| 1. |
- Alfsdotter, Clara, 1988-
(författare)
-
The Corporeality of Death : Bioarchaeological, Taphonomic, and Forensic Anthropological Studies of Human Remains
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this work is to advance the knowledge of peri- and postmortem corporeal circumstances in relation to human remains contexts, as well as to demonstrate the value of that knowledge in forensic and archaeological practice and research. This article-based dissertation encompasses papers in bioarchaeology and forensic anthropology, with an emphasis on taphonomy. The studies include analyses of human osseous material and human decomposition in relation to spatial and social contexts, from both theoretical and methodological perspectives.Taphonomic knowledge is vital to interpretations of the circumstances of peri- and postmortem deposition, with a concern for whether features were created by human hand or the result of decomposition processes and other factors. For example, taphonomic knowledge can aid interpretations of the peri- and postmortem sequence of events, of the agents that have affected human remains, as well as for estimations of time since death. When integrated with social theories, taphonomic information can be used to interpret past events. In this dissertation, a combination of bioarchaeological and forensic taphonomic methods are used to address the question of what processes have shaped mortuary contexts. Specifically, these questions are raised in relation to the peri- and postmortem circumstances of the dead in the Iron Age ringfort of Sandby borg, and about the rate and progress of human decomposition in a Swedish outdoor environment and in a coffin. Additionally, the question is raised of how taphonomic knowledge can inform interpretations of mortuary contexts, and of the current state and potential developments of forensic anthropology and archaeology in Sweden. The result provides us with information of depositional history in terms of events that created and modified deposits of human remains. Furthermore, this research highlights some limitations in taphonomic reconstructions. The research presented here is helpful for interpretations of what has occurred in the distant as well as recent pasts, to understand potentially confounding factors, and how forensic anthropology can benefit Swedish crime scene investigations. In so doing, the knowledge of peri- and postmortem corporeal circumstances and how it can be used has been advanced in relation to both the archaeological and forensic fields.
|
|
| 2. |
- Auer, Jaqueline, et al.
(författare)
-
Assessing the digestibility and estimated bioavailability/bioaccessibility of plant-based protein from soy, pea and faba bean ingredients.
- 2024
-
Ingår i: LWT - Food Science and Technology. - 1096-1127 .- 0023-6438. ; 197
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Concerns have been raised about the nutritional adequacy of plant-based foods due to the presence of antinutrients and overall low protein digestibility. Therefore, this study characterizes the estimated bioavailability/bioaccessibility of iron and zinc and the protein digestibility of 11 commercially available plant-based ingredients to assess their potential in the future development of nutritious plant-based foods. The accessibility of iron and zinc was limited in all ingredients, with only faba bean isolate, pea isolate, faba bean concentrate and texturized pea containing accessible iron. Faba bean isolate was found to have the highest amount of accessible iron (67.4 mg/kg) whereas textured pea showed the lowest amount (0.5 mg/kg). The estimated bioavailability of iron and zinc, based on the calculated molar ratio of phytate, was low for all studied ingredients, with isolates showing the highest overall tendency for available iron and zinc. The amino acid composition data revealed limitations regarding valine and/or isoleucine in all protein concentrates and texturized proteins, soy isolate, and faba bean flour. In contrast, no significant differences were found in overall protein digestibility, suggesting that all tested raw materials, including faba bean, can be considered good protein sources.
|
|
| 3. |
- Berg, Lotta, et al.
