| 1. |
- Ademuyiwa, Adesoji O., et al.
(författare)
-
Determinants of morbidity and mortality following emergency abdominal surgery in children in low-income and middle-income countries
- 2016
-
Ingår i: BMJ Global Health. - : BMJ Publishing Group Ltd. - 2059-7908. ; 1:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Child health is a key priority on the global health agenda, yet the provision of essential and emergency surgery in children is patchy in resource-poor regions. This study was aimed to determine the mortality risk for emergency abdominal paediatric surgery in low-income countries globally.Methods: Multicentre, international, prospective, cohort study. Self-selected surgical units performing emergency abdominal surgery submitted prespecified data for consecutive children aged <16 years during a 2-week period between July and December 2014. The United Nation's Human Development Index (HDI) was used to stratify countries. The main outcome measure was 30-day postoperative mortality, analysed by multilevel logistic regression.Results: This study included 1409 patients from 253 centres in 43 countries; 282 children were under 2 years of age. Among them, 265 (18.8%) were from low-HDI, 450 (31.9%) from middle-HDI and 694 (49.3%) from high-HDI countries. The most common operations performed were appendectomy, small bowel resection, pyloromyotomy and correction of intussusception. After adjustment for patient and hospital risk factors, child mortality at 30 days was significantly higher in low-HDI (adjusted OR 7.14 (95% CI 2.52 to 20.23), p<0.001) and middle-HDI (4.42 (1.44 to 13.56), p=0.009) countries compared with high-HDI countries, translating to 40 excess deaths per 1000 procedures performed.Conclusions: Adjusted mortality in children following emergency abdominal surgery may be as high as 7 times greater in low-HDI and middle-HDI countries compared with high-HDI countries. Effective provision of emergency essential surgery should be a key priority for global child health agendas.
|
|
| 2. |
-
- 2019
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Knaggård, Åsa, et al.
(författare)
-
Skåne idag och i framtiden
- 2015
-
Ingår i: Klimatsäkrat Skåne. - 9789198157741 ; , s. 229-240
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De beslut vi tar idag och i framtiden avgör om världen går mot en tvågraders- eller en fyragradersvärld, eller någonting där emellan. Vertikal samverkan mellan politiska nivåer och horisontell samverkan mellan sektorer är viktig för att möjliggöra kostnadseffektiva ambitiösa utsläppsminskningar och åtgärder för klimatanpassning i Skåne. Arbetet med Klimatsamverkan Skåne och Strukturbild för Skåne är ett bra första steg, men kan fördjupas och utvecklas. Koordinering med andra samverkansinsatser kan bidra ytterligare till framgångsrikt arbete. Regionens samverkan med näringslivet är relativt väl utvecklad, men kan förstärkas ytterligare, särskilt vad gäller klimatanpassning. Medborgarna kan involveras mer i arbetet med utsläppsminskningar och klimatanpassning. Beslutsprocesser som är transparenta, som förmår inkludera flera olika perspektiv och som möjliggör lärande över tid är till gagn för klimatarbetet lokalt och regionalt.
|
|
| 7. |
- Hall, Marianne, et al.
(författare)
-
Framtidsscenarier
- 2015
-
Ingår i: Klimatsäkrat Skåne. - 9789198157741 ; , s. 221-228
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta kapitel skisseras fyra möjliga framtider. Oavsett scenario krävs i Skåne både utsläppsminskningsåtgärder och anpassningsåtgärder. I närtid skiljer sig inte behovet av anpassnings- åtgärder åt mellan de olika scenarierna.Kostnaden för klimatsäkring kan skilja sig åt, till exempel beroende på hur väl integrerade utsläppsminskningsåtgärderna är med andra beslut och utveckling, och hur väl man lyckas finna och arbeta med positiva synergier. Detta kan även ge återverkningar på samhällets möjligheter till klimatanpassning.Vägen mot en tvågradersvärld kännetecknas i Skåne av ett utsläppsminskningsarbete som är väl integrerat med fysisk planering och infrastruktursatsningar, som sker i vertikal och horisontell samverkan, och som stärks av investering i teknikutveckling och innovationer drivnaav eller i samverkan med näringslivet, samt av en normförskjutning hos individer mot ökat engagemang för ett klimatsäkrat samhälle.Även i en fyragradersvärld strävar Skåne mot att uppnå sina klimatmål, men arbetet försvåras och fördyras av bristande internationell samordning och regelverk, och risken för koldioxidläckage är stor. Stora krav ställs på inhemsk teknikutveckling, och på individers engagemang.I en fyragradersvärld är behovet av klimatanpassning mycket stort. Effekter märks på bland annat infrastruktur och ekosystem i Skåne, och effekter ute i världen ger ökande klyftor mellan grupper och regioner, bland annat på grund av återverkningar på livsmedelssäkerheten. Stora kostnader för klimatanpassning riskerar även inom Skåne att skapa ökad ojämlikhet mellan resurssvaga och resursstarka kommuner, företag och individer.
