| 1. |
- Ahlbäck Widenfalk, Lina, et al.
(författare)
-
Ekologisk kunskap för ekologisk kompensation : Syntes av forskningsprojekten Systematisera ekologisk kunskap för att effektivisera ekologisk kompensation och När kan ekologisk kompensation bidra till att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster?
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten sammanfattar två projekt inom Naturvårdsverkets forskningssatsning om ekologisk kompensation: Systematisera ekologisk kunskap för att effektivisera ekologisk kompensation och När kan ekologisk kompensation bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster?På en stor del av jordens yta har människan kraftigt försämrat förutsättningarna för biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som den ger upphov till, vilket därför även påverkar samhällen negativt. Ekologisk kompensation har föreslagits som ett viktigt verktyg för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Det är dock ett relativt nytt sätt att arbeta med naturvård och det finns oklarheter kring hur det bör implementeras i praktiken. Noggranna utvärderingar av ekologisk kompensation har bara gjorts i enstaka fall. Därför finns stora kunskapsluckor kring dess tillämpning och effektivitet i stora delar av världen, samt för många naturtyper och typer av kompensationsåtgärder.Vi har genom intervjuer undersökt hur arbetet med ekologisk kompensation bedrivs och vilka utmaningar som finns i Sverige idag. Vi har även genomfört systematiska översikter och meta-analyser för att syntetisera den vetenskapliga kunskap som finns rörande ekologisk kompensation globalt, samt rörande naturvårdsrestaureringar i landsmiljöer i de delar av världen med ett klimat som liknar det som finns i Sverige.Intervjuerna med 17 tjänstemän och praktiker som arbetar med ekologisk kompensation visade att kompensationsåtgärder som reglerades av lagstiftning oftast var kopplade till art- och habitatskydd och mera sällan till naturreservat och Natura 2000-områden. Vanligast är att enskilda träd, skogar, våtmarker eller vattendrag och dammar kompenseras, och fåglar och groddjur var de artgrupper som nämndes oftast. De genomförda åtgärderna inkluderade främst olika typer av restaurering, men även anläggning av mindre dammar var vanligt. På grund av många praktiska hinder vid implementering av ekologisk kompensation (innefattande såväl lagverk och processer som rutiner hos myndigheterna kring hantering av kompensation) gjordes sällan ekologiska avvägningar kring vilken kompensation som var lämpligast. Osäkerhet kring vad som är ekologisk kompensation och om det är viktigast att prioritera närhetsprincipen (kompensationsåtgärd nära påverkan) eller likhetsprincipen (samma naturmiljö och arter kompenseras som påverkas) skapade otydlighet i tillämpningen. En avsaknad av helhetsperspektiv, som innebär att mer än det enskilda exploateringsprojektets effekt och fler aspekter av naturvärden inkluderas, och att bedömningar görs på landskapsnivå, identifierades också. Det finns en risk att nuvarande inriktning med fokus på enskilda arter, bedömningar som görs på liten skala och en inställning att allt är bättre än inget och att allt går att kompensera kan missgynna naturvården i stort. Sammantaget skapar det ett otydligt system där långsiktiga konsekvenser för biologisk mångfald är osäkra.I genomgången av vetenskaplig litteratur som har utvärderat ekologisk kompensation fann vi 40 studier, men endast en av dessa kunde utvärdera om det har skett någon nettoförlust av biologisk mångfald. Majoriteten av dessa kom från våtmarks- eller sötvatten-miljöer i Nordamerika. Generellt lyckades kompensationsprojekten inte kompensera ekosystemtjänster fullt ut. Det fanns dock en fördröjningseffekt, så att kompensationslokalerna blev mer lika referensen ju längre tid som förflutit sedan kompensationsåtgärden utfördes. För biologisk mångfald var mönstret inte lika tydligt som för ekosystemtjänster. Det var stor variation mellan olika studier och det fanns heller inte någon tydlig skillnad mellan olika organismgrupper, eller mellan olika naturtyper.När vi gick igenom utvärderingar av naturvårdsrestaureringar fann vi 93 studier som uppfyllde våra kriterier, som bland annat innebar en