)
-
Emissioner av koldioxid. En jämförelse av biobränslen och naturgas.
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En jämförande studie har gjorts mellan biobränslen och naturgaseldning i kombination med olika markanvändningsalternativ, med avseende på utsläpp och upptag av koldioxid. På lång sikt kommer all förbränning av fossila bränslen som överstiger den naturliga nybildningen av densamma att medföra ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Förbränning jämte odling av biobränslen innebär i ett längre perspektiv varken ett nettotillskott eller uttag av koldioxid från atmosfären. Däremot kommer ett mindre koldioxidtillskott att ske om biobränslen transporteras med fossilt drivna fordon (motsvarande ca 1% av utsläppen från ett naturgaseldat kraftvärmeverk). Våra beräkningsexempel visar att naturgaseldning i kombination med beskogning av en markareal motsvarande den som behövts för att förse kraftvärmeverket med halm, innebär ett nettoutsläpp av koldioxid fram till ca 50 år, därefter sker nettoupptag av koldioxid ur atmosfären fram till mellan 100 och 200 år. Beskogning av den markaeral som krävs för motsvarande energiskogsförsörjning, räcker däremot inte till för att kompensera utsläppen från det naturgaseldade kraftvärmeverket. Ändrad markanvändning från ett ekosystem med större mängd bundet kol till ett ekosystem med mindre mängd bundet kol innebär under en tid ett nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären
|
|
| 4. |
- Gustavsson, Kerstin
(författare)
-
Kolflöden i Sverige som påverkar atmosfärens koldioxidinnehåll
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL har sammanställt data över de biogena poolerna och flödena av kol i Sverige. Uppskattningar av de viktigare kolpoolernas storlek har gjorts, liksom bedömningar av storleken av de flöden som är en följd av antropogen påverkan. Den totala aktiva kolpoolen för Sverige uppskattas till cirka 10 miljarder ton C, varav torv, sjösediment och skogsmark utgör cirka 5, 2 resp 1.4 miljarder ton och skogsbiomassa ca 1.2 miljarder ton. De flöden som behandlats är bland annat kolavgång vid torvmarksdikning och markförsurning och ackumulation av kol i torvmark, sjösediment och trädbiomassa. En sammanställning av dessa flöden och emissionerna från fossil förbränning och industriella processer visar på en nettoemission för Sverige om cirka 1.5-5 miljoner ton per år.
|
|
