| 1. |
|
|
| 2. |
-
Åtgärdsprogram för flodnejonöga : Lampetra fluviatilis Linnaeus,1758
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nejonögonen tillhör djurgruppen rundmunnar vilket är en slags primitiva fiskar. I Sverige finns tre arter: havsnejonöga, flodnejonöga och bäcknejonöga.Kännetecknande för alla nejonögon är att de har ett larvstadium (ammocoetes), ett omvandlingsstadium (transformer) och ett adult stadium. Stadierna skiljer sig avseende levnadssätt och krav på livsmiljön. Flodnejonöga (Lampetra fluviatilis) är en anadrom art med en komplex livscykel. Efter en flera år lång period då larverna ligger nedgrävda i finsediment och livnär sigsom filtrerare lämnar de vattendragen. De vandrar ut till havet eller en närliggandestor sjö där den huvudsakliga tillväxten sker. Efter några år vandrar de fullväxta flodnejonögonen sedan upp i vattendragen för att föröka sig. För att kunna fullborda livscykeln kräver flodnejonöga fria vandringsvägar och en hög strukturell komplexitet i vattendragen med strömpartier för lek och lugnflytande höljor och död ved som skapar de sedimentbankar larverna är beroende av. Åtgärder som gynnar flodnejonöga gynnar därför många andra arter som är beroende av liknande miljöer, eller kombinationer av miljöer, exempelvis andra vandrande fiskarter som lax, ål, havsnejonöga, vimma och id. Flodnejonöga är en paraplyart. I Sverige har flodnejonöga hittats längs hela kusten, från Bäveån i Västra Götaland till Torne älv i Norrbotten samt på Gotland. Även sjöarna Mälaren, Vänern och Vättern med tillrinnande vattendrag har bestånd av flodnejonöga. Från Siljan finns tre kända noteringar (1971, 2009 och 2017). Arten återfinns främst i norra Europa med kärnområde runt Östersjön. Flodnejonöga bedöms vara utdöd i flera europeiska länder. Flodnejonöga är den enda av de tre nejonögonarterna som det har bedrivits ett kommersiellt fiske efter i Sverige. Fisket efter lekvandrande flodnejonöga är känt från Norrlandskusten redan under 1400-talet och i vissa norrländska älvar bedrivs fortfarande ett regelbundet fiske. Generellt sett är uppfattningen idag att populationerna i ett längre perspektiv minskat med 80–90 % i norra Sverige. Söder om Dalälven är populationsstatusen svårare att bedöma i avsaknad på underlag och fiskestatistik. Något kommersiellt fiske har inte såvitt känt bedrivits i denna landsände.Flodnejonögats bevarandestatus bedöms vara otillfredsställande enligt Sveriges bedömning av status för arter och naturtyper i art- och habitatdirektivet. I rödlistningsbedömningen år 2000 klassades flodnejonögat som Starkt hotad (EN). I de tre senaste klassningarna (2010, 2015, 2020) har dock populationen bedömts som Livskraftig (LC) eftersom ingen pågående minskning har noterats under de senaste decennierna.Olika former av artificiella barriärer, exempelvis dammar, och vattenreglering i vattendrag skapar vandringshinder, uppströms ersätts lek- och uppväxtområden av sjöliknande miljöer medan lek-och uppväxtområden nedströms riskerar att torrläggas eller att spolas bort på grund av snabba fluktuerande och onaturliga vattenregleringar. En enskild sådan händelse kan leda till att flera generationer nejonögonlarver påverkas. De senaste århundradena har tusentals dammar byggts i Sveriges vattendrag vilket har påverkat flodnejonögat negativt genom att stora delar av artens ursprungliga reproduktionsområden har otillgängliggjorts eller förstörts.Särskilt stor negativ påverkan har utbyggnaden av vattenkraften under 1900-talet haft. Utbyggnaden bedöms vara den viktigaste orsaken till flodnejonögats tillbakagång i Sverige. De viktigaste åtgärderna för att stärka bestånden av flodnejonöga i Sverige bedöms vara att skapa fria vandringsvägar samt åtgärder som återskapar lek- och uppväxtområden. Även information och rådgivning om arten, framtagande av ny kunskap i form av genetisk kartläggning, inklusive att utreda eventuella genetiska skillnader gentemot bäcknejonöga bedöms vara viktiga. Vidare behöver lämpliga inventeringsmetoder beskrivas och standardiseras. Kartläggning av reproduktions och uppväxtlokaler i vattendrag och deras mynningsområden behöver genomföras och beskrivas utifrån de processer och funktioner som skapar och bibehåller dessa miljöer.Hänsyn behöver tas till flodnejonöga och andra svagsimmande arter i samband med prövning och tillsyn inom ramen för miljöbalken. Det är bland annat aktuellt i samband med pågående omprövningar av vattenkraften, där behovet av fungerande fiskvägar för svagsimmande arter kommer att bedömas. Flodnejonöga bör inkluderas i det avrinningsområdesvisa åtgärdsarbetet.De medel som behövs för genomförande av åtgärdsprogram för hotadearter beräknas uppgå till 16 600 000 kr under programmets giltighetsperiod 2023–2027.
