| 1. |
- Hallgren Larsson, Eva, et al.
(författare)
-
Luftförorenignar i mellersta Sverige. Nedfall och effekter oktober 1992-september 1993.
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regional övervakning av försurande luftföroreningar, svavel och kväve, under perioden oktober 1992 till september 1993 i sex län i mellersta Sverige har utförts av IVL. Mätningarna omfattar ett gemensamt basprogram med nedfallsmätningar på 38 lokaler med öppet fält och skogsytor (krondropp). Målet är att beskriva tillstånd, regionala skillnader och utveckling i tiden. Effekterna av nedfallet beskrivs med hjälp av undersökningar av markvatten som passerat skogens rotzon. Mätningarna har visat att nederbördens pH-värde som genomsnitt varit mellan 4,5 och 4,6. Svavelnedfallet som på samtliga lokaler var större än den kritiska belastningsgränsen varierade mellan 3,4 och 12 kg svavel per hektar och år. På grund av trädens upptag av kväve är det totala kvävenedfallet svårt att mäta men den kritiska belastningsgränsen för kväve överskreds på flertalet lokaler utom i nordvästra Värmland enbart genom våtdeponerat kväve. Våtdepositionen av kväve varierade mellan 2,6 och 8,5 kg per hektar. Markförsurningen har framskridit längst i Örebro län, där markvattnets pH-värden och innehåll av baskatjoner varit låga samtidigt som aluminiumhalterna varit höga. Med enstaka undantag har markvattnets innehåll av kväve varit lågt, beroende på att kväve är ett eftertraktat ämne och endast små mängder passerat skogens rotzon utan att tas upp av vegetationen.
|
|
| 2. |
- Hallgren Larsson, Eva, et al.
(författare)
-
Luftföroreningar i norra Sverige. Nedfall och effekter oktober 1992 till september 1993.
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regional övervakning av försurande luftföroreningar, svavel och kväve, under perioden oktober 1992 till september 1993 i fyra län i norra Sverige har utförts av IVL. Mätningarna omfattar ett gemensamt basprogram med nedfallsmätningar på 17 lokaler med öppet fält och skogsytor (krondropp). Målet är att beskriva tillstånd, regionala skillnader och utveckling i tiden. Effekterna av nedfallet beskrivs med hjälp av undersökningar av markvatten som passerat skogens rotzon. Mätningarna har visat en gradient med lägre pH-värden i nederbörd från kustnära lokaler jämfört med lokaler längre in i landet. Även nedfallet av svavel och kväve har varit större på de kustnära lokalerna. På dessa lokaler har nedfallet av svavel och kväve varit större än den kritiska belastningsgränsen. Försurningspåverkan har noterats i markvatten från lokalerna utanför Umeå och Luleå. Kvävehalterna i markvattnet har varit låga och indikerar att ekosystemet på ett effektivt sätt utnyttjat tillgängliga mängder.
|
|
| 3. |
- Hallgren Larsson, Eva, et al.
(författare)
-
Luftföroreningar i södra Sverige - nedfall och effekter 1992
- 1993
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nedfallet av försurande luftföroreningar under 1992 på drygt 70 lokaler i södra Sverige redovisas. Effekterna av nedfallet beskrivs med hjälp av markvattenanalyser. Nedfallet av svavel och kväve visade en gradient från sydväst mot nordost, beroende på mer nederbörd, högre halter i nederbörden och mer torrdeposition i sydväst. Det totala svavelnedfallet under 1992 varierade mellan 22 kg per hektar på exponerade granytor i Skåne och Halland till 7-9 kg per hektar i Kalmar samt östra Kronobergs och Jönköpings län. Krondroppsmätningarna av kväve visade en större gradient mellan 17-20 kg per hektar i väster till 3-6 kg per hektar längre österut. Orsaken är att kväve är ett eftertraktat växtnäringsämne och att upptag av kväve i trädkronorna får större relativ betydelse i inlandet, där den totala tillgången på kväve i allmänhet är mindre. Sedan mätningarna startade 1986 har svavelbelastningen i södra Sverige minskat medan kvävebelastningen legat på ungefär samma nivå. Markvattenundersökningarna har generellt visat låga pH-värden mellan 4 och 5. På några kraftigt kvävebelastade skogsytor längs kusterna har halterna av nitratkväve varit höga. Höga halter av aluminium i kombination med låga halter av baskatjoner innebär en stor ekologisk risk och har främst förekommit i väster och på vissa lokaler i Kronobergs och Blekinge län. Linjär regressionsanalys av markvattnets sammansättning har visat att markvattnet blivit surare på åtta av de sjuttio lokalerna medan halterna av baskatjoner har minskat på 13-15 lokaler.
|
|
| 4. |
- Hallgren Larsson, Eva, et al.