|
|
| 8. |
- Hall, Marianne, et al.
(författare)
-
Världen förändras
- 2015
-
Ingår i: Klimatsäkrat Skåne. - 9789198157741 ; , s. 13-20
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimatförändringarna gör världen successivt varmare, förändrar nederbördsmönster, höjer havsytenivån, med mera. Klimatet har redan förändrats och i alla fall en viss fortsatt förändring är oundviklig på grund av tidigare och pågående växthusgasutsläpp. Hur stora klimatförändringarna blir på sikt beror i första hand på beslut om och åtgärder för att minska vår klimatpåverkan, det vill säga utsläppen från framför allt fossila bränslen och ohållbar markanvändning. Att begränsa den globala uppvärmningen till under två grader är en utmaning, men möjligt, och sammanfaller med en utveckling mot en mer hållbar värld. Fortsätter i stället dagens trender, kan jorden blir omkring fyra grader varmare under 2000-talet. Alla regioner och sektorer påverkas av klimatförändringarnas effekter, men på olika sätt. Risker förknippade med detta kan minskas genom anpassning. Skåne, liksom andra regioner, både påverkar klimatet och påverkas av klimatförändringarna. Regionen påverkas av omvärldens val i klimatfrågan, men Skåne väljer själv sin väg och ambitionsnivå.
|
|
| 9. |
- Smith, Henrik, et al.
(författare)
-
Hållbar förvaltning av naturkapital
- 2015
-
Ingår i: Klimatsäkrat Skåne. - 9789198157741 ; , s. 73-79
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimatförändringarna gör att de skånska landekosystemen står inför stora förändringar, på grund av direkta klimateffekter samt som en följd av förändringar i skötsel och markanvändning som ett resultat av samhällets klimatanpassnings- och utsläppsminskningsåtgärder. Förlust av biologisk mångfald riskerar att öka ekosystemens sårbarhet gentemot klimatförändringarnas effekter. Förebyggande arbete för att stärka ekosystemens resiliens förbättrar förutsättningarna för en långsiktigt hållbar produktion inom jord- och skogsbruk, för andra ekosystemtjänster, samt för att rädda och skydda specifika arter. Både rums- och tidsskalor är viktiga att beakta vid förvaltning av ekosystem och ekosystemtjänster. Detta kan eftersträvas genom samverkan mellan markägare, olika former av samhälleliga styrmedel samt genom att tillämpa ett landskapsperspektiv vid implementering av åtgärder.
|
|
| 10. |
- Ödman, Anja, et al.
(författare)
-
Biologisk mångfald
- 2015
-
Ingår i: Klimatsäkrat Skåne. - 9789198157741 ; , s. 81-90
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimatförhållandena har stor betydelse för om en art kan ha livskraftiga populationer på en viss plats, både genom direkta effekter på organismerna, och indirekta effekter på andra arter i ekosystemet, det vill säga arter som den är beroende av, predatorer och konkurrenter. Den biologiska mångfalden är viktig för ekosystemens förmåga att klara klimatförändringar. Vårt användande av landskapet kan komma att anpassas till klimatförändringarna, och detta kan få stora effekter på den biologiska mångfalden, utöver de direkta klimateffekterna. I Skåne är en viktig del av den biologiska mångfalden knuten till kusten, och förändringar av havsnivån är därför en viktig faktor för naturvårdsarbetet. Klimatförändringarna skapar ett behov av spridningsvägar mellan habitat av rätt kvalitet. Detta är nödvändigt eftersom omvandlingen av det skånska landskapet lett till att de flesta arternas habitat har minskat, försämrats och blivit starkt fragmenterade.
|
|
