| 1. |
|
|
| 2. |
- Bengtsson, Mariette, et al.
(författare)
-
Utveckling och samstämmighet avseende bedömningskriterier i de vetenskapliga metodkurserna 1, 4, 8 och 9 på sjuksköterskeprogrammet på Malmö Högskola
- 2008
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BAKGRUND Idag sker den vetenskapliga metodskolningen i huvudämnet omvårdnad i kurserna 1, 4, 8 och 9 på sjuksköterskeprogrammet på Malmö Högskola. Studenter har visat i utvärderingar att det inte fanns någon kontinuitet och progression mellan de vetenskapliga metodkurserna på sjuksköterskeprogrammet, vilket också uppmärksammats av undervisarna. Enligt förvaltningslagen är det en myndighetsutövning gentemot en enskild person när en examinator sätter ett betyg. Därför måste betygssättning hanteras rättsäkert och konsekvent vilket kräver väl förankrade betygskriterier (Ekecrantz, 2007). För att säkra kvalitet och kontinuitet mellan kurserna 1, 4, 8 och 9 på sjuksköterskeprogrammet på Malmö Högskola och för att EU-anpassa betygsgraderingen enligt ECTS-skalan (ECTS USERS`GUIDE) behövdes nya bedömningskriterier baserade på nya lärandemål enligt Bologna processen utarbetas. För att successivt öka kunskapsstegringen mellan de vetenskapliga metodkurserna har i ett tidigare projekt nya lärandemål enligt Bologna modellen för respektive kurs utarbetats. SYFTE Syftet med projektet är att identifiera och formulera bedömningskriterier baserade på en successiv kunskapsstegring inom forskningsområdet omvårdnad både avseende metod och ett kritiskt förhållningssätt. GENOMFÖRANDE Arbetet påbörjades i augusti 2007 och projektgruppen består av sex undervisande och examinerande lärare i de berörda kurserna. Litteratur i ämnet studerades och gruppen samlade in information om hur andra universitet och högskolor tillämpat ECTS-skalan. Arbetsgrupper för respektive kurs bildades som utarbetade förslag för bedömningskriterier A till F för respektive kurs. Därefter strålade arbetsgrupperna samman för att gemensamt fastställa samstämmighet samt progression mellan kurserna. Gruppen har också diskuterat examinationsformer, undervisningsmetoder, litteratur och begreppsdefinitioner relaterade till betygskriterier. Arbetet har också lett till att lärandemålen för respektive kurs har fått korrigeras och anpassat för att kunna vara utvärderingsbara. För att få studenternas synpunkter kommer de utarbetade förslagen att presenteras för studenter i respektive kurs för att få deras syn på bedömningskriterierna. Studenter i kurs 4 och 8/9 kommer under läsåret 08/09 att få vara delaktiga i utvecklingsprocessen av bedömningskriterierna. Implementering av resultatet kan tidigast ske VT09 och kommer därefter att utvärderas. Betygskriterierna kan ses i bilaga 1-5. DISKUSSION Dessa kriterier skall vara ett stöd för betygsättning av examensarbete såväl som seminarier och enskilda uppgifter dock utan att minska examinatorns ansvar för bedömningen. Bedömningskriterierna bör också ge utrymme för examinatorns egen bedömning (Boij m.fl., 2007). Betygskriterierna skall fungera som ett stöd för examinatorn så väl som för studenten, som kan inspireras att sträva efter ett högre betyg. Eftersom ECTS-graderingen är målrelaterad så finns det inget krav på att en viss del av studenterna skall få ett visst betyg. Det är dock viktigt att kraven för E skall vara likvärdiga med betyget GODKÄND. Det finns både fördelar och nackdelar med betyg i många grader. Enligt Ekecrantz (2007) ger det större precision och rättvisa samt en bättre feedback till studenterna på deras prestationer. Ekecrantz menar dock att många grader kan leda till ökad stress för studenten och ge en ökad arbetsbelastning för läraren samt att examinationsformerna kan försämras. Arbetsgruppen håller inte riktigt med om detta. Visserligen kan examinationsformerna behöva förändras men det behöver nödvändigtvis inte leda till en försämring. En intressant aspekt som Boij m.fl. (2007) tar upp i sin rapport från Kungliga Tekniska Högskolan är att bedömning av t.ex. examensarbete kan göras utifrån flera perspektiv såsom process, vetenskapligt innehåll och prestation för att examinatorn skall kunna skaffa ett bra underlag för att sätta betyg. Studentinflytande är viktigt och det är en utmaning att få studenterna delaktiga i processen, vilket inte har varit så lätt inom alla verksamheter (Åkesson 2006).
