| 1. |
-
Frank Heller och översättningar : Frank Heller-sällskapets årsskrift 8
- 2013
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Innehåller förutom texter av Gunnar Serner (1886-1947, pseudonymen Frank Heller) uppsatser av Dag Hedman, Cecilia Lengefeld, Heinz Michaelis, Johannes von Guenther, Wilhelm Engström, Jonas Ellerström, Magnus Ljunggren och Ivo Holmqvist om Serner och de utländska bok- och pressmarknaderna i främst de tyskspråkiga och anglosachsiska länderna, Östeuropa och FInland.
|
|
| 2. |
- Hedman, Dag, 1953
(författare)
-
Eklatanta eskapader. Pär Rådström etablerar sig på det litterära fältet : LIR Skrifter 2
- 2013
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kulturförfattaren Pär Rådström (1925–1963) var i hög grad självlärd. I boken Eklatanta eskapader av professor Dag Hedman tecknas en bild av Rådströms rastlösa arbete för att etablera sig som yrkesförfattare och intellektuell och av vilka former och turer detta tog sig. I sina roller som författare, debattör och mediepersonlighet lyckades Pär Rådström förena intellektualitet och modernistisk formexperimentiver med en öppenhet för aktuella populärkulturella impulser. Kanske var han vår förste postmodernist. Rådström samarbetade med och hjälptes i sina karriärer av centrala aktörer på dåtidens svenska litterära och allmänkulturella fält, som Lars Forsell, Stig Carlson, Eyvind Johnson, Beppe Wolgers, Artur Lundkvist, Tage Danielson, Karl Vennberg och Vilgot Sjöman. – Pär Rådström byggde medvetet upp ett kontaktnät som kunde befordra hans positioner inom det allmänkulturella och det litterära fältet och på så sätt främja hans karriär, säger Dag Hedman. Dag Hedmans bok Eklatanta eskapader – Pär Rådström etablerar sig på det litterära fältet är en uppslagsrik redogörelse för tidigare åsidosatta delar av Rådströms litterära verksamhet, som här fyller i flera av de vita fläckar som präglat bilden av hans liv. Till stor del handlar det om den mytologi kring den egna författargestalten som Pär Rådström upprätthöll. Men det handlar också om hans mediemässiga och publicistiska mångsidighet: om inflytande från populär- och genrelitteratur, och om hans förhållande till andra medier, som musik, konst, kabaré och film. – Som medieprofil ville han gärna synas i alla tänkbara sammanhang, inte minst för att via synergieffekter och korsbefruktning uppnå det självklara legitima målet att befrämja bilden av sig som en viktig författare.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hedman, Dag, 1953
(författare)
-
Io che quasi pastor tra questi boschi. En diskussion av två favola in musica-prologer av Ottavio Rinuccini
- 2012
-
Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap. - 1104-0556. ; 2012:2-3, s. 111-123
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The essay deals with the famous Florentine author and courtier Ottavio Rinuccini (1562―1621), more specifically with his librettos. After an outline of Rinuccini’s carreer as a dramatist in the period 1579―1621, the prologues to his successful La rappresentazione di Dafne (1594/95) and his never performed Il Narciso (1608) are discussed. In both, Rinuccini departs from the standard procedure of having an allegorical or mythological person perform the prologue. Instead, he employs a clever coup-de-théâtre consisting in the use of real persons, the Roman author Ovid in La rappresentazione di Dafne, and the Roman composer, singer and theoretician Giulio Caccini in Il Narciso. In the first instance, Rinuccini creats an organic connection between the prologue and the following drama since Ovid wrote the story Rinuccini dramatized. In the second play Rinuccini is even more daring, since Caccini (called by his well-known artistic alias Giulio Romano) would in fact have been played by himself, as far as we know a unique deployment of a trick now often used in the motion pictures.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Hedman, Dag, 1953
(författare)
-
Signe Björnbergs cirkusberättelser och deras hjältinnor.
- 2014
-
Ingår i: Liv, lust och litteratur : festskrift till Lisbeth Larsson / red.: Kristina Hermansson, Christian Lenemark & Cecilia Pettersson. - Göteborg : Makadam. - 9789170611476 ; , s. 158-168
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
- Hedman, Dag, 1953
(författare)
-
The Influence of Jules Verne in Sweden Around 1900
- 2013
-
Ingår i: Verniana. Jules Verne Studies. - 1565-8872. ; 6:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article presents the impact of Jules Verne among Swedish readers around 1900 by investigating a juvenile magazine, Kamraten, published between 1892 and 1911. Two newly discovered Martian Epics in Kamraten by the Swedish author of adventure and crime stories, Julius Regis (1889―1925), “En bröllopsresa i blå etern” (1906―07; “A Honeymoon in Space”) and “Dokumentet från Mars” (1910; “The Document from Mars”), give vivid testimony to Verne’s popularity. These stories ― in which Verne is mentioned ― are about Swedes travelling in space and are clearly influenced by Verne’s novels.
|
|
| 8. |
- Hedman, Dag, 1953
(författare)
-
”Trädgårdar i 1600-talslibretti”
- 2014
-
Ingår i: Samlaren. - Uppsala : Svenska Litteratursällskapet. - 0348-6133. - 9789187666346 ; 135, s. 51-85
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
- Hedman, Dag
(författare)
-
Trädgårdar i 1600-talslibretton
- 2014
-
Ingår i: Samlaren. - Uppsala : Svenska Litteratursällskapet. - 0348-6133 .- 2002-3871. ; 135, s. 51-85
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Dag Hedman, Department of Literature, History of Ideas and Religion, University of GothenburgGardens in 17th-Century Librettos (Trädgårdar i 1600-talslibretton)In the 17th century, a repertory of scenography evolved, including such standard locations as interiors and exteriors of palaces, ruins, prisons, caves, forests and gardens. This essay deals with the use of gardens in the libretto of the 17th century, and the relationship between the location and the plots and dialogues, respectively, in the texts. Among the questions answered are: Do the authors link the garden scenery to what is going on in the drama, and, if so, how? Is it possible be discern any typical action that goes on in a garden? Is there any tendency pertaining to frequency, in other words: did gardens become more or less common in the music drama of the 1600s?
|
|
| 10. |
- Hedman, Dag, 1953
(författare)
-
Vem äger Evert Taube? Frågan går till Gösta Palmcrantz
- 2014
-
Ingår i: Elva sidor av Taube : [en antologi / redaktörer: David Anthin & Andreas Åhs]. - Göteborg : Folkuniversitetets Akademiska Press. - 9789185359127 ; , s. 80-98
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Presentation av samröret mellan Evert Taube och författaren Gösta Palmcrantz (1888-.1978).
|
|
