| 1. |
- Carlson, Annelie, 1969-, et al.
(författare)
-
Ekonomisk och energieffektiv användning av motorvärmare : utvärdering av effekten på bränsleförbrukning vid värmning av smörjolja jämfört med värmning av kylvatten
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En pilotstudie visar att motorvärmning via kylvattnet är mer bränsleeffektivt än att värma smörjoljan. Kallstart av motorfordon ger högre bränsleförbrukning och mer utsläpp eftersom en kall motor innebär att en större friktion behöver övervinnas. Att värma motorn i förväg minskar kallstartseffekterna. Traditionellt sett har motorvärmning skett genom att kylvattnet värmts, vilket i sin tur värmt motorblocket. Syftet med denna studie var att undersöka om det skulle vara mer energieffektivt att värma smörjoljan i stället för kylvattnet. Hypotesen var att en varmare smörjolja leder till mindre friktion i motorn, vilket i sig skulle innebära att det behövs mindre bränsle för att överkomma friktionsmotståndet. Resultaten av testerna visar att kallstartseffekten med en ökad bränsleförbrukning minskar mest genom att värma kylvattnet. Ju varmare kylvattnet är vid motorstart desto mindre bränsleförbrukning. När de totala energibehoven för kallstarter beräknas, det vill säga bränsleförbrukning plus el för motorvärmning, är resultaten inte lika tydliga beträffande vilket alternativ som är energieffektivast. Den minskade bränsleförbrukningen som resulterar av förvärmning tas till viss del ut av den elförbrukning som behövs för själva motorvärmningen. En fördel i sammanhanget är att de lokala utsläppen minskar och om man ser till att den svenska elproduktionen till stor del består av vattenkraft samt kärnkraft så ger motorvärmning lägre utsläpp totalt sett.
|
|
| 3. |
- Carlson, Annelie, 1969-, et al.
(författare)
-
Utvärdering PHEM-modellen : En förstudie
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trafikverket har konstaterat att användningen av modeller för mikrosimulering av bränsleförbrukning och emissioner i Sverige behöver utvecklas. Projektet som redovisas i detta notat är en utvärdering av PHEM-modellen för att undersöka förutsättningar, möjligheter och hinder att använda den till att ta fram underlag till modeller som används i Trafikverkets planeringsarbete. Följande aspekter har utvärderats: Licensavtal (kostnader, rättigheter, ägandefrågor), Användarvänlighet, Innehåll och beräkningsmöjligheter, Anpassnings- och utvecklingsmöjligheter samt Validering. Dessutom har simuleringstester genomförts för beräkning av bränsleförbrukning samt emissioner av kväveoxider, kvävemonoxid, kolmonoxid, kolväten, partikelmassa samt partikelantal, dels för vägar med olika siktklasser, dels för stopptillägg. PHEM-modellen är relativt användarvänlig och med stora möjligheter att anpassa beräkningarna. Detta gör modellen komplex, vilket gör att forskarna rekommenderar att starta användandet av PHEM med en kortare introduktionskurs, även för vana emissionsmodellerare. En slutsats av utvärderingen är en rekommendation att PHEM används för Trafikverkets modellarbete. Den databas som ligger till grund för motormapparna uppdateras kontinuerligt vilket ger mer tillförlitlighet i emissionsberäkningarna. Möjligheten ökar även till en bättre samstämmighet i beräkningar av avgasemissionerna med de olika modeller som Trafikverket förespråkar, vilket är en positiv utveckling. Det finns också en del utvecklingsmöjligheter som bör beaktas.
|
|
