| 1. |
- Backåberg, Sofia, 1979-, et al.
(författare)
-
Tidöavtalet hotar den sömlösa vården av äldre
- 2022
-
Ingår i: Sydsvenskan. - : Sydsvenska dagbladets aktiebolag. - 1652-814X. ; :2022-11-09
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rätt till fast läkarkontakt kan absolut vara bra, speciellt för diagnostik, bedömning och medicinsk behandling. Men det räcker inte, skriver forskare och lärare vid Linnéuniversitetet.
|
|
| 2. |
- Hedqvist, Ann-Therese, Doktorand, et al.
(författare)
-
Interlacing the threads of seamless care : Interprofessional collaboration in care transitions for older people with complex care needs
- 2022
-
Ingår i: International Journal of Integrated Care. - : Ubiquity Press. ; , s. 360-360
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Introduction: Current healthcare systems are not optimally designed to meet the needs of aging populations. With shorter hospital stays, fewer hospital beds, and fragmentation of the healthcare system, older people with complex care needs are recognised as particularly vulnerable. This development further increases the demands on older people and their family to assume responsibility of own health, and to navigate through the healthcare system, knowing of when and where to seek help. In care transitions, an interprofessional collaboration across care providers is considered as a path to deliver seamless care. Still, it seems hard to achieve.Aim and Method: The aim of the study is to explore interprofessional collaboration in care transitions from inpatient care to home healthcare for older people with complex care needs.Care transitions involve a variety of healthcare teams across stakeholder boundaries. Hence, to study this extensive process, an explorative qualitative methodology was chosen, using Constructivist Grounded Theory. The sampling approach was guided by the continuous analysis of the collected data, utilizing a theoretical sampling. Fifty-nine multidisciplinary healthcare and social care professionals (HSCP) from different stakeholders were recruited. Document analysis, participatory observations and semi-structured interviews were conducted and analysed according to Charmaz.Results: Collaborating for a comprehensive care of older people with complex care needs emerges as interlacing the different threads of care to construct seamless care. Organizational gaps and legislations divide the HSCP as they strive to perform safe care within system boundaries, limited by interdependencies and communication organized in silos. Care is integrated as HSCP assumes accountability by going above and beyond their responsibility, constructing unity for the older person and their family. Seamless care is facilitated when information systems are integrated and by mutual sharing of patient data across organizations. To achieve seamless care for older people with complex care needs, HSCP need to adapt the delivery of care to the older person’s needs and resources instead of performing care as per organizational boundaries and conditions. Further, the autonomy of older people and their families need to be strengthened, including them as partners in the collaboration and coordination of care.Conclusions: Care efforts for older people with complex care needs are visualized as threads that together create a comprehensive care. To weave the threads together, a collaborative effort is required, strengthening the autonomy of the older person and their family, supported by integrated information systems that coordinate the care seamlessly.Implications and limitations: This study contributes to the understanding of interprofessional collaboration in care transitions of older people with complex care needs. Key strengths include the rich data and multidisciplinary perspective on providing integrated care. Limitations concern the absence of patient, family and informal caregivers’ involvement which should be included in further studies.
|
|
| 3. |
- Kaltenbrunner, Monica, et al.
(författare)
-
Utvärdering av boendeprocessen inom Kalmar kommun
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Genom bland annat omställningen till Nära vård men även utifrån en strävan att höja kvalitén inom vård- och omsorgsverksamheten har ett behov av att omstrukturera arbetsprocesser vid vård- och omsorgsboenden i Kalmar kommun uppstått. Utifrån det behovet skapades boendeprocessen som introducerades till medarbetare i verksamheterna hösten 2021 och därefter infördes praktiskt i verksamheterna i början av 2022.Vid organisationsförändringar är det viktigt att få kännedom om hur medarbetare och chefer uppfattat och tar till sig förändringen. Vissa individer är snabba att ta till sig av nya förändringar medan andra behöver mer tid. Genom att utvärdera införandet av boendeprocessen kan insatser kring införandet anpassas till medarbetarnas och verksamheternas behov. Deltagare i utvärderingen var chefer och medarbetare (sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden, arbetsterapeuter och biståndsbedömare) vid 13 vård- och omsorgsboenden samt 8 nattenheter som arbetar med boendeprocessen i Kalmar kommun. Vid utvärderingen av införandet av boendeprocessen användes enkäten ”Implementation process assessment tool” (IPAT). Chefer och medarbetare fick besvara enkäten under första delen av 2022. Svarsfrekvens uppgick till 49% (234 deltagare). Resultaten visar att verksamheterna befinner sig i början av införandet av boendeprocessen. De allra flesta chefer och medarbetare är motiverade till, och engagerade i, att föra in boendeprocessen i sin verksamhet. Många deltagarna skattade att de tror att de kan bidra till att införa boendeprocessen samt uppger att de har stöd i processen. Det framkom också att många tror att boendeprocessen kan gynna både sin egen arbetsmiljö och att den kan vara gynnsam för omsorgstagarna.