före-efter-kontroll-design (s.k. BACI design). Av dessa hade 36 utvärderat restaureringsåtgärder i skog, 35 i gräsmarker, 20 i våtmarker och 3 i sandmarker. Effekten av restaurering varierade stort mellan studier, och restaureringen ledde inte alltid till högre biologisk mångfald. Skillnaden i utfall mellan typerna av ekosystem var små, men det fanns något större skillnad i effekt av restaureringen mellan olika naturtyper (till exempel mellan lövskog kontra barrskog, eller öppen gräsmark kontra hedar). De flesta studier hade utvärderat effekter på växter, följt av leddjur (insekter och spindeldjur) och fåglar. Skillnaderna i effekt mellan olika artgrupper var också små. Endast för kärlväxter fanns så många utvärderingar av individuella arter (35 studier) att vi kunde analysera skillnader mellan olika grupper utifrån deras funktionella egenskaper, men även här var variationen för stor för att dra generella slutsatser. För alla typer av ekosystem där antalet studier var tillräckligt stort (skog, gräsmarker och våtmarker) ökade effektstorleken med ökande tid sedan restaureringsåtgärderna utförts.Utifrån de identifierade bristerna i enhetlig implementering av ekologisk kompensation i Sverige rekommenderar vi en nationell standard och etablerade rutiner för tillsynsmyndigheter, som bland annat kan öka fokus på landskapsperspektiv och bredare inkludering av naturvärden. Genom att tillgängliggöra goda och sämre exempel på kompensationsåtgärder kan kvalitén på genomförd kompensation höjas. Vi rekommenderar även att framtida ekologiska kompensationsprojekt systematiskt utvärderar både de naturvärden som förloras vid exploatering och de som uppstår via kompensationsåtgärder. Myndigheter som ställer krav på ekologisk kompensation bör därför samtidigt ställa krav på systematisk och långsiktig uppföljning av kompensationsåtgärdernas effekter på naturvärdena. Eftersom det ofta är flera olika naturvärden som påverkas av en och samma exploatering, måste myndigheterna vara medvetna om vilka av dessa som kompensationsåtgärderna syftar till att kompensera, och exploateringens effekter av dessa behöver också följas upp.
|
|
| 2. |
- Ahlbäck Widenfalk, Lina, et al.
(författare)
-
Systematisera ekologisk kunskap för att effektivisera ekologisk kompensation : Slutrapport
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ekologisk kompensation har föreslagits som ett viktigt verktyg för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och naturmiljöer, en förlust som till stor del beror på människans utnyttjande av en allt större andel av jordens yta. Det finns oklarheter kring hur ekologisk kompensation implementeras och hur det bör utformas för att vara effektiv. Trots att ekologisk kompensation har funnits som en del i den svenska lagstiftningen sedan 1999 så har det än så länge inte använts i större omfattning i Sverige. Noggranna utvärderingar av ekologisk kompensation har bara gjorts i enstaka fall. Därför finns stora kunskapsluckor kring dess tillämpning och verkan i stora delar av världen, samt för många biotoper och typer av kompensationsåtgärder.Det övergripande syftet med projektet har varit att ta fram vägledning för att effektivisera tillämpningen av ekologisk kompensation i Sverige. Detta gjorde vi genom att dels syntetisera tillgänglig kunskap om effektiviteten i olika restaureringsåtgärder, dels utvärdera hur ekologisk kompensation tillämpas i Sverige idag för att identifiera hinder för optimal implementering. Vi har använt intervjuer och en workshop för att undersöka hur arbetet med ekologisk kompensation utförs och vilka utmaningar som är förknippade med detta. Vi har även genomfört systematiska översikter och meta-analyser för att utvärdera den vetenskapliga litteratur som utvärderar naturvårdsrestaureringar i landsmiljöer i de delar av världen med ett klimat som liknar det som råder i Sverige.Intervjuerna med 17 personer som arbetar med ekologisk kompensation visade att kompensationsåtgärder som reglerades av lagstiftning oftast var kopplade till art- och habitatskydd och mer sällan till naturreservat och Natura 2000-områden. Vanligast kompenseras enskilda träd, skog, våtmarker eller vattendrag och dammar, och vanligast nämnda artgrupper var fåglar och groddjur. De