| 1. |
- Hakamies-Blomqvist, Liisa, et al.
(författare)
-
Äldre bilförare i simulator : en valideringsstudie
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie var att granska simulatorns validitet för studier av körbeteende hos äldre (65+) bilförare. Äldre bilförare är det snabbast växande segmentet i förarpopulationen. I förhållande till fältstudier är en körsimulator fördelaktig så tillvida att den verkliga trafikens olycksrisk undviks och att beteendet i situationer som skulle innebära en oacceptabel risk i en fältstudie kan observeras och mätas. Dessutom har man har fullständig kontroll över den experimentella situationen. Nackdelen är att även de bästa simulatorerna inte kan producera en helt övertygande illusion av verklig bilkörning, vilket rimligen påverkar körbeteendet. I studien jämfördes hur äldre försökspersoner körde samma rutt med en instrumenterad bil i verklig trafik och med VTI:s simulator. Dessutom samlades intervju- och testdata. Resultaten visar att försökspersonerna körde i stort sätt på samma sätt i simulatorn som i den instrumenterade bilen. De viktigaste skillnaderna mellan simulator och mätbil var följande: 1. Medelhastigheten var lägre i simulatorn på 70-sträckor. 2. Försökspersonerna körde längre åt höger på vägbanan i simulatorn. 3. Variationen i hastighet, sidoläge och rattutslag var större i simulatorn. 4. Försökspersonerna bromsade betydligt oftare och hårdare i simulatorn. 5. Inlärningseffekter, såsom ökad hastighet och mindre variation i hastighet och sidoläge, uppträdde i betydligt större grad i simulatorn.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Heikkinen, Satu, et al.
(författare)
-
Aktörer på äldrebilförar-arenan
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den ökande andelen äldre i befolkningen är en av de stora samhällsfrågorna idag. Transportsektorn utgör inget undantag. Äldre bilförare är en omdiskuterad grupp samtidigt som kunskapen om hur olika aktörer påverkar dem är liten. Denna rapport beskriver därför hur olika organisationer influerar äldre förare ur ett brett perspektiv. Både trafiksäkerhet och mobilitet beaktas.På politiskt håll hade en utredning om äldre bilförare gjorts. Dess fokus var på trafiksäkerhet ur ett trafikmedicinskt perspektiv. Vi kunde inte finna någon motsvarande utredning med fokus på äldre bilförare och mobilitet. Mönstret återspeglades hos andra aktörer. Det fanns en medvetenhet om äldre bilförare i relation till trafiksäkerhet men mera sällan i relation till äldres mobilitet. Internationellt kunde man skönja en annan trend där brist på mobilitet identifierats som kanske det största problemet för äldre. I den sociala sektorn föreföll det finnas medvetenhet om att bristande mobilitet hos äldre kan bli kostsamt för samhället, ifall äldre passiviseras och inte klarar ett självständigt boende. Bilkörningens förhållande till mobilitet hade man dock inte studerat. Hos några aktörer började ett synsätt på transportsektorns beroende av andra sektorer skymta. Man såg att bebyggelseplanering påverkade mobilitetsbehovet. Många aktörer såg funktionshindrade och äldre som en grupp. Det medförde att vissa grupper av äldre föreföll bortglömda.Metoden var kvalitativ och explorativ. Många källor användes för att hämta information: intervjuer, hemsidor, litteratur med mera. För att kunna göra informativa beskrivningar över organisationerna valdes några branscher ut. Departement, Vägverket, länsstyrelser, landsting, kommuner, försäkringsbolag, trafikskolor och äldreorganisationer var några av de aktörer som ingick i studien.
|
|
| 4. |
- Siren, Anu, et al.
(författare)
-
Older female road users : a review
- 2001
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- The present study reviews and critically discusses existing research on older female road users. A first finding was that research literature on older women in traffic is scarce. In addition, the methods used in the studies reviewed for this report were predominately quantitative and there were few observable attempts to a deeper understanding of the central concepts, or of the main findings. However, the existing research evidence shows that women and men do indeed travel differently. The women’s travel is in general limited to geographically smaller areas and it is more influenced by social factors than men’s travel is. To some extent, such gender-related differences decrease with age. The nature and causes of gender differences in travel and traffic behavior defy easy explanations. In the current literature, the concepts of traffic, age, and gender have not been problematized and specific methodological problems related to the study of gender or of aging were not often mentioned. It is suggested that a wider perspective including an increasing use of qualitative methods might be useful for future research trying to fill in the present gaps of knowledge and understanding in this field.
|
|
