| 1. |
- Bensch, Staffan, et al.
(författare)
-
Host specificity in avian blood parasites: a study of Plasmodium and Haemoproteus mitochondrial DNA amplified from birds
- 2000
-
Ingår i: Royal Society of London. Proceedings B. Biological Sciences. - : The Royal Society. - 1471-2954. ; 267:1452, s. 1583-1589
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A fragment of the mitochondrial cytochrome b gene of avian malaria (genera Haemoproteus and Plasmodium) was amplified from blood samples of 12 species of passerine birds from the genera Acrocephalus, Phylloscopus and Parus. By sequencing 478 nucleotides of the obtained fragments, we found 17 different mitocholdrial haplotypes of Haemoproteus or Plasmodium among the 12 bird species investigated. Only one out of the: 17 haplotypes was found in more than one host species, this exception being a haplotype detected in both blue tits (Parus caeruleus) and great tits (Parus major). The phylogenetic tree which was constructed grouped the sequences into two clades, most probably representing Haemoproteus and Plasmodium, respectively. We found two to four different parasite mitochondrial DNA (mtDNA) haplotypes in four bird species. The phylogenetic tree obtained from the mtDNA of the parasites matched the phylogenetic tree of the bird hosts poorly For example, the two tit species and the willow warbler (Phylloscopus troclilus) carried parasites differing by only 0.6% sequence divergence, suggesting that Haemoproteus shift both between species within the same genus and also between species in different families. Hence, host shifts seem to have occurred repeatedly in this parasite-host system. We discuss this in terms of the possilble evolutionary consequences for these bird species.
|
|
| 2. |
- Hansson, Örjan
(författare)
-
En studie i lärarstuderandes begreppsuppfattning : "Vi skriver y=x+5. Vad betyder det?"
- 2003
-
Ingår i: Tsunami. - 1651-5803. ; :1
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Under en termin följde jag en grupp studenter som utbildar sig till grundskollärare i matematik och naturvetenskap för årskurs 4-9. Studenterna fick i början och slutet av terminen skriftligen besvara frågan ?Vi skriver y=x+5. Vad betyder det??. Vidare fick de i uppgift att rita begreppskartor över utsagan y=x+5. Blomhøj och Grevholm har båda studerat en frågeställning där y=x+5 ingår. Blomhøjs undersökning omfattade grundskoleelever i årskurs 9. Grevholm ställde samma fråga som i föreliggande studie till lärarstudenter som gick sin tredje termin på lärarutbildningen i matematik och naturvetenskap. Vid en jämförelse med Grevholms studie har studenterna i början av terminen svarat på ett sätt som tyder på en mindre utvecklad begreppsbildning än tredjeterminsstudenterna. Däremot visar de en mer utvecklad begreppsbildning än Grevholms studenter i slutet av terminen. En progression i studenternas svar är tydlig men svaren innehåller endast gymnasiala matematikkunskaper. En osäkerhet kan skönjas när studenterna tolkar utsagan y=x+5 som både en funktion och en ekvation. Vidare, begreppskartorna visar att då studenterna anger begreppet funktion är det få som visar att funktioner kan ha olika egenskaper. Det tyder på att studenterna inte har ett fullt utvecklat funktionsbegrepp. Begreppskartor utgör ett värdefullt komplement till studenternas skriftliga svar (och intervjuer). De bidrar till att tydligare illustrera studenternas uppfattning om matematiska begrepp.
|
|
| 3. |
- Hansson, Örjan
(författare)
-
En studie i lärarstuderandes begreppsuppfattning : "Vi skriver y=x+5. Vad betyder det?"
