| 1. |
- Eftring, Håkan, et al.
(författare)
-
Eliciting parents' individual requirements for an inclusive digital school system
- 2016
-
Ingår i: Universal Design 2016: Learning from the Past, Designing for the Future - Proceedings of the 3rd International Conference on Universal Design, UD 2016. - 1879-8365 .- 0926-9630. - 9781614996835 ; 229, s. 211-221
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Parents often have a busy time sorting out their life puzzles, including getting information about their children's activities in school. More and more communication between teachers and parents take place via digital school systems. It can be hard for parents to find the information they are looking for and the teacher decides when information is sent and what communication method to use. All parents, but especially parents with disabilities, might have individual preferences on how to receive information and how to adapt meetings at school. In this paper we present a project where we involved parents and teachers in focus groups, an idea workshop and iterative user trials of a digital prototype. The goal was to elicit parents' individual requirements for an inclusive digital school system, where they can store their individual preferences about how and when to receive information from school and what requirements they have on meetings at school. Preliminary results show that we managed to create open and focused discussions among parents and teachers. The parents reacted very positively on an onboarding page with the possibility to quickly and easily enter preferences after their first log in, but more work needs to be done on how preferences are categorized on the onboarding page. Finally, parents need to get clear feedback from teachers and school when they have entered or updated preferences, so they can trust that their preferences will be met.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Fortmann, Jutta, et al.
(författare)
-
Demo Hour
- 2015
-
Ingår i: Interactions. - 1072-5520. ; 22:1, January + February 2015, s. 6-9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- NordiCHI'14 conference attendees got hands-on experience with a number of great new interactive systems. Among the accepted poster, video, and demo submissions, we selected the following four prototypes to illustrate the high-quality design research displayed during the conference, which was held in Helsinki, Finland, October 26--30, 2014.
|
|
| 5. |
- Hedvall, Per-Olof, et al.
(författare)
-
Att så vidare 25
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- När Certec i år arrangerar ”Certec informerar” för 25:e gången firar vi det genom att i bild och text ge bort en tankebok med 25 viktiga tankar och tankesätt som vuxit fram under åren som gått.Att skapa ny kunskap tar tid. När vi till vardags håller på med att skapa användvärd teknik genom människonära design är det sällan någon quick fix. Bakom uppnådda resultat finns det en ständigt pågående teori- och metodbildning. Denna påverkar vad som faktiskt blir gjort. Och vad som inte blir gjort. Detta gäller såväl inom forskningen som i samhället i övrigt.Vi vill med denna tankesamling sammanfatta, komplettera och vidga spridningen av Certecs avhandlingar och rapporter, löpsedlar och broschyrer, föreläsningar och verksamhetsberättelser.Vår förhoppning är att du som läsare får tankar, idéer och inspiration som du kan ta med dig vidare i dina egna sammanhang.
|
|
| 6. |
- Hedvall, Per Olof, et al.
(författare)
-
Co-Constructing Universal Design in Citizen Science Workshops
- 2018
-
Ingår i: ransforming our World Through Design, Diversity and Education. - 0926-9630. - 9781614999232 - 9781614999225 ; 256, s. 214-222
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper reports on a series of workshops that took place at two Swedish museums during 2017. The workshops were inspired by a citizen science approach, where the participants were not only on the receiving end but also active in producing new knowledge. The importance of turning to peoples' lived perspectives are often brought forward as crucial to understanding how inclusion and exclusion are played out in real life. The study aimed to introduce and discuss Universal Design (UD) of museum exhibitions, by engaging visitors and staff in bringing forward content for joint discussions. As there is an ongoing shift from traditional work on accessibility towards UD taking place in Sweden right now, the study was also part of raising the awareness of UD within the disability movement and at the museums. Museum visitors representing different disability organizations worked together with museum staff in photo exercises, supervised by two researchers. In total, 31 participants took part in six three-hour workshops. The workshop format encompassed three steps. First, one of the researchers introduced UD, after which the participants were divided into mixed groups with both visitors and staff. Their task was to take photos of museum features that were in line with, or in conflict with, UD. At the end of the workshop, all groups gathered to discuss what they had found. In this paper, we tell about the examples the participants brought forward and the ensuing joint discussions, and discuss the further implications for UD.