(författare)
-
Luftföroreningar i södra Sverige. Nedfall och effekter oktober 1992-september 1993
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regional övervakning av försurande luftföroreningar, svavel och kväve, under perioden oktober 1992 till september 1993 i nio län i södra Sverige har utförts av IVL, på uppdrag av Luftvårdsförbund och Länsstyrelser. Mätningarna omfattar ett gemensamt basprogram med nedfallsmätningar på 70 lokaler med öppet fält och skogsytor (krondropp) och startade i flertalet län i mitten eller slutet av 1980-talet. Målet är att beskriva tillstånd, regionala skillnader och utveckling i tiden. Effekterna av nedfallet beskrivs med hjälp av undersökningar av markvatten som passerat skogens rotzon. Mätningarna har visat att nederbördens pH-värde i genomsnitt var mellan 4,4 och 7 kg per hektar. Motsvarande värde för nedfallet till marken i granskog var 10 till 15 kg per hektar. Dessa värden ligger över den kritiska belastningsgränsen på 3 kg svavel per hektar och år. Nedfallet av svavel har minskat sedan mätningarna startade. För kvävedepositionen på öppet fält varierade nedfallet i de olika länen mellan 5 och 12 kg per hektar, vilket är på eller över den kritiska belastningsgränsen, 5 kg kväve per hektar och år i Götaland. På grund av upptag av kväve i trädkronorna är det totala kvävenedfallet svårt att mäta. Detta leder också till stora skillnader i krondroppsdeposition mellan lågbelastade och högbelastade områden. I Kalmar läns granyta deponerades 2 kg kväve per hektar, medan motsvarande värde för Hallands 4 granytor var 17 kg per hektar. Kvävenedfallets omfattning har inte visat vare sig någon klar ökning eller minskning med tiden. Låga pH-värden, mellan 4 och 5, har noterats i markvatten från i stort sett samtliga lokaler. På flera av dessa har markvattnet även blivit surare under mätningarnas gång. Läckage av kväve från skogsmarken har framförallt indikerats på ett antal kustnära lokaler i Skåne, Halland och Blekinge. En riskabel kombination av höga halter av aluminium och låga halter av baskatjoner har främst noterats i områdets västra delar. Linjär regressionsanalys har visat att försurningsprocessen fortskrider, trots minskad försurningsbelastning.
|
|
| 5. |
- Westling, Olle, et al.
(författare)
-
Deposition och effekter av luftföroreningar i södra och mellersta Sverige
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den regionala (länsvisa) övervakningen av främst försurande luftföroreningar, svavel och kväve, i 12 län i södra och mellersta Sverige har utvärderats av IVL. Undersökningarna är initierade av luftvårdsförbund, länsstyrelser och andra länsindelade organisationer. De 12 länen arbetar med ett gemensamt basprogram som omfattar nedfallsmätningar på öppet fält och i skog (krondroppsundersökningar) på totalt 91 lokaler med gran-, tall- och lövskog. Målet med de regionala miljöövervakningsprogrammen är att beskriva tillståndet, regionala skillnader och utvecklingen i tiden. Resultaten är underlag för miljömål, främst kritiska belastningsgränser, samt regional åtgärdsplanering. Effekterna av nedfallet beskrivs med hjälp av undersökningar av markvatten under skogens rotzon. Från flertalet skogsytor finns även data på skogens tillväxt och barrutglesning framtagna av Skogsvårdsstyrelserna, samt markkemiska undersökningar. I sydvästra Sverige finns även uppgifter om barrkemi från skogsytorna. Alla mätvärden samlades i en databas för bearbetning och utvärdering. Syftet var att ge svar på om undersökningsresultaten motsvarar behovet av miljödata med regional upplösning. Undersökningsresultaten har visat nedfallets regionala variation samt effekterna på markens försurnings- och kvävestatus. Utvärderingen redovisar exempel på statistiska metoder för utvärdering av samband mellan alla de data som producerats genom regionala undersökningar av skogsytor, samt rekommendationer för framtida regionala mätprogram med syfte att övervaka främst långdistanstransporterade luftföroreningar.
|
|