|
|
| 4. |
- Kaltenbrunner, Monica, 1975-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av Mörbylångamodellen
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Mörbylånga kommun har i och med sin omställning till Nära vård, men även utifrån en önskan om att bibehålla och höja kvalitén inom vård- och omsorgsverksamheten, infört ett nytt arbetssätt. Det nya arbetssättet, Mörbylångamodellen, grundar sig i förbättringsförslag från medarbetare som arbetar i den verksamhet som berörs, med fokus på kunders enskilda behov. Mörbylångamodellen introducerades inom hemtjänstverksamhet och för de anställda innebar det nya arbetssättet förändrade arbetsuppgifter. Att införa nya arbetssätt kan vara utmanande för de anställda eftersom förändringarna kan inverka på både arbetsmiljön och hälsa. Genom att utvärdera införandet av Mörbylångamodellen inhämtas kunskap om arbetsmiljö, hälsa och om hur medarbetare och chefer tar till sig och inför modellen. Resultaten kan användas för att anpassa eventuella insatser för att främja införandet av Mörbylångamodellen. Deltagare i utvärderingen var undersköterskor och chefer vid fyra hemtjänstgrupper i Mörbylånga kommun som nyligt infört Mörbylångamodellen. De fick besvara en webbenkät under första halvan av år 2022, svarsfrekvens uppgick till 80% (40 svar av 50 möjliga). Resultatet presenteras på individnivå och inte på enhetsnivå. Resultaten visar att deltagarna var motiverade och engagerade i att både föra in och arbeta efter Mörbylångamodellen. Vissa hade kommit längre medan andra fortfarande befann sig i början av införandet. De allra flesta ansåg att de har stöd i införandeprocessen och upplevde att de både kunde bidra till att införa Mörbylångamodellen samt att det fanns fördelar med det nya arbetssättet. Många ansåg att Mörbylångamodellen kunde gynna både den egna arbetsmiljön och vara gynnsam för omsorgstagarna.
|
|
| 5. |
- Strandberg, Susanna, et al.
(författare)
-
Patients' and healthcare professionals' experiences regarding patient safety when using telemonitoring of chronic diseases at home
- 2022
-
Ingår i: International Journal of Integrated Care. - : Ubiquity Press. - 1568-4156. ; 22:S3, s. 359-359
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduction: Chronic diseases and multi-morbidity are increasing worldwide and the complexity of disease management is putting new demands on safe and secure healthcare. eHealth technology such as telemonitoring (TM) for people with chronic diseases living at home can provide opportunities to improve self-care management through the support of healthcare professionals (HCPs). However, when using TM, patients and HCPs need to feel safe in handling the technology. Since the implementation of TM increases rapidly into healthcare settings, we need to better understand whether and how TM usage affects the experience of safety among patients and HCPs.Aim and Method: To provide a deeper understanding of patients' and HCPs' experiences regarding patient safety when using telemonitoring of chronic diseases at home. The study had a descriptive design with a qualitative approach. Between March and May 2020, semi-structured interviews were conducted with 20 patients and 9 HCPs (nurses and physicians) working in a region in southern Sweden. Inductive content analysis guided by Graneheim and Lundman was used to analyse the interview text in Nvivo.Highlights: Our findings show that TM increased the feeling of shared responsibility and engaged both patients and HCPs. TM can increase the safety awareness of both patients and HCPs and enable them to create care together when monitoring the patients' disease from home. The regular measurements and close contact with HCPs increased the sense of availability to healthcare and enhanced for patients to understand their own health values, provided with insights into their own health and increased engagement in self-care. However, if the telehealth devices were used incorrectly, patient safety risks could emerge. Low health and/or digital literacy may jeopardize the benefits of TM. If the patients do not understand their own health values, they may not understand when to act if their values are deteriorating.Conclusions: This study suggests that TM has potential to enhance patient safety at home through patient's activation in own health and interaction with engaged HCP. It is important to focus on the patients' individual needs, preconditions, and health status to avoid risks and to use the full potential of the service.Implications for applicability/transferability, sustainability, and limitations: The key strength is that both HCPs and patients were involved, enabling several divergent perspectives to be included. One limitation is that the HCPs chose which patients to include, which might have biased the recruitment and limited transferability to groups with lower digital literacy than the included patients.
|
|
