| 1. |
- Elert, Mark, et al.
(författare)
-
Laktester för riskbedömning av förorenade områden : Huvudrapport och underlagsrapport 1a
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Två centrala moment i riskbedömningar av förorenade områden är dels att bedöma hälsorisker vid vistelse på området dels att uppskatta risken för utlakning och spridning av föroreningar. I många fall baseras bedömningarna på mätningar av totalinnehållet av föroreningar i marken, vanligen i kombination med analyser av grundvatten och ytvatten. Det är dock väl känt att det för både oorganiska och organiska ämnen endast är en del av det totala innehållet som är tillgängligt för snabb utlakning eller för upptag i kroppen. Under de senaste 15 åren har laktester utvecklats och standardiserats för oorganiska ämnen med syfte att bedöma riskerna för lakning till grund- och ytvatten. Dessa laktester har etablerats som en metod för att bedöma olika typer av avfallsmaterial. Det har även utvecklats laktester för att bedöma föroreningarnas farlighet för människor vid intag av jord (biotillgänglighetstester). Användning av laktester vid riskbedömning av förorenad mark har blivit allt vanligare på senare år, dock finns det ingen standard för vilka tester som bör användas eller hur resultaten skall användas i riskbedömningen. Denna rapport redovisar ett förslag till metodik för val och utförande av tester samt tolkning av lak- och biotillgänglighetstester som verktyg i miljö- och hälsoriskbedömningar för förorenade områden. I rapporten beskrivs olika typer av laktester och rekommendationer ges på hur tolkning av testerna kan göras i riskbedömningssammanhang. Vidare diskuteras hur resultaten kan utnyttjas som indata till riktvärdes- och spridningsmodeller samt osäkerheter och känsliga antaganden. Dataunderlaget är störst för oorganiska ämnen, men även laktester för organiska ämnen diskuteras. Metodiken baseras på en sammanställning, utvärdering samt modellering av resultat från laktester på förorenad jord från olika svenska och danska efterbehandlingsobjekt. Utvärderingen visar att det finns osäkerheter i hur resultat från dagens standardiserade laktester skall användas och tolkas i riskbedömningar av förorenad mark.För att kunna utveckla den metodik som föreslås i denna rapport till mer handgripliga råd i en mer detaljerad vägledning krävs fler utredningar kring laktester på förorenad jord och hur dessa kan tolkas och utvärderas vid riskbedömning av förorenade områden. Hur biotillgänglighetstester kan inkluderas i riskbedömningen bör också utredas vidare. Kompletterande utredningar föreslås i rapporten.
|
|
| 2. |
- Fanger, Gabriella, et al.
(författare)
-
Laktester för riskbedömning av förorenade områden : – Underlagsrapport 3:Sammanställning av underlagsdata och användning av modeller för tolkning av laktester
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är en av fyra underlagsrapporter som legat till grund för framtagandet av en preliminär metodik för användning av laktester vid riskbedömning av förorenade områden (”Laktester för riskbedömning av förorenade områden”). Arbetet har utförts av Kemakta Konsult i samarbete med SGI och DHI under våren 2004 till sommaren 2005 på uppdrag av Naturvårdsverket inom ramen för kunskapsprogrammet Hållbar sanering. Denna underlagsrapport har upprättats av Kemakta Konsult; Gabriella Fanger, Mark Elert, Lars Olof Höglund och Celia Jones.Rapporten är uppdelad i tre kapitel och inleds med en sammanställning, utvärdering och tolkning av ett hundratal utförda laktester i ca. 30 svenska efterbehandlingsprojekt. Slutsatser kring generella samband mellan påverkan av olika faktorer på utlakningen av föroreningar har dragits och använts för den föreslagna metodiken. I kapitel 2 görs en fördjupad beskrivning av styrande processer för utlakning med hjälp av matematisk-kemisk modellering för ett urval av de utförda skak- och perkolationstesterna (kolonntesterna). Modelleringarna har visat på vissa begränsningar med utförande och tolkning av dagens standardiserade laktester och behov av kompletterande arbeten. I kapitel 3 redovisas slutligen hur resultat från laktester kan tolkas och användas som indata till spridnings- och riktvärdesmodeller. Resultaten från samtliga delarbeten har sammanvägts i metodikrapporten där en rekommendation om hur laktester bör utföras och tolkas i riskbedömningssammanhang ges.
|
|
| 3. |
- Hlebowicz, Joanna, et al.
(författare)
-
Effects of 1 and 3 g cinnamon on gastric emptying, satiety, and postprandial blood glucose, insulin, glucose-dependent insulinotropic polypeptide, glucagon-like peptide-1, and ghrelin concentrations in healthy subjects.