|
|
| 7. |
- Hedvall, Per-Olof
(författare)
-
Delaktighetsforskning och funktionshinder : Kartläggning av kunskapsläge och forskningsbehov med särskilt fokus på teknik- och designperspektiv
- 2017. - 23
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Begreppet delaktighet har idag en central roll i styrdokument och forskning inom funktionshinderområdet. Det har en gränsöverskridande karaktär och utgör en mötesplats på tvärs av forskningstraditioner och praktiksammanhang. Samtidigt är det ett komplext begrepp med många innebörder och delkomponenter. Syftet med denna kartläggning är att beskriva och analysera rådande kunskapläge för den forskning om delaktighet som genomförts inom funktionshinderområdet och de kunskapsbehov som forskare har pekat på samt att därtill föra en framåtblickande diskussion med särskilt fokus på design- och teknikperspektiv. Litteratursökningarna avgränsades till att omfatta översiktsartiklar. 47 översiktsartiklar ingår i kartläggningen. Översiktsartiklar används för att ställa samman teman och/eller evidens från ett flertal empiriartiklar. Att avgränsa litteratursökningarna till att bara ta med översiktsartiklar var ett beslut som är viktigt att ha i bakhuvudet för alla som läser denna kartläggning. Kartläggningen är en översikt av översikter. Det gör att det finns en övervikt i kartläggningen av forskning från de områden som arbetar mest med översiktsartiklar. En annan viktig avgränsning är att det enbart är forskning som använder ordet delaktighet (”participation”) som inkluderats i kartläggningen. Forskning som handlar om delaktighet men som inte använder det begreppet finns alltså inte med. Vidare avgränsades sökningarna efter översiktsartiklar till att enbart inkludera artiklar på engelska. Kartläggningen synliggör de utmaningar som finns för forskning om delaktighet. De författare som arbetar utifrån individens perspektiv gör det till övervägande del utifrån den definition av delaktighet som finns i WHO:s Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF. De som däremot närmar sig delaktighet från samhällsperspektiv, med fokus på till exempel social inkludering, delaktighet i samhället och deltagande i arbete, gör detta med olika definitioner. I flera av översiktsartiklarna fanns det inte med någon tydlig definition av delaktighet. Den bild som växar fram är att delaktighet är komplext och flera av författarna beskriver svårigheter med att använda instrument för att mäta och jämföra olika delaktighetsaspekter. Den geografiska spridningen visar att länder i västvärlden dominerar. Fokus för forskningen har legat på aktivitet och delaktighet, användarmedverkan och deltagarbaserad forskning, delaktighet i fritidsaktiviteter, delaktighet i fysisk aktivitet och sport, delaktighet i samhället, delaktighet på arbetsplats, arbetsmarknad eller delaktighet i andra sammanhang, intrument för att mäta delaktighet, livskvalité, social inkludering samt teknik och design kopplat till delaktighet. De flesta av de granskade artiklarna berör omgivningsfaktorer på ett eller annat sätt och flertalet av dem berör mer än en typ av omgivningsfaktorer. Endast två artiklar har med någon form av användarmedverkan i arbetet med översikten. I den mån teknik- och designperspektiv finns med i översiktsartiklarna gör de det i första hand utifrån ett socialt sammanhang. Fokus ligger i första hand på människan och människans roller snarare än på tekniken och teknikens roller eller hur teknik och människa tillsammans kan stödja individen. Resultat och slutsatser i översiktsartiklarna presenteras i form av åtta teman: användarmedverkan och deltagarbaserad forskning, instrument för att mäta delaktighet, metodologiska aspekter, otydlighet och inkompatibilitet, policy, relationer och roller, stödjande och hindrande faktorer, samt teknik och design. För vart och ett av de olika teman ovan redovisas även det som författarna av översiktsartiklarna lyft fram som behov av fortsatt forskning. Sett ur ett teknik- och designperspektiv framstår ett antal trådar som extra intressanta att arbeta vidare med. Det blir tydligt att det behövs mer forskning om delaktighet som tar avstamp i samhällsperspektiv såsom levnadsvillkor, social inkludering och attityder, som motvikt och komplement till den stora individorienterade dominansen. Det är även angeläget med mer forskning som försöker att kombinera individ- och samhällsperspektiv på delaktighet. Utifrån en sådan skulle området kunna få en begrepps- och teoribildning som möjliggör växelverkan mellan individ- och samhällperspektiv på delaktighet och en fruktbar kombination av de båda. Till ett sådant kombinerat perspektiv bör även ett kvalificerat teknik- och designperspektiv adderas. En lämplig kandidat att börja med kan vara Universell utformning och delaktighet. Vad betyder Universell utformning sett ur individens respektive samhällets perspektiv? Det behövs mer delaktighetsforskning med inriktning på vardag och familjeliv. Det finns också få studier som fokuserar på hur individer erövrar delaktighet över tid och på andra longitudinella aspekter. Vad innebär det för individen att växa upp i ett mer öppet och inkluderande samhälle? Ett par av artiklarna tar upp delaktighet som process snarare än som slutresultat eller tillstånd och att det behövs mer kunskap om hur sådana processer ser ut. Slutligen blir det ganska uppenbart i resultaten från kartläggningen att användarmedverkan i arbete med översiktsartiklar om delaktighet kan vidareutvecklas.
|
|
| 8. |
- Hedvall, Per-Olof, et al.
