| 1. |
- Bendegard, Saga, 1982-, et al.
(författare)
-
Critical literacy i ämnet svenska : vad säger de nationella läsproven?
- 2022
-
Ingår i: Acta Didactica Norden. - : Universitetet i Oslo. - 2535-8219. ; 16:2, s. 1-22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Betydelsen av källkritik och att kritiskt kunna granska texter betonas i styrdokument för ämnet svenska. Dock framgår det inte konkret vad detta innefattar eller hur progressionen ser ut mellan olika stadier. Denna studie syftar till att undersöka hur Critical literacy, CL, prövas i de nationella läsproven i svenska för olika åldrar för att på så vis synliggöra vad CL i svenskämnet kan innebära. Materialet består av nationella läsprov i svenska för årskurs 6 och 9 samt gymnasiets kurs 1 vilka analyseras genom närläsning och tematisk analys med utgångspunkt i ett brett spektrum av teorier om CL, med kritiska textanalytiska inriktningar som rör sig från text till text i kontext.Resultaten visar bland annat att den CL som framträder i läsproven huvudsakligen gäller textförståelse medan uppgifter riktade mot att synliggöra ideologier eller maktrelationer däremot är sällsynta. Progression märks genom att fler uppgifter efterfrågar CL i högre årskurser och genom ökade förväntningar på att dels kunna ställa textperspektiv mot varandra och förstå det outtalade, dels förstå stilistiska drags funktion i texter, effekten av berättartekniska grepp och tolkning av symbolik. Vidare innehåller gymnasieproven ett fåtal uppgifter som efterfrågar en läsning mot texten, dvs. med fokus på exempelvis författarpositioner, vinkling och underliggande ideologier.I artikeln diskuteras konsekvenserna av den CL som framträder samt implikationer för svenskämnet. En slutsats är att proven när det gäller CL bidrar både till att konkretisera svenskämnets kurs- och ämnesplaner och till att synliggöra förväntad progression mellan åldrarna. Dock har inte källkritik någon framskjuten position i proven.
|
|
| 2. |
- Hallesson, Yvonne, FD, Docent, et al.
(författare)
-
Rörelser mellan konkretion och abstraktion i diskursivt skrivande : Semantiska vågor i elevtexter från två nationella provuppgifter i svenska
- 2022
-
Ingår i: Fjortonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. - Lund : Media-Tryck. - 9789178772841 - 9789178772858 ; , s. 95-114
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I studien analyseras elevtexter från två olika diskursiva skrivuppgifter från detnationella provet i Svenska 1 i relation till uppgiftsformuleringar ochtextunderlag. Det övergripande syftet är att undersöka vad som utmärkerelevtexterna semantiskt och om innehållsliga mönster framträder som kanrelateras till uppgiftsformulering respektive till olika betyg, för att mer specifiktutforska vad som utmärker elevtexterna utifrån hur de växlar mellan partier medmer abstrakt och mer konkret/personligt innehåll och mellan olika perspektiv.Materialet består av 40 elevtexter representerande betygsstegen B, C, D och E.Analysverktyget är hämtat från Legitimation Code Theory, LCT (Maton 2013,2014, 2019) där semantisk tyngd undersöks genom analys av semantiskavågorrörelser inom elevtexterna. För att fördjupa analyserna har också en enkelform av pronomenanalys genomförts. Resultatet visar att de olikaskrivuppgifterna leder till texter med olika grad av variation i vågrörelserna. Förden ena uppgiften synliggörs en viss tendens till att texter med högre betyg visarstörre vågrörelser mellan abstrakta och konkreta innehållsliga delar, medan textermed lägre betyg inte visar lika tydlig variation. För den andra uppgiftensynliggörs inga tydliga skillnader mellan texter med olika betyg, utan där ärvågrörelserna överlag mer begränsade, utom för texterna på D-nivå. En slutsatskan vara att uppgifternas utformning öppnar upp för två olika typer avställningstaganden, där den ena ger utrymme att skriva en innehållsligt merkomplex text, vilket i sig ger bättre underlag för att differentiera mellan de olikabetygsstegen. Uppgiftens formulering tillsammans med dess källmaterial tyckssåledes påverka vilken typ av skrivande som möjliggörs.
|
|