genomförda åtgärderna inkluderade främst olika typer av restaurering, men även anläggning av mindre dammar var vanligt. På grund av många praktiska hinder vid implementering av ekologisk kompensation i det svenska systemet – innefattande både lagverk och processer och rutiner hos myndigheterna kring hantering av kompensation – gjordes sällan ekologiska avvägningar kring vilken kompensation som var lämpligast. Osäkerhet kring vad som är ekologisk kompensation gjorde ibland tillämpningen otydlig. Osäkerhet fanns även kring vad som är viktigast att prioritera, närhetsprincipen (kompensationsåtgärd nära påverkan, d.v.s. ”on site” vs. ”off site”) eller likhetsprincipen (samma naturmiljö och arter kompenseras som påverkas, d.v.s. ”in-kind” vs. ”out-of kind”). En avsaknad av ett helhetsperspektiv identifierades också, d.v.s. avsaknad av ett perspektiv där mer än det enskilda exploaterings-projektets effekt och fler aspekter av naturvärden inkluderas, och bedömningar på landskapsnivå görs. Det finns en risk att nuvarande inriktning med fokus på enskilda arter, en inställning att allt är bättre än inget, att allt går att kompensera, och bedömningar på liten skala kan missgynna naturvården i stort. Sammantaget skapar det ett otydligt system där långsiktiga konsekvenser för biologisk mångfald blir osäkra.I genomgången av utvärderingar av naturvårdsrestaureringar i den vetenskapliga litteraturen fann vi 93 studier som uppfyllde våra kriterier, som bland annat krävde en före-efter-kontroll-design (s.k. BACI design). Av dessa hade 36 utvärderat restaureringsåtgärder i skog, 35 i gräsmarker, 20 i våtmarker och tre i sandmarker. Effekten av restaurering varierade stort mellan studier men var generellt svagt positiv eller gav ingen säkerställd effekt. Utfallet var likartat mellan de fyra biotopkategorierna. Det fanns något större skillnad i generell effekt mellan smalare biotopkategorier, där även negativa effekter uppvisades i vissa fall medan några biotoper hade en tydligare positiv effekt av restaurering. Flest utvärderingar var gjorda på växter, följt av leddjur (insekter och spindeldjur) och fåglar, med liknande resultat för de olika artgrupperna. Endast för kärlväxter fanns tillräckligt med utvärderingar av enskilda arter (35 studier) så att vi kunde analysera skillnader mellan olika grupper utifrån deras funktionella egenskaper, men även här var variationen för stor för att dra generella slutsatser. Det är därför svårt att dra slutsatser kring vilka restaureringsåtgärder som lämpar sig bättre som kompensationsåtgärder än andra för majoriteten av biotoper, åtgärdskategorier och artgrupper vi undersökt. Fortsatt uppbyggnad av väl designade uppföljningsstudier borde därför prioriteras.De identifierade bristerna i enhetlig implementering av ekologisk kompensation i Sverige, tillsammans med bristen på välgrundad kunskap om effekten av olika restaureringsåtgärder, gör att vi föreslår att:En nationell standard tas fram, rutiner utarbetas för tillsynsmyndigheter, och ekologisk kompensation integreras bättre i hela beslutsprocessen. • Ett bredare helhetstänkande kring bevarandet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster möjliggörs, genom att öka fokus på landskapsperspektiv och ta hänsyn till fördröjningseffekter för både konsekvenser av exploatering och nyttan av kompensationsåtgärder.Goda exempel på kompensationsåtgärder sammanställs och tillgängliggörs för att höja kvalitén på genomförd kompensation.Framtida kompensationsprojekt gör en systematisk uppföljning av naturvärden som förloras vid exploatering och av de som skapas via kompensationsåtgärder. Myndigheter som ställer krav på ekologisk kompensation bör samtidigt ställa krav på systematisk och långsiktig uppföljning av kompensationsåtgärdernas effekter på naturvärdena.En geografisk databas för dokumentation av alla kompensationsområden utvecklas och i den kopplas dessa till motsvarande områden som exploaterats. För att följa upp de naturvärden som förloras och de som avsätts, förstärks och restaureras för att kompensera för dessa. En sådan databas möjliggör att långsiktigt kunna följa i vilken mån kompensationsområden utgör en motvikt till de värden som förloras.
|
|
| 3. |
- Blicharska, Malgorzata, 1979-, et al.