|
|
| 3. |
- Gudjonsson, Sigurdur, et al.
(författare)
-
The Value of the UroVysion((R)) Assay for Surveillance of Non-Muscle-Invasive Bladder Cancer.
- 2008
-
Ingår i: European Urology. - : Elsevier BV. - 1873-7560 .- 0302-2838. ; 54:2, s. 402-408
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: Patients with non-muscle-invasive bladder cancer are traditionally followed by repeat cystoscopy and urine cytology. A fluorescence in situ hybridisation technique called UroVysion((R)) (UV) is now available for clinical diagnosis of urothelial cancer cells. The aim of the present study was to compare UV analysis with routine follow-up methods. METHODS: We studied an unselected cohort of patients undergoing cystoscopy follow-ups at two Swedish centres in 2004-2005. All patients were investigated by cystoscopy, cytology, and UV assay. The UV assay was evaluated with regards to sensitivity, specificity, and positive predictive value for tumour recurrence. RESULTS: In all, 159 cases were analysed. UV had a 30% overall sensitivity for the 27 biopsy-proven recurrences and 70% sensitivity for high-risk tumours (pT1 and carcinoma in situ [CIS]). The specificity of UV was 95%. UV detected all six CIS cases in the study and was predictive in two additional patients who developed CIS within 1 yr of inclusion. Cytology was positive in four of those eight CIS cases and atypical in the other four. CONCLUSIONS: The UV assay cannot replace cystoscopy for surveillance of patients with non-muscle-invasive bladder cancer, but it may be valuable as a supplement to traditional measures for detecting CIS. Before any conclusions can be drawn regarding the efficacy of novel markers of bladder cancer, they must be studied in bladder cancer patients undergoing endoscopic surveillance.
|
|
| 4. |
- Gustafsson, Johanna, et al.
(författare)
-
Predictors of the first cardiovascular event in patients with systemic lupus erythematosus : a prospective cohort study
- 2009
-
Ingår i: Arthritis Research & Therapy. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1478-6354 .- 1478-6362. ; 11:6, s. R186-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- INTRODUCTION :Cardiovascular disease (CVD) is a major cause of premature mortality among Systemic lupus erythematosus (SLE) patients. Many studies have measured and evaluated risk factors for premature subclinical atherosclerosis, but few studies are prospective and few have evaluated risk factors for hard endpoints, i.e. clinically important cardiovascular events (CVE). We investigated the impact of traditional and lupus associated risk factors for the first ever CVE in a longitudinal cohort of SLE patients.METHODS : A total of 182 SLE patients (mean age 43.9 years) selected to be free of CVE were included. Cardiovascular and autoimmune biomarkers were measured on samples collected after overnight fasting at baseline. Clinical information was collected at baseline and at follow up. End point was the first ever CVE (ischemic heart, cerebrovascular or peripheral vascular disease or death due to CVD). Impact of baseline characteristics/biomarkers on the risk of having a first CVE was evaluated with Cox regression.RESULTS :Follow up was 99.5% after a mean time of 8.3 years. Twenty-four patients (13%) had a first CVE. In age-adjusted Cox regression, any positive antiphospholipid antibody (aPL), elevated markers of endothelial activation (von Willebrand factor (vWf), soluble vascular cellular adhesion molecule-1 (sVCAM-1)) and fibrinogen predicted CVEs. Of SLE manifestations, arthritis, pleuritis and previous venous occlusion were positively associated with future CVEs while thrombocytopenia was negatively associated. Among traditional risk factors only age and smoking were significant predictors. In a multivariable Cox regression model age, any positive aPL, vWf and absence of thrombocytopenia were all predictors of the first CVE.CONCLUSIONS : In addition to age, positive aPL, biomarkers indicating increased endothelial cell activity/damage, and absence of thrombocytopenia were independent predictors of CVEs in this prospective study. Our results indicate that activation of the endothelium and the coagulation system are important features in SLE related CVD. Furthermore, we observed that the risk of CVEs seems to differ between subgroups of SLE patients.
|
|
| 5. |
- Hansson, Anders, 1953-, et al.
