| 1. |
- Engström, Maria, et al.
(författare)
-
Staff Working Life and Older Persons' Satisfaction With Care : A Multilevel, Correlational Design
- 2021
-
Ingår i: Journal of Nursing Care Quality. - : Lippincott Williams & Wilkins. - 1057-3631 .- 1550-5065. ; 36:1, s. E7-E13
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: The importance of staff working life for staff well-being has been demonstrated in several studies; less research has focused on staff working life and older persons' satisfaction with care.Purpose: The study aim was to study relationships between 1) staff assessments of their structural conditions/empowerment in elderly care, psychological empowerment, and job satisfaction and (2) older persons' satisfaction with care.Methods: A multilevel, cross-sectional, and correlational design was applied using questionnaire data on working life (1021 staff members) and unit-level data (40 elderly care units) on older persons' satisfaction with care.Results: Statistically significant relationships were found between all 3 working life variables and older persons' satisfaction with care. Furthermore, the results revealed an indirect/mediating effect of job satisfaction between structural empowerment and satisfaction with care, but not for psychological empowerment.Conclusions: Staff structural empowerment, psychological empowerment, and job satisfaction are linked to older persons' satisfaction with care.
|
|
| 2. |
- Hellström, Amanda, et al.
(författare)
-
Monitorering i hemmet : Framtidens sjukvård
- 2021
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Digitalisering av hälso- och sjukvårdstjänster ökar, och som ett led i detta har hemmonitorering testats i en förstudie, för att senare om möjligt kunna implementeras i större skala. Hemmonitoreringen har i detta fall inneburit att patienter rapporterat in vitalparametrar samt utförd egenvård till en sjuksköterska, som mottagit och registrerat värdena. Sjuksköterskan och patienten har haft en kontinuerlig kontakt så att värden och justeringar i behandling har kunnat kommuniceras, diskuterats och följas upp. Totalt erbjöds 65 patienter med diabetes, hypertoni eller hjärtsvikt, kopplade till fem olika vårdenheter, att delta i studien. Patienterna genomförde hemmonitoreringen under 6 månader. Syftet med denna rapport var att undersöka hur hemmonitorering genom telemedicin påverkar patienternas situation i hemmet, sjukdomskontroll och vårdkonsumtion samt funktionalitet och användbarhet av hemmonitorering ur patient- och personalperspektiv.Resultatet visar de flesta av patienterna och vårdgivarna ansåg hemmonitoreringen som något positivt. Men för att dra bästa nytta av monitoreringen behövs avsatta personalresurser för att handha inkommande data och kommunikation med patienter kopplade till systemet, samt att patienterna har en god grundförståelse för sin sjuklighet. Tekniska aspekter som förmåga att kunna hantera rapporteringsterminal och medicinsk utrustning medförde inga större problem för patienterna i studien, och många ansåg systemet lätt att lära sig, lätt att integrera i dagliga rutiner samt att det inte tog så mycket tid i anspråk. Hemmonitorering tycks lämpa sig för många olika patientgrupper, men vid utbyggnad av användandet kan det vara hjälpfullt att göra detta genom samskapande processer med patienter, anhöriga och involverad vårdpersonal, så att innehåll och utformning matchar de behov som finns för patientgruppen.I föreliggande rapport har inga aspekter gällande cybersäkerhet undersökts, men detta kan vara en aspekt att ta hänsyn till då känslig information delas trådlöst mellan patient och vårdgivare.
|
|
