| 1. |
- Hasselskog, Peter, 1960
(författare)
-
Mp3-inspelning som metod för att studera slöjdundervisning
- 2011
-
Ingår i: Techne serien. - 1893-1774. ; Vol 18, (2011):No 1
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande text diskuteras några olika typer av empiriskt material för att studera slöjdverksamhet. Särskilt fokus riktas mot dokumentation genom inspelning av lärares och elevers muntliga kommunikation med Mp3-spelare, samt jämförelser mellan Mp3- och videoinspelning. Utgångspunkt är erfarenheterna från avhandlingsstudien ”Slöjdlärares förhållningssätt i undervisningen” (Hasselskog, 2010). I texten diskuteras relationen mellan teori, empiri och metod. Vad man som forskare avser att studera, och vad som med olika insamlingsmetoder är möjligt att studera. En poäng som görs är att valet av empiri för att studera slöjdverksamhet i stor utsträckning avgör vad som är möjligt respektive vad som inte är möjligt att studera – något som motiverar att valet av insamlingsmetod styrs av syftet, vilket i sin tur påverkas av forskarens teoretiska utgångspunkter. Men, att detta samtidigt innebär att möjligheterna med en specifik insamlingsmetod, i denna text framförallt Mp3-inspelning, därigenom riskerar att inte utnyttjas till sin fulla potential. Att låta en speciell insamlingsmetod vara utgångspunkt, kan vara ett sätt att synliggöra nya perspektiv på slöjdundervisning och möjligheterna att studera denna.
|
|
| 2. |
- Hasselskog, Peter, 1960, et al.
(författare)
-
Slöjden och slöjdämnet på 2000-tal
- 2014
-
Ingår i: Slöjd bildning & kultur. Om pedagogisk slöjd i historia och nutid.. - Stockholm : Carlsson. - 9789173316576
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Hasselskog, Peter, 1960
(författare)
-
Slöjdlärares förhållningssätt i undervisningen
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingsarbetets syfte är att synliggöra slöjdlärares skilda förhållningssätt i undervisningen. Hur lärare genomför sin undervisning och agerar i förhållande till sina elever påverkar vad eleverna ges möjlighet att lära. Olikheter mellan lärare relaterar också till att slöjdundervisningen skall vara likvärdig. Forskningen inom det slöjdpedagogiska/didaktiska fältet är sparsam. Kännedom om hur slöjdundervisning utöver den man själv har erfarenhet av är begränsad. Slöjdundervisning har studerats med hjälpa av lärare och elevers beskrivningar genom dagböcker. Dessutom har den muntliga kommunikationen mellan lärare och elever analyserats med hjälp av mp3-inspelningar. Resultatet beskrivs dels i form av fyra konstruerade idealtyper: Serviceman, Instruktör, Handledare och Pedagog. Dels i form av tre huvudsakliga förhållnings¬sätt hos slöjdlärarna: Lärare som lägger fokus på instruktion för nästa steg i elevernas arbete, lärare med fokus på att skapa förståelse hos eleverna, och lärare som i första hand stöttar eleverna genom att hjälpa till med det eleverna ber om. I arbetet diskuteras hur de identifierade förhållningssätten påverkar förutsättningarna för elevernas lärande. Detta beskrivs bland annat i form av olika fokus på eller förutsättningar att lära om, i, med och genom slöjdundervisningen. Den studerade undervisningen utmärks av att vara individualiserad, elevernas inflytande och engagemang är generellt stort. I förhållande till likvärdighet möjliggörs därigenom en anpassning till olika elevers förutsättningar. Däremot ges elevernas egna initiativ och ansvarstagande varierande utrymme beroende på lärarens förhållningssätt. Studien väcker också frågor om hur slöjdlärarna uppmärksammar eleverna på vad som lärs, hur det lärs och hur det relaterar till målen för slöjdundervisningen.
|
|
| 4. |
- Lindgren, Monica, 1958, et al.
(författare)
-
Skolverkets nationella ämnesutvärdering i bild, musik och slöjd
- 2014
-
Ingår i: NÄD, Nationell ämnesdidaktisk konferens, Göteborg 2014.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mellan år 2012 och 2014 pågår Skolverkets nationella utvärdering av skolämnena bild, musik och slöjd i grundskolans årskurser 6 och 9, NÄU13. Utvärderingen ska ge en nationell bild av undervisningen och måluppfyllelsen i de tre ämnena, som inte utvärderats på nationell nivå sedan 2003. Den utvärdering som då genomfördes (NU03) pekade på brister vad gäller bedömning och betygssättning, brister som konstaterades påverka likvärdigheten negativt. Utvärderingen beräknas vara klar och publiceras i febr/mars 2015. I presentationen ges en beskrivning av NÄU13, dess bakgrund, upplägg och metod. Vad kan de olika delstudierna/metoderna visa? Hur skiljer sig NÄU13 från NU03? Hur kan måluppfyllelse, förutsättningar för lärande, processer och resultat i ämnena utvärderas? Vilka specifika respektive generella frågeställningar ses som väsentliga att lyfta mot bakgrund av de tre ämnenas karaktär och mot bakgrund av tidigare forskning?
|
|
