| 1. |
- Andreasson, Thomas, et al.
(författare)
-
Evaluation of anamnestic criteria for the identification of patients with acute community onset viral gastroenteritis in the emergency department-A prospective observational study.
- 2014
-
Ingår i: Scandinavian journal of infectious diseases. - : Informa UK Limited. - 1651-1980 .- 0036-5548. ; 46:8, s. 561-565
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: To our knowledge no clinical criteria for the identification of community onset viral gastroenteritis in individual patients have been evaluated systematically with modern PCR-based diagnostic assays as gold standard. Objective: The aim of this study was to identify factors independently associated with the detection of virus by PCR in rectal swab samples from patients with acute community onset gastroenteritis. Methods: A prospective observational study was conducted from December 2010 through March 2011 at the emergency department (ED) of a large teaching hospital. All patients who reported vomiting and/or diarrhoea up to 48 h prior to their visit to the ED were asked to participate. A rectal swab sample was obtained from each patient. Symptoms, date of onset, and epidemiological data were recorded. Samples were analysed with a multiple real-time PCR targeting 6 viral agents (astrovirus, adenovirus, rotavirus, sapovirus, and norovirus GI and GII). Results: Two hundred and five patients fulfilled the inclusion criteria, of whom 66 agreed to participate; their median (IQR) age was 65 (38-84) y and 43 (65%) were females. Thirty-one (47%) were positive by PCR for at least 1 of the agents examined (26 norovirus, 2 sapovirus, 2 rotavirus, and 1 adenovirus). Diarrhoea and a short duration of symptoms (≤ 2 days) were independently associated with a positive rectal swab sample, with odds ratios of 7.5 (95% confidence interval (CI) 2.0-28) and 10.4 (95% CI 1.9-56), respectively (p < 0.01 for both). A multivariate model including these 2 variables had a sensitivity of 81% (25/31) and a specificity of 69% (24/35). Conclusions: Diarrhoea and a short duration of symptoms were the only anamnestic criteria independently associated with acute community onset viral gastroenteritis confirmed by PCR.
|
|
| 2. |
- Gustavsson, Marie, 1965-
(författare)
-
Familjecentral - en plats för möten
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Familjecentraler finns idag i de flesta kommuner i Sverige. En familjecentral är enligt den vanligaste definitionen ett samarbete mellan öppen förskola, barnavårdscentral (BVC), mödrahälsovård och socialtjänsten, oftast samlokaliserat.I denna studie har tre familjecentraler ingått. Dessa skiljer sig åt på flera sätt samtidigt som det finns en gemensam grund och gemensam syn på vad som är en familjecentrals viktigaste uppgifter: att skapa mötesplatser, kontaktnät och att stötta föräldrar i sitt föräldraskap.Syftet med studien är att öka förståelsen av familjecentraler som mötesplats och vilken betydelse framför allt den öppna verksamheten har för föräldrar och personal. Perspektivet är främst personalens, med ett särskilt fokus på de som verkar i den öppna verksamheten, huvudsakligen förskollärare. Men även socialsekreterare, BVC-personal och föräldrar är intervjuade i studien. Totalt har 15 personal och 14 föräldrar deltagit i intervjuer.Navet i de studerade familjecentralerna är den öppna verksamheten. I samtal med föräldrar blir detta uppenbart och den öppna verksamheten blir i deras ögon ofta synonym med familjecentralen.Gemensamt för samtalen med personalen som arbetar inom den öppna verksamheten är en tilltro till den egna verksamheten och stolthet över vad som erbjuds föräldrarna. Det som familjecentralen erbjuder är något ”gott” och personalen upplever att föräldrarna uppskattar familjecentralen och dess öppna verksamhet. Vad som erbjuds är framför allt en mötesplats. Det arbete personalen inom den öppna verksamheten utför handlar till stor del om att stötta och stimulera möten och kan ses som nätverkskapande. Vissa föräldrar behöver mer stöd än andra och en av familjecentralens uppgifter handlar om att identifiera dessa.
|
|
| 3. |
- Llewellyn, Gwynnyth, et al.
(författare)
-
Understanding community in the lives of parents with intellectual disability
- 2010. - 1
-
Ingår i: Parents with intellectual disabilities and their children. - : John Wiley & Sons, Ltd.. ; , s. 290-
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The first international, cross-disciplinary book to explore and understand the lives of parents with intellectual disabilities, their children, and the systems and services they encounter Presents a unique, pan-disciplinary overview of this growing field of study Offers a human rights approach to disability and family life Informed by the newly adopted UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities (2006) Provides comprehensive research-based knowledge from leading figures in the field of intellectual disability
|
|
| 4. |
- Pellbring, Mats, et al.
(författare)
-
"Idén är bra..." : en genomlysning och uppföljning av Familjehusen i Motala
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hösten 2010 kontaktades Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet av Motala kommun med en förfrågan om att genomföra en genomlysning och uppföljning av Familjehusen i Motala. Efter samtal med kommunen kring uppdragets omfattning inleddes ett arbete som under vårterminen 2011 utförts av fil dr Mats Pellbring, som rekryterades från avdelningen för sociologi, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, och fil dr Marie Gustavsson, Centrum för kommunstrategiska studier.De frågeställningar som bildat utgångspunkt för genomförandet av genomlysningen/uppföljningen är följande:Hur fungerar samverkan på Familjehusen? Vad fungerar bra och vad kan förbättras, för att uppnå målen?Hur ser Familjehusens relation till basverksamheterna (skola samt socialtjänst) ut? Vad har basverksamheterna för förväntningar på Familjehusen? Vad fungerar bra och vad kan förbättras i denna relation?Vilka uppfattningar har brukarna (föräldrar/barn) om Familjehusens service? Vad fungerar bra och vad kan förbättras?Genomlysningen bygger främst på beskrivningar av upplevelser och synpunkter från de skilda parter som arbetar i, eller i relation till, Familjehusen (metoderna för genomlysningen är beskrivna i kapitel 2 i rapporten). Förutom intervjuer och fokusgrupper har vi också gjort en genomgång av dokument kring processen som ledde fram till familjehusen, samt en mindre webb-enkät till besökande föräldrar på familjehusen och telefonintervjuer med föräldrar. Arbetet går att se som en uppsamling av ståndpunkter och upplevelser av Familjehusen. Ett värde av genomlysningen är att ställa olika ståndpunkter och upplevelser mot varandra. Dessa resultat kan användas i syfte att utveckla arbetet med Familjehusen i den riktning som kommunen sedan uppfattar som mest önskvärd.Rapporten inleds med en beskrivning av processen som ledde fram till familjehusen. Därefter försöker vi sätta Motala kommuns arbete med familjehusen i relation till den nationella kontexten innan vi kommer in på delar av den kunskapsbildning som sedan tidigare är känd kring samverkan och förebyggande arbete. Det mest omfattande kapitlet kring upplevelser och erfarenheter av familjehusen bygger på de intervjuer och fokusgrupper som genomförts. Varje del i detta kapitel inleds med en kursiv sammanfattning. Avslutningsvis diskuteras resultaten i relation till tidigare kunskapsbildning på området.En något omarbetad version kommer att publiceras i CKS rapportserie under hösten 2011.
|
|