- 2003
-
Ingår i: Tsunami. - 1651-5803. ; :1
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under en termin följde jag en grupp studenter som utbildar sig till grundskollärare i matematik och naturvetenskap för årskurs 4-9. Studenterna fick i början och slutet av terminen skriftligen besvara frågan ?Vi skriver y=x+5. Vad betyder det??. Vidare fick de i uppgift att rita begreppskartor över utsagan y=x+5. Blomhøj och Grevholm har båda studerat en frågeställning där y=x+5 ingår. Blomhøjs undersökning omfattade grundskoleelever i årskurs 9. Grevholm ställde samma fråga som i föreliggande studie till lärarstudenter som gick sin tredje termin på lärarutbildningen i matematik och naturvetenskap. Vid en jämförelse med Grevholms studie har studenterna i början av terminen svarat på ett sätt som tyder på en mindre utvecklad begreppsbildning än tredjeterminsstudenterna. Däremot visar de en mer utvecklad begreppsbildning än Grevholms studenter i slutet av terminen. En progression i studenternas svar är tydlig men svaren innehåller endast gymnasiala matematikkunskaper. En osäkerhet kan skönjas när studenterna tolkar utsagan y=x+5 som både en funktion och en ekvation. Vidare, begreppskartorna visar att då studenterna anger begreppet funktion är det få som visar att funktioner kan ha olika egenskaper. Det tyder på att studenterna inte har ett fullt utvecklat funktionsbegrepp. Begreppskartor utgör ett värdefullt komplement till studenternas skriftliga svar (och intervjuer). De bidrar till att tydligare illustrera studenternas uppfattning om matematiska begrepp.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Hansson, Örjan, 1965-, et al.
(författare)
-
Preservice teachers’ conceptions of y=x+5 : do they see a function?
- 2003
-
Ingår i: Proceedings of the 27th Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education held jointly with the 25th Conference of PME-NA. - Honolulu : University of Hawaii. ; , s. 25-32
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- We are studying two groups of preservice teachers’ conceptions, progression and especially the concept of function in connection to y=x+5 when they are taking a course in algebra or one in calculus in their third and sixth term, respectively, in a teacher preparation program. There is a similar development in that they use to a higher degree a numerical interpretation before the course, which decreases after the course with a growth in linear and functional interpretation with the existence of two variables as a large and rather stable category. The group in their sixth term have a slightly more elaborated language and way of looking at y=x+5 than the group in the third term. For a majority of preservice teachers, in both groups, the concept of function is not evoked in connection to y=x+5.
|
|
| 6. |
- Hansson, Örjan, et al.
(författare)
-
Preservice teachers’ conceptions of y=x+5 : do they see a function?
- 2003
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- We are studying two groups of preservice teachers’ conceptions, progression and especially the concept of function in connection to y=x+5 when they are taking a course in algebra or one in calculus in their third and sixth term, respectively, in a teacher preparation program. There is a similar development in that they use to a higher degree a numerical interpretation before the course, which decreases after the course with a growth in linear and functional interpretation with the existence of two variables as a large and rather stable category. The group in their sixth term have a slightly more elaborated language and way of looking at y=x+5 than the group in the third term. For a majority of preservice teachers, in both groups, the concept of function is not evoked in connection to y=x+5.
|
|
| 7. |
- Hansson, Örjan
(författare)
-
Preservice teachers' view on the concept of function : a study including the utilization of concept maps
- 2004
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The thesis consists of an overview of the subject, where in particular three papers are put into a frame. The overview part consists of: an introduction, a short description of some related research and theoretical framework, a summary of papers I-III and the concluding discussion. The thesis considers preservice teachers' view of the concept of function. It is primarily conducted during the concluding courses in mathematics of a teacher preparation program in mathematics and science, grades 4 to 9. Some of the findings show that a more developed conceptual knowledge of functions, as an object with a set of properties and an understanding of the function concept's network of relations and significance in mathematics, is not prominent in the preservice teachers' view upon functions as it appears in the study. This could mean that they as inservice teachers do not sufficiently promote the concept of function, or functional thinking, in their teaching. Furthermore, the concept maps give the impression that the preservice teachers' knowledge structures tend to be compartmentalized, including the knowledge structures representing the concept of function, thus preventing preservice teachers from building a conceptual framework rich of meaningful connections. A consequence could be that the preservice teachers become less flexible in their way of reasoning about concepts, and are only able to offer a more limited range of teaching strategies regarding different concepts and their relations to functions, as inservice teachers.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