(författare)
-
Operationalisation of ecological compensation : Obstacles and ways forward
- 2022
-
Ingår i: Journal of Environmental Management. - : Elsevier. - 0301-4797 .- 1095-8630. ; 304
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ecological compensation (EC) has been proposed as an important tool for stopping the loss of biodiversity and natural values. However, there are few studies on its actual operationalisation and there is high uncertainty about how it should be designed and implemented to be an effective way of performing nature conservation. In this study we focus on ecological compensation in Sweden, a country where it is in the process of being implemented more broadly. Using interviews and a workshop we investigate how the work with the implementation is carried out and what challenges exist. The results show that implementation of EC is at an early stage of development and there are many practical obstacles, linked to both legislation and routines in the planning processes. There is a lack of holistic perspective and large-scale thinking, a quite strong focus on a small number of individual species, and an overall attitude that anything is better than nothing, all of which can have negative consequences for biodiversity conservation overall. Based on the results we discuss the need for better integration of EC into the entire decision-making process and for a holistic approach to preservation of biodiversity and ecosystem services, by increasing the focus on landscape perspective and considering delays in compensation outcomes. There is also a need for a national level standard for EC, making good and worse examples of compensation measures available and systematic monitoring of EC projects. Finally, a spatially explicit database to document all EC areas should be introduced both to ensure consistency in protection from future development plans and to enable long-term monitoring of EC outcomes.
|
|
| 4. |
- Elbakidze, Marine, et al.
(författare)
-
Multiple factors shape the interaction of people with urban greenspace : Sweden as a case study
- 2022
-
Ingår i: Urban Forestry & Urban Greening. - : Elsevier BV. - 1618-8667 .- 1610-8167. ; 74
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study identifies and analyses multiple factors that impact people's interactions with urban greenspace in Sweden. An unrestricted, self-selected online survey was used to collect the data. The survey questions were related to individual characteristics of respondents, including socio-demographic characteristics, self-reported nature connectedness, and self-reported constraints to greenspace usage; perceived characteristics of urban greenspace, including its availability, quality, and accessibility, and benefits and problems; and preferences of respondents regarding types of urban greenspace and activities. Additionally, several spatially explicit variables were included in the analysis. A total of 2806 respondents from 208 (of 290) municipalities completed the survey. Our findings indicate that greenspace users are highly heterogeneous and utilise diverse green spaces along the urban-peri-urban gradient for various benefits. The statistical analyses identified 61 explanatory variables that affect the frequency of interactions with urban greenspace. In addition, we identify key factors that shape critical differences between frequent and infrequent urban users, such as nature connectedness, perceptions of urban greenspace functions, and their perceived accessibility. Our results highlight the complex challenge facing urban planners and managers of green spaces, who have to consider and integrate a vast array of factors influencing the willingness of increasingly diverse urban populations to interact with greenspace.
|
|
| 5. |
- Ewerlöf, Sofia, et al.
(författare)
-
DN Debatt. ”Låt gräsklipparen stå – för naturens skull”
- 2023
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- In an era of species extinction and climate change, we should abandon the well-trimmed lawn and let gardens grow wilder, writes Anna Persson and other researchers and landscape architects on DN Debatt.
|
|
| 6. |
- Gao, Tian, et al.