(författare)
-
Digital tillsynsteknik i djurhållning utomhus
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I enlighet med Jordbruksverkets förfrågan behandlar denna rapport tre områden för digital teknik vid övervakning och kontroll av djur som vistas utomhus på stora ytor: (1) kamerateknologi, t.ex. användning av drönare, (2) positioneringsteknologi som GPS och (3) teknologi för att styra djurens rörelser, som drivning med drönare och användning av s.k. virtuella stängsel. De tre teknikområdena överlappar delvis varandra. Digital tillsyn av utegående djur är beroende av att sensorer mäter det man tror att de mäter med tillräcklig noggrannhet och att data kan överföras och bearbetas till information som lagras och analyseras på ett säkert och korrekt sätt. Sådana teknologier benämns med samlingsnamnet ’Precision Livestock Farming’ (PLF). Användningen av informationen är avgörande för teknikens användbarhet i tillsyns- och djurskyddsarbete. Tillämpningarna är till viss del reglerade av gällande lagstiftning, exempelvis genom krav på tillsyn, begränsad användning av elektricitet för att styra djurs beteende, användning av obemannade luftfarkoster, d.v.s. drönare, samt åtgärder för att förhindra att utrustning skadar djuren eller påverkar deras hälsa och beteende. Inom PLF används en rad olika sensorer som direkt eller indirekt kan mäta djurens miljö och djurens beteende och fysiologiska tillstånd. Den teknologiska utvecklingen har främst varit inriktad på mjölkkor, fjäderfän och grisar och endast i liten utsträckning berört häst, får och get. För djur på bete är överföringen av data från en enhet på eller vid djuret till en mottagare särskilt problematisk p.g.a. stora avstånd, men det sker en snabb teknisk utveckling mot effektivare överföring. PLF-teknologin innebär i de flesta fall att djuren övervakas kontinuerligt och att avvikelser i t.ex. deras hälsotillstånd och välfärd i princip kan upptäckas i realtid, vilket ska ställas mot nuvarande lagkrav på tillsyn minst en eller två gånger dagligen. Sensorer kan ge information om ett stort antal fysiologiska tillstånd och beteenden. En av de vanligaste teknikerna är sensorer för aktivitet. Indirekt kan de också ge information om idissling, liggtid, stegantal och ättid och utlösa larm om exempelvis brunst, hälsoproblem, hälta och kalvning. Sensorer kan även placeras i förmagen hos idisslare (s.k. våmbolus) där de mäter våm-pH och kan larma om störningar i magfunktionen, eller utformas som termometrar som kan larma om hälsostörningar, kalvning och vattenintag eller mikrofoner som kan mäta idissling och larma om brunst, kalvning och onormalt idisslingsmönster. Med kamerateknik kan man mäta aktivitet, kroppsform och hudtemperatur, vilket kan ge information om ketosstatus, hull, hälta och juverhälsa. Kameror monterade på drönare kan användas för att lokalisera och räkna djur, bestämma deras position, habitatval och till viss del deras beteende, särskilt när djuren rör sig över stora arealer. Det finns flera elektroniska positioneringsteknologier varav passiv ’Radio Frequency Identification RFID’ är den vanligaste. Räckvidden är kort med denna teknik men den kan vara användbar om man t.ex. vill mäta hur ofta djuren besöker en vattenpost. Andra teknologier kan med hjälp av antenner följa djurens positioner i realtid. GPS-enheter monterade i halsband kan regelbundet registrera djurens geografiska position. Användningen av GPS har blivit relativt vanlig i renskötseln vilket tycks ha lett till en förbättrad arbetssituation för renskötarna. Positionering med GPS ger inte alltid exakta uppgifter men tekniken har visat sig användbar för studier av habitatval, sociala interaktioner och gruppdynamik. Med positionerna från GPS har man också kunnat styra djur till områden med bättre betestillgång. Med en tillräckligt frekvent bestämning av position med hjälp av GPS (ca en gång per minut) är det möjligt att bestämma betestiden för nötkreatur på ett tillförlitligt sätt. En användning av drönare i djurskötsel och djurtillsyn kan vara att med hjälp av kamera lokalisera djuren över stora ytor. Denna användning begränsas dock av nuvarande bestämmelser om att föraren måste ha ögontakt med drönaren. I renskötseln har drönare börjat användas för att förflytta djur men denna tillämpning är ännu inte juridiskt reglerad. Virtuella stängsel är strukturer som bestäms med kartkoordinater eller elektronisk sändare på marken. Stängslen fungerar som inhägnader, hinder eller gränser. Djuren mottar signaler (vanligen ljud) och stimuli (vanligen elstötar från ett halsband) som gör det möjligt för dem att lära sig var stängslet finns. I vetenskapliga studier har man med varierande framgång lyckats lära djuren att associera ljudsignaler och elstötar med en gräns som inte får passeras. Förmågan att lära sig skiljer mellan olika djurslag, liksom mellan individer. Det finns fortfarande många obesvarade frågeställningar om hur djur kan anpassa sig till virtuella stängselsystemet, liksom hur de påverkas, både under inlärningsfas och bruksfas.