(författare)
-
Recognizing diversity within everyone’s lived experience: Strengthening the theoretical foundations of Universal Design
- 2018
-
Ingår i: ; , s. 104-105
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Recognizing diversity within everyone’s lived experience:Strengthening the theoretical foundations of Universal DesignThis paper situates Universal Design (UD) within the framework ofsocial justice theory, drawing Honneth’s conceptualisation of socialjustice as mutual recognition. It takes as a starting point theperspective that UD requires a robust theorisation and rationale tosupport implementation in practice. For Honneth, social injusticeoccurs when mutual recognition believed to be legitimate is withheld.He offers a tripartite understanding of social justice with threedifferent spheres of recognition needed to realise a fulfilled life: love(focused on affective care; emotional support); respect (focused onequal treatment in law); esteem (focused on the traits and abilitiesthat people have through which they contribute to the social whole).Connecting Honneth’s fundamental set of social justice concerns to UDcan potentially stimulate debate; engage new audiences. It candemonstrate that to treat others as anything less than full members ofsociety, as in the case of discrimination or a lack of care, diminishesourselves. UD has been around for more than thirty years, and standsfor an ambition to design with people of all ages and abilities in mind.It marks a shift from working towards accessibility to primarily supportdisabled people to inclusive design, targeting all people. We argue thatwhile UD remains strongly associated with the disability community, itschances of being universally accepted and realised remain remote. Weuse Honneth’s work to demonstrate the need to understand UD asrelating to all members of society, not just those with impairments andto highlight how everyone can potentially experience disablement dueto the environment. This can occur when there is a misrecognition ofsocial needs that would benefit from a commitment to UD, such ascreating inclusive public spaces for families with children, stimulating inclusive workplaces, or making life a little bit easier when someonebreaks a leg.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Hedvall, Per-Olof
(författare)
-
Universell utformning – ett diskussionsunderlag
- 2019
-
Ingår i: SOU 2019:23 Betänkande av Styrutredningen för funktionshinderspolitiken. - 0375-250X. - 9789138249246 ; 2019:23, s. 287-300
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Efter många år av arbete med tillgänglighet till produkter, tjänster, program och miljöer förpersoner med funktionsnedsättningar pågår nationellt och internationellt ett skifte i synsättfrån arbete med tillgänglighet för särskilda grupper till inkluderande design som har allamänniskor som målgrupp, så kallad Universell utformning (UU) eller Universal Design (UD)som det heter på engelska. En viktig anledning till UU:s genombrott är FN:s ”Konvention omrättigheter för personer med funktionsnedsättningar (CRPD)1”, där UU förs fram somhuvudstrategi för det fortsatta bygget av ett hållbart och inkluderande samhälle.UU växte fram i USA under 80-talet, med arkitekten Ron Mace2 som en avförgrundsfigurerna3. Eftersom Ron Mace satt i rullstol kom UU redan från början attförknippas med frågor som rör funktionshinder i samhället. UU förstås än idag som att det iförsta hand handlar om människor med funktionsnedsättningar. I definitionen av UU, såsom den skrivs i CRPD blir det dock tydligt att UU handlar om alla människor:UU innebär ”sådan utformning av produkter, miljöer, program och tjänster att de skakunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning ellerspecialutformning. ’Universellt utformade’ ska inte utesluta hjälpmedel för enskildagrupper av personer med funktionsnedsättning där så behövs.”4Det som gör UU extra kittlande är att det handlar om alla människor, inte enbart personermed funktionsnedsättningar. Det står för ett mångfaldstänkande, där designen ochdesignprocesserna handlar lika mycket om den som är vänsterhänt eller högerhänt,introvert eller extrovert som hur mycket en person råkar se eller kan röra sig. En fråga somuppstår när en nation, likt Sverige, bestämmer sig för att satsa på UU är:Hur går det att skapa ett samhälle som inte skyler över olikheter utan istället bejakaroch systematiskt strävar efter att bli bättre på att tåla och ta tillvara på mångfald?Denna text är avsedd att fungera som ett diskussionsunderlag i arbetet med utredningen”Styrutredningen för funktionshinderspolitiken, Dir 2017:133”. I utredningens uppdrag ingåratt ”beskriva tillämpningen av principen om universell utformning och lämna förslag på hurprincipen i högre utsträckning ska kunna tillämpas av aktörer inom såväl offentlig som privatsektor.” Syftet med diskussionsunderlaget är att försöka att ge stöd och tankar angåendehur och vad som är viktigt att tänka på vid utveckling och konkretisering av UU. Fokus liggeri första hand på hur UU kan göras till en del av styrning inom den svenskafunktionshinderpolitiken. Dokumentet skrevs i första hand för att användas internt inomutredningen, därav den resonerande stilen, och presenterades vid ett möte inomutredningens expertgrupp 2018-09-13.
|
|
