| 1. |
- Hansson, Joacim, 1966-, et al.
(författare)
-
Profession, utbildning, forskning : biblioteks- och informationsvetenskap för en stärkt bibliotekarieprofession
- 2018
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sekretariatet för nationell biblioteksstrategi vid Kungliga Biblioteket har givit de fem biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna vid Högskolan i Borås, Linnéuniversitetet, Lunds univeritet, Umeå universitet och Uppsala universitet uppdraget att utreda och formulera förslag kring utbildning och forskning för en stärkt bibliotekarieprofession. Syftet med föreliggande rapport är, att visa situationen för svensk biblioteks- och informationsvetenskap, tydliggöra relationen till bibliotekarieprofessionen och lämna strategiska förslag på hur ämnet kan förstärkas till förmån för en stärkt professionsutvecklig. En omvärldsanalys med riktning mot bibliotekssektorn görs samt en beskrivning av nuläget för biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning och forskning. Biblioteks- och informationsvetenskapens centrala betydelse för bibliotekarieprofessionen lyfts fram. Utbildingsprogrammen i ämnet attraherar gott om studenter och som svar på bibliotekens konstaterade behov av biblioteks- och informationsvetenskapligt utbildad personal argumenterar rapportförfattarna för möjligheten att expandera utbildningarna på kandidat- och masternivå vid samtliga fem lärosäten. Inom forskningen konstateras, att trots att ämnet idag i grunden fungerar väl finns ännu svårigheter att erhålla finansiering för professionsinriktad biblioteksforskning. Omvärldsanalysen visar upp ett behov av en tydligare struktur för kontinuerlig kompetensutveckling inom bibliotekarieprofessionen. Rapporten mynnar ut i fem strategiska förslag rörande grundutbildning, forskning och kontinuerlig kompetensutveckling:En ökning av antalet studieplatser på program på kandidat- och masternivå i biblioteks- och informationsvetenskap.Nationell forskarskola för biblioteksforskning.Inrättande av en externfinansierad professur med inriktning mot biblioteksforskning.Stärkt finansieringsstruktur för biblioteksforskning.Etablerande av en samlad nationell struktur för kontinuerlig kompetensutveckling.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hedemark, Åse, 1973-, et al.
(författare)
-
Babies, Bodies and Books : Librarians' Work Early Literacy
- 2018
-
Ingår i: Library Trends. - Baltimore : Johns Hopkins University Press. - 0024-2594 .- 1559-0682. ; 66:4, s. 422-441
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article reports on an empirical study of children's librarians' activities supporting the development of literacy among very young children. The theoretical framework stems primarily from a LIS practice-theoretical perspective where literacy is viewed as corporeal practice. The empirical material consists of a transcript from one focus-group interview with seven children's librarians, and field notes from a series of seven documented observations of program sessions at three public libraries in Sweden. A qualitative content analysis was undertaken, and the empirical material was interpreted with an analytical focus on the concepts of literacy activities, embodiment, and literacy practices. The study shows how bodies act as sites of information and communication. Not only the bodies of the librarians but also the bodies of parents and the children acted as central sites, affecting literacy practices during library programs. The librarians express that their engagement in professional practice has resulted in a certain bodily sense for finding the right level of communicating with babies. The librarians have also learned to trust this embodied judgement as part of their professional expertise.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Hedemark, Åse, 1973-, et al.
(författare)
-
Stories of storytime : the discursive shaping of professional identity among Swedish children’s librarians
- 2017
-
Ingår i: Information research. - 1368-1613. ; 22:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction. This paper reports an empirical study on Swedish children’s librarians’ shaping of professional identity, as it emerges from the participants’ statements about their work with storytime activities and the competences required. Method. The empirical material consists of a transcript from one focus group interview with eight children’s librarians. Analysis. A discursively oriented text analysis was conducted. The transcript was initially examined in terms of the explicit contents of the participants’ statements. It was then interpreted further with an analytical focus on the concepts of professional identity and key narratives. Results. The analysis indicates both shared and conflicting ideas concerning work methods and competencies that define and legitimise librarians’ storytime sessions. In discussing competences, the librarians’ point out inter-professional relations, especially to teachers, as important aspects of identity shaping. A key narrative unfolds, with the library presented as an enclosed, magical space. Conclusions. Storytime is a debated object of professional expertise. There is a lack of a specialist terminology for storytime activities, which may counteract the professional knowledge claims of this female-intensive group. The professional identity of children’s librarians appears multifaceted and somewhat vague and thus calls for further investigation.
|
|
| 9. |
- Hedemark, Åse, 1973-
(författare)
-
Telling Tales. An Observational Study of Storytelling for Children in Swedish Public Libraries.
- 2017
-
Ingår i: New Review of Children´s Literature and Librarianship. - : Taylor & Francis Group. - 1361-4541. ; 23:2, s. 106-125
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- An ethnographic observational study of storytelling for children in Swedish public libraries explored participants’ interactions with each other and with other artifacts used in storytelling. Findings suggest that librarians interact with children by asking rhetorical questions, but the use of reflective questions is rarer. Results show that librarians and educators limit children’s participation but children express resistance to activities. Storytime sessions are organized around the spoken and written story, although children show the greatest interest in pictures and artifacts. Interactions between participants and different materials are complex and storytelling practices today are affected by the historical and institutional practices of yesterday.
|
|
| 10. |
|
|