(författare)
-
Two sides of the coin - general practitioners' experience of working in multidisciplinary teams.
- 2008
-
Ingår i: Journal of interprofessional care. - : Informa UK Limited. - 1356-1820 .- 1469-9567. ; 22:1, s. 5-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Multidisciplinary teamwork, defined as the collaboration between different professional groups to achieve a common purpose, is commonly regarded as a means to meet the complex tasks that medicine has to deal with today. However, many attempts to introduce the method in primary care have failed and this is supposed to be partly due to the fact that general practitioners (GPs) did not participate in the implementation of the method. The aim of this investigation was to get a deeper understanding of their attitude to teamwork by interviewing nine GPs at four Swedish health care centres, where successful teamwork had been ongoing since 1997. Themes and categories in the interviews were identified according to content analysis. Although the attitude in general was in favour of teamwork, four major themes: time-consuming versus time-saving; shared responsibility versus main responsibility; medical expert versus generalist; shared knowledge versus all knowing, could be identified, which all revealed ambivalence towards teamwork among the interviewees. It was concluded that, if teamwork is to be successfully introduced into primary care, the GPs' self-perception has to be taken into consideration as has the prestige and status associated with their traditional role and the benefits of teamwork to the profession of medicine. Apart from time, teamwork requires, professional supervision and doctors need to be trained in this method as early as in medical school.
|
|
| 6. |
- Hansson, Bengt Göran, et al.
(författare)
-
Strong Association between Infection With Human Papillomavirus and Oral and Oropharyngeal Squamous Cell Carcinoma : A Population-based Case-control Study in Southern Sweden
- 2005
-
Ingår i: Acta Oto-Laryngologica. - : Informa UK Limited. - 0001-6489 .- 1651-2251. ; 125:12, s. 1337-1344
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- CONCLUSIONS: The results of this study demonstrate a strong association between infection with high-risk types of human papillomavirus (HPV) and oral and oropharyngeal squamous cell carcinoma (OOSCC), suggesting that high-risk HPV types play a key role in car-cinogenesis. The estimated proportion of OOSCC cases attributable to HPV infection was 35%. OBJECTIVE: HPV appears to have an aetiological role in OOSCC, despite the fact that the reported prevalences of HPV in both OOSCC patients and healthy individuals have varied widely. We aimed to investigate the presence and spectrum of both high- and low-risk HPVs in all consecutive cases of OOSCC in a Swedish healthcare region over a 3-year period and in population-based, matched healthy controls. MATERIAL AND METHODS: A total of 131 patients with OOSCC were studied. Samples taken from the surface of the tumour and from the tonsillar fossa using cotton-tipped swabs were investigated, together with exfoliated cells collected using a mouthwash. Tonsillar fossa and mouthwash specimens were collected in the same way from 320 matched controls. All samples were tested for HPV DNA by nested polymerase chain reaction using the primer pairs MY09/MY11 and GP5 + /GP6+, and in positive cases the HPV type was determined by DNA sequencing. RESULTS: Infection with high-risk HPV was shown to be a strong risk factor for OOSCC (OR = 63; 95% CI 14-480). Forty-seven (36%) of the cancer patients had > or =1 specimen that was positive for a high-risk HPV type (81% of which were HPV 16), while only 3 (0.94%) of the controls were positive for a high-risk HPV type. Seven (5.3%) of the cancer patients and 13 (4.1%) of the controls were positive for any of the mucosal, mucocutaneous or cutaneous low-risk HPV types.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
