| 1. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hallingbäck, Tomas
(författare)
-
Recommendations for the use of critical terms when applying IUCN red-listing criteria to bryophytes
- 2019
-
Ingår i: Lindbergia. - 0105-0761. ; 2019
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The IUCN Red List is recognised as a robust system for assessing the risk of extinction to organisms, but there are difficulties in applying the criteria to bryophytes and other clonal and colonial organisms. Three critical terms are addressed – generation length, mature individual and severe fragmentation – and definitions given in order to facilitate the use of the IUCN Red List criteria for bryophytes. These recommendations provide a pragmatic and effective way of using the IUCN Red List process for bryophytes and may have a wider application to other clonal organisms.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Sundberg, Sebastian, et al.
(författare)
-
Nytt i nya rödlistan
- 2015
-
Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 109, s. 188-207
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The new Swedish Red List of vascular plants, bryophytes, algae, lichens and macrofungi is briefly presented. These groups now comprise more than 1800 red-listed species, corresponding to 21% of the assessed species. A net increase of 170 red-listed species since 2010 is mainly the result of more data to base the assessments on. For the first time, four sections in the plant genus Hieracium have been assessed, resulting in an addition of 327 apomictic plant species to the Red List. Logging of old-growth forest and overgrowth of former open and semi-open habitats (mainly because of ceased management of semi-natural habitats) are the stressors that harm most species, while eutrophication, drainage, water level regulation and exploitation are also important. The dieback of the elm species Ulmus glabra, U. minor, and ash Fraxinus excelsior, because of invasive pathogens, negatively affects many species of lichens, fungi and bryophytes being dependent on these host trees. In the forest landscape, the main challenge is to allow forestry without clear-cutting large areas and to maintain mixed stands regarding tree species and age distribution. In the agricultural landscape the challenge is to maintain and improve management by grazing and mowing in semi-natural grasslands, but also wooded areas, despite a continuous decline in the number of domestic cattle. In valuable wetlands and lakes, the negative impact of old ditches and water level regulation should be reduced. Species conservation in urban areas, like cities (lawns, parks and gardens), road verges and former sandpits, poses a promising challenge where much more could be done to improve the situation for red-listed species.
|
|