|
|
| 3. |
- Bendayan, R., et al.
(författare)
-
Decline in memory, visuospatial ability, and crystalized cognitive abilities in older adults: normative aging or terminal decline?
- 2017
-
Ingår i: Journal of Aging Research. - : Hindawi Limited. - 2090-2204 .- 2090-2212. ; 2017
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study is to explore the pattern of change in multiple measures of cognitive abilities in a sample of oldest-old adults, comparing two different time metrics (chronological age and time to death) and therefore examining both underlying conceptual assumptions (age-related change and terminal decline). Moreover, the association with individual characteristics as sex, education, and dementia diagnosis was also examined. Measures of cognitive status (Mini-Mental State Examination and the Swedish Clock Test) and tests of crystallized (knowledge and synonyms), memory (verbal memory, nonverbal long-term memory, recognition and correspondence, and short-term memory), and visuospatial ability were included. The sample consisted of 671 older Swedish adult participants of the OCTO Twin Study. Linear mixed models with random coefficients were used to analyse change patterns and BIC indexes were used to compare models. Results showed that the time to death model was the best option in analyses of change in all the cognitive measures considered (except for the Information Test). A significant cognitive decline over time was found for all variables. Individuals diagnosed with dementia had lower scores at the study entrance and a faster decline. More educated individuals performed better in all the measures of cognition at study entry than those with poorer education, but no differences were found in the rate of change. Differences were found in age, sex, or time to death at baseline across the different measures. These results support the terminal decline hypothesis when compared to models assuming that cognitive changes are driven by normative aging processes. © 2017 R. Bendayan et al.
|
|
| 4. |
- Halleröd, Björn, 1960, et al.
(författare)
-
The Multi-dimensional Characteristics of Wellbeing: How Different Aspects of Wellbeing Interact and Do Not Interact with Each Other
- 2013
-
Ingår i: Social Indicator Research. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0303-8300 .- 1573-0921. ; 113:3, s. 807-825
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Abstract Because wellbeing is a multi-varied and dynamic phenomenon, social scientists need to better understand how different aspects of people’s wellbeing are tied together and how these ties differ between individuals at one point in time and within individuals over time. The paper outlines a general model that considers the multidimensional structure of wellbeing. We utilize the potential of latent variable modelling on a unique Swedish database: the Panel Survey of Ageing and the Elderly (PSAE). An inclusive and flexible model that considers the interactions between semi-autonomous domains (material resources, health, psychosocial factors, lifestyle, etc.) is developed. Our empirical study is based on cross-sectional PSAE data and focuses on people 55 years or older (N = 5,374). The analysis takes advantage of recent developments in statistical theory in the field of latent variable modelling to bring about a more dynamic and theory confirming analysis of a multifaceted phenomenon such as wellbeing.
|
|
| 5. |
- Halleröd, Björn, 1960
(författare)
-
Vem är fattig i Sverige
- 2010
-
Ingår i: Framtider. - 0281-0492. ; :1, s. 18-21
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