|
|
| 4. |
-
Cultural Heritage and the Future
- 2021
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Cultural Heritage and the Future brings together an international group of scholars and experts to consider the relationship between cultural heritage and the future.Drawing on case studies from around the world, the contributing authors insist that cultural heritage and the future are intimately linked and that the development of futures thinking should be a priority for academics, students and those working in the wider professional heritage sector. Until recently, the future has never attracted substantial research and debate within heritage studies and heritage management, and this book addresses this gap by offering a balance of theoretical and empirical content that will stimulate multidisciplinary debate in the burgeoning field of critical heritage studies.Cultural Heritage and the Future questions the role of heritage in future making and will be of great relevance to academics and students working in the fields of museum and heritage studies, archaeology, anthropology, architecture, conservation studies, sociology, history and geography. Those working in the heritage professions will also find much to interest them within the pages of this book.
|
|
| 5. |
- Dutra Leivas, Ivonne, 1973-
(författare)
-
Stadsarkeologi, Förmedling och Skolan : Bortom historieämnets horisont
- 2020
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The title of this licentiate thesis is: Urban contract archaeology, public outreach and schools. Beyond the horizons of history teaching. The aim of my licentiate thesis is to investigate how educational programs for schools are implemented within the framework of contract archaeology. I study the underlying incentives that motivate public outreach within contract archaeology, who carries out the outreach and what impact educational programs have on schools. My research project also aims to explore how public outreach within contract archaeology can be organized to meet schools´ demand for knowledge and activities. With an interdisciplinary approach, taken from archaeology and educational sciences, the goal is to instigate a dialogue between the scientific community and contract archaeology, as well as between contract archaeology and schools.As a primary goal, midway into in my doctoral degree, I have chosen in this licentiate thesis to study the practices of public outreach on urban excavation sites in Sweden, specifically studying outreach practices towards schools.The research queries in the licentiate thesis are: What are the purposes and objectives with public outreach in contract archaeology?What are the preconditions for working with public outreach in contract archaeology?How are the practices of public outreach aimed at schools conducted at urban excavation sites?How do educational programs within contract archaeology address the needs and goals of school education? Based on these queries, I also discuss how contract archaeology in the future can make possible broader collaborations with schools. This serves as an introduction to how archaeo-didactics can evolve bringing together contract archaeology's goals and potential in an educational situation, with the needs and goals of school education.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Grinell, Klas, et al.
(författare)
-
Lagstadgad kunskap : Om svensk museipolitik och forskning
- 2020
-
Ingår i: Nordisk Museologi. - : University of Oslo. - 1103-8152 .- 2002-0503. ; 29:2, s. 41-49
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad betyder museilagens betoning av kunskapsuppbyggnad för museers forskning? Hur ser relationerna mellan forskning, kunskap och museer ut i museilagens Sverige? Om detta handlardenna text. Men först en liten inringning av detsammanhang museilagen kom till i.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Grinell, Klas, 1969, et al.
(författare)
-
Zweedse museumwet maakt onderzoek in musea mogelijk
- 2022
-
Ingår i: Faro: Tijdschrift over cultureel erfgoed. - : FARO. Vlaams steunpunt voor cultureel erfgoed. - 2030-3777. ; 15:1
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Gärdenfors, Peter, et al.
(författare)
-
Evolution of intentional teaching
- 2021
-
Ingår i: The Oxford Handbook of Human Symbolic Evolution. - Oxford : Oxford University Press.
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Only among humans is teaching intentional, socially structured, and symbolically mediated. In this chapter, evidence regarding the evolution of the mindreading and communicative capacities underlying intentional teaching is reviewed. Play, rehearsal, and apprenticeship are discussed as central to the analyses of teaching. We present a series of levels of teaching. First of all, we separate non-intentional from intentional teaching. For non-intentional teaching, we discuss facilitation and approval/disapproval and analyze examples from non-human species. We then distinguish between six levels of intentional teaching: (1) intentional approval/disapproval, (2) drawing attention, (3) demonstrating, (4) communicating concepts, (5) explaining concept relations, and (6) narrating. We hypothesize that level after level has been added during the evolution of teaching. We analyze communicative requirements for the levels, concluding that displaced communication is required for level 4 and symbolic language only for levels 5 to 6. We focus on the role of demonstration and pantomime and argue that pantomime has been instrumental in the evolution of language. We present archaeological evidence for when the different levels of teaching emerge. We argue that learning Oldowan technology requires teaching by demonstration, and that learning Acheulean hand-axe technology requires communicating concepts. It follows that several levels of intentional teaching predate homo sapiens.
|
|
