| 1. |
-
Challenges for the New Rurality in a Changing World : Proceedings from the 7th International Conference on Localized Agri-Food Systems
- 2016
-
Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Challenges for the New Rurality in a Changing World was the title of the 7th International Conference on Localized Agri-Food Systems. The contributions in this volume are written by conference participants. The themes highlighted relate to four topics. The first topic refers to various aspects of the articulation of the New Rurality and its challenges and opportunities, with a specific focus on the Nordic countries, the countries surrounding the Baltic Sea, and the Eastern European Countries. Also in focus is the role of knowledge in the promotion of rural development and ‘glocal’ links as enablers of opportunities and sources of challenges in relation to entrepreneurship and rural development – in theory and practice in particular Europe and the Americas. The second topic highlights various aspects of territorial governance and localized agri-food systems in particular Europe, North and South America. The third topic relates to the impact of the market on localized agri-food systems, with a special focus on short food chains, public procurement and tourism. The fourth and final topic highlights questions related to the connection between localized agri-food systems and the environment. Special interest was devoted to possible synergies, (organizational) innovations and challenges between localized agri-food systems and environmental benefits, proposing agroecology as a framework for action in the transition from conventional production to more sustainable agro-food production systems.
|
|
| 2. |
- Hård, Ursula
(författare)
-
Can One Live on Food? : Local Development and New Enterprises by Food Produce (Hälsingland, Sweden)
- 2016
-
Ingår i: Challenges for the New Rurality in a Changing World. - Huddinge : Södertörns högskola. - 9789198060713 ; , s. 23-24
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- From a gender perspective the presented process-study problematizes formal and informal institutional possibilities and obstacles, including gender contracts, which women as business owners, entrepreneurs and social entrepreneurs face in rural communities as they - partly in co-operation with other entrepreneurs, official channels and non-governmetal organizations (NGOs) - promote livelihood and local development by starting and developing businesses within locally produced food in Hälsingland, Gävleborg County, northern Sweden.
|
|
| 3. |
- Hård, Ursula
(författare)
-
ResursCentra för kvinnor som samhällsentreprenörer och företagare inom regional utveckling och politik
- 2017
-
Ingår i: Genus och företagande. - Stockholm : Svenska sällskapet för antropologi och geografi. - 9789198215021 ; , s. 109-128
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet inleds med en djupgående historisk bakgrund och presentation av framväxten av verksamheten ResursCentra för kvinnor, från ett underifrån perspektiv med initiativ och strategier från olika kvinnogrupper med en början år 1988 till ett formellt inrättande av regering år 1994, samt verksamheten och dess drift fram till år 2016. Kortfattat syftar ResursCentra för kvinnor till att bredda och fördjupa demokratin och att arbeta för att kvinnor får sin del av de offentliga resurserna samt öka kvinnors inflytande och stärka deras ställning i samhället. De som driver ResursCentra för kvinnor kan i många fall ses som samhällsentreprenörer, vilka inom forskningen ofta beskrivs som individer som besitter viktig kunskap, har goda kontakter och nätverk, och som genom social mobilisering arbetar för social utveckling och entreprenörskap, samt hjälper att skapa försörjning lokalt, samtidigt som de fungerar som en länk mellan olika nivåer och delar av samhället och olika organisationer. De i kapitlet intervjuade, likt flertalet andra som driver resurscentraverksamhet inte minst på lokal nivå, är inte bara samhällsentreprenörer utan också egenföretagare.Därmed fortsätter kapitlet med en belysning av erfarenheter från personer som har drivit och driver resursverksamheten med fokus på lokal nivå och då framförallt delar av Gävleborgs län, och kapitlet avslutas med en problematisering av relationen mellan att arbeta aktivt med regionala och lokala utvecklingsfrågor samt att parallellt inom olika branscher vara egenföretagare, och vad det kan innebära för möjligheter och problem tillika vilka effekterna kan bli för respektive verksamhet (resurscentra för kvinnor/eget företagande). Kan resurscentra för kvinnor ses som en försörjningsmöjlighet? Är det egna företaget en förutsättning för att kunna driva resurscentra för kvinnor?
|
|
