| 1. |
- Brunsell, Per R., et al.
(författare)
-
Reversed field pinch operation with intelligent shell feedback control in EXTRAP T2R
- 2006
-
Ingår i: Nuclear Fusion. - : IOP Publishing. - 0029-5515 .- 1741-4326. ; 46:11, s. 904-913
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Discharges in the thin shell reversed field pinch (RFP) device EXTRAP T2R without active feedback control are characterized by growth of non-resonant m = 1 unstable resistive wall modes (RWMs) in agreement with linear MHD theory. Resonant m = 1 tearing modes (TMs) exhibit initially fast rotation and the associated perturbed radial fields at the shell are small, but eventually TMs wall-lock and give rise to a growing radial field. The increase in the radial field at the wall due to growing RWMs and wall-locked TMs is correlated with an increase in the toroidal loop voltage, which leads to discharge termination after 3-4 wall times. An active magnetic feedback control system has been installed in EXTRAP T2R. A two-dimensional array of 128 active saddle coils (pair-connected into 64 independent m = 1 coils) is used with intelligent shell feedback control to suppress the m = 1 radial field at the shell. With feedback control, active stabilization of the full toroidal spectrum of 16 unstable m = 1 non-resonant RWMs is achieved, and TM wall locking is avoided. A three-fold extension of the pulse length, up to the power supply limit, is observed. Intelligent shell feedback control is able to maintain the plasma equilibrium for 10 wall times, with plasma confinement parameters sustained at values comparable to those obtained in thick shell devices of similar size.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
-
Fjärde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning : Tala, lyssna, skriva, läsa, lära – modersmåls-ndervisning i ett nordiskt perspektiv, Umeå 16–17 november 2006
- 2007
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Temat för konferensen i Umeå var ”Tala, lyssna, skriva, läsa, lära – modersmålsundervisning i ett nordiskt perspektiv”. De inledande fem honnörsorden i rubriken var inte tänkta som ett eko ur det förflutna, det vill säga från momentsplittringen i de gamla Lgr 69 och Lgy 70, utan fick ge namn åt parallella sessioner där svenskämnets helhet var en självklar utgångspunkt. Forskning om elevers språkutveckling i vid mening stimuleras av en vidare didaktisk syn som inte begränsas till enbart modersmålsundervisning. Forskning om hur man talar, lyssnar, läser och skriver i inlärningssituationer är något vi vill tro kan komma all undervisning till del.Det finns en risk med att sätta ’språkutveckling’ i fokus, som om studier inom fältet Svenska med didaktisk inriktning vore renodlat språkinriktade. Så är det inte. Forskning om hur skönlitteratur, och andra kommunikationsformer, kommer in i klassrummet är ett centralt forskningsområde som Nätverket vill stödja, vilket läsaren av denna konferensvolym kommer att upptäcka. Rapporter från projektet ”Den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning” liksom samtal om framtida möjliga projekt var uppskattade inslag i konferensen. Svenska är det största ämnet i skolan, med vilka mått man än mäter och vilka aspekter man än betonar. I skolämnet Svenska ingår språk- och litteraturstudier. En lektor och lärarutbildare har än så länge normalt bara fördjupad kompetens i en av ämnets delar. Framväxten av forskarutbildning inom Svenska med didaktisk inriktning innebär på sikt en dubblering av kompetensen. Glädjande nog deltog flera doktorander och disputerade inom fältet Svenska med didaktisk inriktning i konferensen, vilket också avspeglas i denna volym.Ett utvecklat samarbete mellan universitetsämnena nordiska språk och litteraturvetenskap samt med Lärarutbildningen är en självklar förutsättning för utbildning av kvalificerade svensklärare. Vid Umeå universitet studeras nordiska språk och litteraturvetenskap vid en och samma institution, en lösning som bidragit till ett fördjupat samarbete i lärarutbildningen. Representanter från lärarutbildning, litteraturvetenskap och nordiska språk ingår också i ledningsgruppen för Nätverket, vilket bidragit till att arbetet med konferensen och konferensvolymen varit stimulerande och verklighetsförankrat.Svenskämnets storlek och betydelse gör att behovet av forskning inom både ungdomsskola, lärarutbildningar och andra inlärningssituationer är mycket stort. Nätverkets konferenser ska stimulera till adekvat forskning inom området och vara en naturlig mötesplats för forskare att presentera sina rön. Med konferensvolymen från Smdi:s fjärde konferens tar vi ännu ett steg framåt. Plenarföredragen får inleda volymen, varefter sektionsföredragen kommer i bokstavsordning.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Mollberger Hedqvist, Gun, 1950-
(författare)
-
Samtal för förståelse : Hur utvecklas yrkeskunnande genom samtal?
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The present study belongs in the tradition of working-life research. In this tradition, the point of departure lies in working people’s experience in their occupation. Through reflection on this experience and studies in the occupational field the researcher seeks to elucidate and develop occupational knowledge and skills.As a teacher I have long been preoccupied with how teachers may develop their occupational skills. Teachers wish to promote others’ learning, but how do they themselves learn to be good teachers? In the present work I wish to elucidate how teachers can develop their occupational skills through discourse. Equally, I wish to gain a better understanding of my own professional experience as a teacher and supervisor. These two goals are interconnected.I hope to develop an insight that not only shows my dilemma in a supervision situation but also illustrates the teacher’s challenge when he or she is to develop professional skill as a supervisor. On the one hand the supervisor needs to listen with an open mind to the person being supervised; but on the other, given knowledge places so many constraints upon listening that openness becomes impossible. Can the teacher experience his or her situation in such a way that this dilemma may be avoided? To deepen and modify my answer to this question I carried out fieldwork in my own occupational field. I have studied such teachers’ accounts of their meetings with children as have emerged from two discourse situations: child conferences and group supervisions.The teachers’ discourse shows that the issue is to understand what one has experienced – understanding is the starting point for the development of occupational skill. An attitude of open listening, to oneself and in interaction with others, is a precondition for occupational skills to grow. In other words, a space for reflection is needed if understanding is to be achieved through the medium of discourse.
|
|
