| 1. |
|
|
| 2. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Huvudrapport – bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd. Rapport 253. Stockholm: Fritzes : Skolverkets rapport
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten har Skolverket sammanställt och jämfört resultat från slöjd, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och bild. Resultaten för slöjdämnet är framtagna av Marléne Johansson & Peter Hasselskog, projektledare för slöjdämnet
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Slöjdämnets roll i den svenska grundskolan, en utmaning för lärarutbildningen
- 2003
-
Ingår i: Paper, presenterat vid NFPF:s kongress, mars 2003, Köpenhamn, Danmark.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Den svenska skolan gick 1994 över från regelstyrning till målstyrning. Vi fick ny läroplan och nya kursplaner i alla ämnen. För slöjdämnet innebar förändringen att arbetsprocessen - elevens arbete från en idé, via planering och genomförande till avslutande värdering - uppvärderades, medan de hantverksmässiga delarna blev mindre framträdande. Sedan starten för slöjd-verksamheten i skolan var ämnet tidigt uppdelat i gosslöjd respektive flickslöjd, och senare i slöjdarterna trä-metallslöjd och textilslöjd. Denna uppdelning lever än idag kvar i de flesta grundskolor. Styrdokumenten behandlar dock slöjd som ett sammanhållet ämne sedan 1980. En starkt bidragande orsak till den kvarstående uppdelningen i två slöjdarter i grundskolan har varit att slöjdlärarutbildningarna i landet fortsatt vara inriktade mot bara den ena av slöjdarterna. Sedan 1997 är slöjdlärarutbildningen vid Göteborgs universitet inriktad mot hela slöjdämnet, det vill säga både mjuka och hårda material och öppen för både kvinnor och män. Om detta får någon effekt på den traditionella uppdelningen i kvinnlig respektive manlig slöjd, och om ämnets fokus därmed i realiteten kommer att gå från hantverkskunskaper mot handlings-beredskap återstår att se. Reaktionerna på denna nya utbildning har varit blandade. De flesta utomstående har riktat sin kritik mot att ”ämneskunskaperna” inte kan bli tillräckliga för att fungera som slöjdlärare. Farhågorna hos de studerande på utbildningen har främst rört var i grundskolan de som färdig¬¬utbildade skall ta plats. Det finns inte tjänster, lokaler, organisation eller tradition kring slöjd som ett sammanhållet ämne. Hur är detta möjligt trots drygt 20 år med slöjdämnet som ett sammanhållet ämne? Lärarutbildningen i slöjdämnet vid Göteborgs universitet kännetecknas bland annat av att den efterliknar slöjdämnets mål och riktlinjer för grundskolan. Detta kommer till uttryck genom att studenterna ges ett stort eget inflytande och ansvar över sitt lärande. Varje studerande upprättar en individuell studieplan utifrån den egna kunskapsnivån. Slöjdprocessen står i centrum under utbildningen. Slöjdtekniker och material blir ett medel istället för ett mål.
|
|