- 2009
-
Ingår i: American Journal of Clinical Nutrition. - : Elsevier BV. - 1938-3207 .- 0002-9165. ; 89, s. 815-821
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: A previous study of healthy subjects showed that intake of 6 g cinnamon with rice pudding reduced postprandial blood glucose and the gastric emptying rate (GER) without affecting satiety. OBJECTIVE: The objective was to study the effect of 1 and 3 g cinnamon on GER, postprandial blood glucose, plasma concentrations of insulin and incretin hormones [glucose-dependent insulinotropic polypeptide (GIP) and glucagon-like peptide-1 (GLP-1)], the ghrelin response, and satiety in healthy subjects. DESIGN: GER was measured by using real-time ultrasonography after ingestion of rice pudding with and without 1 or 3 g cinnamon. Fifteen healthy subjects were assessed in a crossover trial. RESULTS: The addition of 1 or 3 g cinnamon had no significant effect on GER, satiety, glucose, GIP, or the ghrelin response. The insulin response at 60 min and the area under the curve (AUC) at 120 min were significantly lower after ingestion of rice pudding with 3 g cinnamon (P = 0.05 and P = 0.036, respectively, after Bonferroni correction). The change in GLP-1 response (DeltaAUC) and the change in the maximum concentration (DeltaC(max)) were both significantly higher after ingestion of rice pudding with 3 g cinnamon (P = 0.0082 and P = 0.0138, respectively, after Bonferroni correction). CONCLUSIONS: Ingestion of 3 g cinnamon reduced postprandial serum insulin and increased GLP-1 concentrations without significantly affecting blood glucose, GIP, the ghrelin concentration, satiety, or GER in healthy subjects. The results indicate a relation between the amount of cinnamon consumed and the decrease in insulin concentration.
|
|
| 4. |
- Hlebowicz, Joanna, et al.
(författare)
-
The botanical integrity of wheat products influences the gastric distention and satiety in healthy subjects.
- 2008
-
Ingår i: Nutrition Journal. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1475-2891. ; 7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Maintenance of the botanical integrity of cereal kernels and the addition of acetic acid (as vinegar) in the product or meal has been shown to lower the postprandial blood glucose and insulin response and to increase satiety. However, the mechanism behind the benefits of acetic acid on blood glucose and satiety is not clear. We hypothesized that the gastric emptying rate could be involved. Thus, the aim of this study was to evaluate the possible influence of maintained botanical integrity of cereals and the presence of acetic acid (vinegar) on gastric emptying rate (GER), postprandial blood glucose and satiety. METHODS: Fifteen healthy subjects were included in a blinded crossover trial, and thirteen of the subjects completed the study. Equicarbohydrate amounts of the following wheat-based meals were studied: white wheat bread, whole-kernel wheat bread or wholemeal wheat bread served with white wine vinegar. The results were compared with a reference meal consisting of white wheat bread without vinegar. The GER was measured with standardized real-time ultrasonography using normal fasting blood glucose <6.1 mmol/l or plasma glucose <7.0 mmol/l as an inclusion criterion. The GER was calculated as the percentage change in the antral cross-sectional area 15 and 90 minutes after ingestion of the various meals. Satiety scores were estimated and blood glucose was measured before and 15, 30, 45, 60, 90 and 120 min after the start of the meal. RESULTS: The whole-kernel wheat bread with vinegar resulted in significantly higher (<0.05) satiety than the wholemeal wheat bread and white wheat bread with vinegar and the reference bread. Wheat fiber present in the wholemeal wheat bread, or the presence of wheat kernels per se, did not affect the postprandial blood glucose or GER significantly compared with white wheat bread, neither did the addition of vinegar to white bread affect these variables. There was no correlation found between the satiety with antral areas or GER CONCLUSION: The present study shows higher satiety after a whole-kernel wheat bread meal with vinegar. This may be explained by increased antral distension after ingestion of intact cereal kernels but, in this study, not by a lower gastric emptying rate or higher postprandial blood glucose response. TRIAL REGISTRATION: NTR1116.
|
|
| 5. |
- Schippers, Axel, et al.
(författare)
-
Geomicrobiological and geochemical investigation of pyrite – containing tailings from Kristineberg, Northern Sweden
- 2005
-
Ingår i: Proceedings, Securing the Future. Skellefteå, Sweden. ; , s. 866-875
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Pyrite - containing tailings in Impoundment 1 in Kristineberg, northern Sweden were covered in 1996 with a soil cover consisting of 0.3 m compacted till and 1.5 m unspecified till. From the 1940s until 1996, the impoundment was unremediated and sulfide oxidation occurred to depths of 1 m in the tailings. This study focuses on the importance of microorganisms for pyrite oxidation and the release of oxidation products in the remediated tailings. Three cores containing material from the sealing layer and the zones of oxidized and unoxidized tailings were taken in September 2003 and geomicrobiologically and geochemically analyzed. Most-probable-number (MPN) numbers of pyrite-oxidizing, acidophilic Fe(II)-oxidizing microorganisms of the type Acidithiobacillus ferrooxidans were highest with up to 106 cells g-1 dw at the interface between the oxidized and unoxidized tailings, which correlates with maximum metal and sulfate pore water concentrations, a shift of pH and pe, as well as with high potential biological pyrite oxidation rates measured by microcalorimetry at atmospheric oxygen content. The mean proportion of biological pyrite oxidation was 80 % for the oxidized tailings. The potential pyrite oxidation rate for an assumed 0.3 m thick oxidation zone within the oxidized tailings was 4.7 x10-6 mol m-2 s-1 tailings surface (18 kg FeS2 m-2 year-1). The potential chemical pyrite oxidation rate was highest for the unoxidized tailings where Fe(II)-oxidizing microorganisms could not be detected and where the pyrite content was much higher than in the oxidized tailings. The results show that pyrite is biologically oxidized in particular zones of the mine tailings.
|
|