(författare)
-
Soundscape Perceptions and Preferences for Different Groups of Users in Urban Recreational Forest Parks
- 2021
-
Ingår i: Forests. - : MDPI AG. - 1999-4907. ; 12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Although the soundscape in cities is receiving increased attention in urban planning, there is still a lack of knowledge of how personal factors influence the perception of and preference for soundscapes. Most present studies are linked to one or a few specific soundscapes and do not have a holistic approach exploring the pros and cons of all soundscapes in a place. This study surveyed individuals to assess how soundscape perceptions and preferences may differ among various attendees of typical urban forest recreational parks in Xi'an, China, using an on-site questionnaire. The respondents (N = 2034) revealed that rare natural sounds were perceived more positively than the dominating artificial sounds. Five main dimensions of social, demographic, and behavioral attributes were found to be linked to the soundscape perceptions and preferences: (1) familiarity of the park and attendees' age made people more tolerant towards sounds that others find annoying; (2) higher education and higher socio-economic status showed lower tolerance towards sounds; (3) having companions and specific types of recreational use increased the frequent perception of artificial sounds; (4) females generally showed higher sensitivity and lower tolerance than males towards several sounds; and (5) the longer attendees remained in the park, the more positive the overall soundscape preference was. The results indicate that numerous sounds are affecting people's overall experience in the parks. These findings could help decision-makers and urban forest recreational park designers to formulate relevant strategies for park design that are in tune with varying public needs and expectations towards soundscape. The implementation of human-oriented soundscape design can therefore enhance people's well-being.
|
|
| 7. |
- Gunnarsson, Bengt, 1954, et al.
(författare)
-
Biophilia revisited: nature versus nurture
- 2023
-
Ingår i: Trends in Ecology & Evolution. - 0169-5347 .- 1872-8383. ; 38:9, s. 792-4
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The “Biophilia” hypothesis highlighting humans´ innate, positive response to nature is both increasingly accepted and questioned. Studies support an updated Biophilia. The interplay between inheritance and environment, including culture, governs an individual´s response, from positive to negative. Variety in urban green spaces is needed to optimise benefits to all residents.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hedblom, Marcus
(författare)
-
A global horizon scan of the future impacts of robotics and autonomous systems on urban ecosystems
- 2021
-
Ingår i: Nature ecology & evolution. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2397-334X. ; 5, s. 219-230
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The future challenges and potential opportunities of robotics and autonomous systems in urban ecosystems, and how they may impact biodiversity, are explored and prioritized via a global horizon scan of 170 experts.Technology is transforming societies worldwide. A major innovation is the emergence of robotics and autonomous systems (RAS), which have the potential to revolutionize cities for both people and nature. Nonetheless, the opportunities and challenges associated with RAS for urban ecosystems have yet to be considered systematically. Here, we report the findings of an online horizon scan involving 170 expert participants from 35 countries. We conclude that RAS are likely to transform land use, transport systems and human-nature interactions. The prioritized opportunities were primarily centred on the deployment of RAS for the monitoring and management of biodiversity and ecosystems. Fewer challenges were prioritized. Those that were emphasized concerns surrounding waste from unrecovered RAS, and the quality and interpretation of RAS-collected data. Although the future impacts of RAS for urban ecosystems are difficult to predict, examining potentially important developments early is essential if we are to avoid detrimental consequences but fully realize the benefits.
|
|
| 10. |
- Hedblom, Marcus
(författare)
-
Are users’ perceptions of and preference for soundscape the same in urban recreational forest park
- 2021
-
Ingår i: Forests. - : MDPI AG. - 1999-4907. ; 12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Although the soundscape in cities is receiving increased attention in urban planning, there is still a lack of knowledge of how personal factors influence the perception of and preference for soundscapes. Most present studies are linked to one or a few specific soundscapes and do not have a holistic approach exploring the pros and cons of all soundscapes in a place. This study surveyed individuals to assess how soundscape perceptions and preferences may differ among various attendees of typical urban forest recreational parks in Xi’an, China, using an on-site questionnaire. The respondents (N = 2034) revealed that rare natural sounds were perceived more positively than the dominating artificial sounds. Five main dimensions of social, demographic, and behavioral attributes were found to be linked to the soundscape perceptions and preferences: (1) familiarity of the park and attendees’ age made people more tolerant towards sounds that others find annoying; (2) higher education and higher socio-economic status showed lower tolerance towards sounds; (3) having companions and specific types of recreational use increased the frequent perception of artificial sounds; (4) females generally showed higher sensitivity and lower tolerance than males towards several sounds; and (5) the longer attendees remained in the park, the more positive the overall soundscape preference was. The results indicate that numerous sounds are affecting people’s overall experience in the parks. These findings could help decision-makers and urban forest recreational park designers to formulate relevant strategies for park design that are in tune with varying public needs and expectations towards soundscape. The implementation of human-oriented soundscape design can therefore enhance people’s well-being.
|
|
