| 1. |
- Hansen, Lars, 1960, et al.
(författare)
-
Från forskningsprojekt till kvalitetsverktyg : en professions- och organisationsstudie av de nationella medicinska kvalitetsregistren
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie var att granska ett specifikt kvalitetsinstrument, Nationella medicinska kvalitetsregister, i förhållande till kvalitetsstyrning (TQM) i hälso- och sjukvården. Vi har studerat hur registren startats och utvecklats, vilka aktörer som har varit centrala för dess utveckling, och hur det har påverkat eller kan komma att påverka den medicinska professionen. Studien är en del i projektet ”Tredje vågen av New Public Management: kvalitetsstyrning och professionell autonomi” som har bedrivits på Arbetslivsinstitutet under perioden 2002 till 2004. Projektet har finansierats av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS). Kvalitetsregistren har utvecklats från att ha varit av intresse enbart för de berörda forskarna till en verksamhet med allt fler intressenter. Både politiker och tjänstemän uppmärksammar i dag registren och deras möjliga användningsområden. I det sammanhanget har Socialstyrelsen varit en viktig aktör. SoS föreskrifter om uppföljning av verksamhetens kvalitetsarbete förutsätter att jämförelser kan ske både över tid och mellan landsting och organisatoriska enheter, vilket gör registren intressanta ur kontroll- och uppföljningsperspektiv. De två första forskningsfrågorna om registrens ursprung och centrala aktörer har behandlats mer utförligt, medan den tredje om påverkan på professionen har varit mer svårfångad. Detta har medfört en viss försiktighet i analysen, som mer handlat om möjliga konsekvenser för läkarnas autonomi än vad som faktiskt har hänt. Det är uppenbart att registren skulle kunna användas till både tillsyn och kontroll från huvudmännens sida, men än så länge handlar detta mer om möjligheter än realiteter. Varje register består av ett antal variabler som ses som centrala för förståelsen och behandlingen av en viss sjukdom. Att kunna kontrollera vilka variabler som skall ingå i ett register och vilken status de skall ha i förhållande till varandra har ofrånkomligen effekter på kontrollen över arbetsprocessen. Ytterst gäller det rätten att definiera de enskilda läkarnas handlingsutrymme i det kliniska arbetet. Analyser av resultat från registren kan i förlängningen innebära att diagnos och behandling blir mer reglerat och förutsägbart. En sådan förutsägbarhet innebär dels att vissa arbetsuppgifter kan öppnas upp för konkurrens från angränsande professioner, dels att den enskilde professionelle yrkesutövarens handlingsdomän begränsas. Här finns således den direkta kopplingen mellan kvalitetsregistren och professionens autonomi. Ökad reglering av professionellt arbete kan betecknas som byråkratisering eller avmystifiering beroende på perspektivet. I kvalitetsstyrning betonas kundorientering och mätbarhet. Registrens ökade öppenhet, ökade standardisering och inkluderande av variabler som bygger på patienternas upplevelser av vården innebär ett närmande till kvalitetsstyrningens principer att låta kundernas krav och förväntningar definiera kvaliteten på produkten. Sammanfattningsvis kan man säga att denna studie har visat att kvalitetsstyrningens ideal har påverkat läkarprofessionens egna kvalitetsverktyg, men att de direkta konsekvenserna av det för läkarprofessionen inte ännu kan skönjas.
|
|
| 2. |
- Hansen, Lars, 1960
(författare)
-
Occupational changes and education
- 2003
-
Ingår i: Post-industrial Labour Markets. Profiles of North America and Scandinavia, edited by Thomas P. Boje and Bengt Furåker. - London : Routledge. - 0415218098 ; , s. 147-168
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Hansen, Lars, 1960, et al.
(författare)
-
Svensk yrkesstruktur och yrkesklassificering över tid
- 2003
-
Ingår i: Reflektioner. Perspektiv i forskning om arbetsliv och arbetsmarknad, Marianne Blomsterberg & Tiiu Soidre (red). - Göteborg : University of Gothenburg. ; , s. 45-68
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
