| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Heikkinen, Satu, 1969-
(författare)
-
Michel Foucault
- 2014. - 1
-
Ingår i: Sociologins teoretiker. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140678638 ; , s. 193-208
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Heikkinen, Satu, 1969-
(författare)
-
'Seniors are disabled or like everybody else' : Dilemmas for policy makers when dealing with life course transitions and heterogeneity in applied fields such as transportation
- 2014
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The point of departure for this article is the results from a case study of Sweden on national actors and policies dealing with senior obility published in a EU report 2013. The results showed that senior road users were a neglected category on national policy level espite concerns of the ageing of society. In this article the case study was further analysed in a theoretical framework of categorisation n order to get in-depth knowledge on how older road users were discussed and categorised. The main empirical data was interviews, documents and web pages, all focusing on national level. There was ambivalence among important national transportation actors in how to deal with the category of older road user. Officials at Swedish Transport Administration claimed e.g. older road users to be a nonrelevant category since issues of importance for this category were brought up in relation to categories such as disability and vulnerable road users. Otherwise older road users were like "everybody else". There was a backlash where heterogeneity was explicitly used as an argument for not focusing explicitly on older people. It appeared to be based on an understanding of heterogeneity as diversity of characteristics (except chronological age) while not recognizing how individuals with different characteristics still may pass common life course transitions related to the life course. The tendency to view categories in this context as constructed on specific static characteristics (e.g. chronological age, disability features) thus largely dismissed the temporal dimension in ageing and life course transitions and processes. The consequence was, among others, a problematic one-dimensional understanding of heterogeneity. The article argues that what has often been viewed as an advance, in gerontology and later spread to other fields, namely putting forward heterogeneity in order to challenge homogenous views of old age, should be accompanied also with a more thorough view on heterogeneity in relation to age.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Heikkinen, Satu, et al.
(författare)
-
Åtgärder för äldre bilförare : effekter på trafiksäkerhet och mobilitet
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten beskrivs och värderas trafiksäkerhetsåtgärder för äldre bilförare i Norge. Med hjälp av litteratursökningar (publikationer från år 2000 och senare) togs en översikt fram av åtgärder riktade mot såväl förare, fordon som väg- och trafikmiljö. En detaljerad beskrivning av tester som äldre själva kan använda för att bedöma sin egen förmåga och behov av eventuellt stöd presenteras också. I nästa steg värderades och diskuterades åtgärdernas effekter på trafiksäkerhet, mobilitet och säker mobilitet. Ävenåtgärdernas genomförbarhet i Norge beaktades.De åtgärder som utkristalliserades som trafiksäkerhetsfrämjande för äldre bilförare samtidigt som de intepåverkade mobiliteten på ett negativt sätt, var följande sju, utan inbördes rangordning:Det befintliga systemet i Norge med läkarintyg från och med 70 års ålder för personbilsförare börutvärderasDet befintliga systemet i Norge med begränsade körkort bör utvärderasUtbildning för äldre bilförare bör fortsätta och området utvecklas för att nå bättre effekterEgentester bör införas stegvis och denna användning bör evaluerasFramtagning och spridning av råd till äldre om att välja bil och utrustning bör stimulerasSeparat signalfas för vänstersvängande fordon bör om möjligt införas i signalregleradekorsningar, eventuellt kompletterad med ett separat körfältKomplexa korsningar utan signalreglering bör om möjligt byggas om till cirkulationsplatser
|
|
| 9. |
- Heikkinen, Satu, et al.
(författare)
-
Äldres resvanor : äldre trafikanter som heterogen grupp och framtida forskningsbehov
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta notat är att ge en översikt av viktiga forskningsresultat om äldres resmönster samt att diskutera och problematisera hur heterogeniteten beaktas i forskning om äldres resmönster. Sammanställningen av forskningsresultat har gjorts i två steg. För det första bygger översikten på ett antal avslutade och pågående projekt från år 2008 och framåt där VTI har medverkat. För det andra har riktade litteratursökningar gjorts. Tvärsnittsstudier har utgjort en viktig grund för att illustrera hur äldre åldersgrupper reser mindre än åldersgrupper i medelålder, detta gäller såväl genomsnittlig restid, reslängd och antal resor. Detta är ett stabilt mönster i flertalet industrialiserade länder. En viktig del i minskningen utgörs av en minskning i arbetsresor i de högre åldersgrupperna. Samtidigt är det viktigt att notera att tvärsnittstudierna också pekar på att det inte är alla restyper som minskar utan inköps-, service-resor och fritidsresor är fortsatt vanliga i äldre åldersgrupper nära pensionsåldern. Det är först i de allra högsta åldrarna som resorna blir något färre. Tvärsnittsstudier illustrerar också hur de äldre åldersgrupperna reser mindre än medelåldersgrupper när det gäller de flesta färdmedel. Ett viktigt undantag är gång. Gång uppvisar en U-formad kurva där yngre liksom äldre åldersgrupper går mer än grupper i medelåldern. Viktigt att notera är att resultaten i tvärsnittsstudier både är beroende av individuella åldrandeprocesser och samhällelig förändring. En central fråga i forskning om äldres resvanor berör också utveckling över tid vilket studeras i longitudinella studier. Även prognoser för framtiden är viktiga. Äldres resande har ökat över tid vilket framförallt handlar om ett ökat bilresande. Det sker också en förändring där både inköps- och serviceresor liksom fritidsresor har ökat. I notatet beskrivs också den aktuella forskningstrenden att beskriva heterogeniteten hos äldre trafikanter. Vi beskriver studier baserade på sociodemografiska variabler likväl som en trend att konstruera nya kategorier av äldre baserat på resmönster. Även en trend där fokus ligger på livsloppsrelaterade förändringar som inverkar på mobilitet snarare än kronologisk ålder per se beskrivs.
|
|
| 10. |
- Isaksson, Karolina, et al.
(författare)
-
Kollektivtrafik för lokal och regional utveckling : förutsättningar för strategiskt kollektivtrafikarbete i Dalarna och Östergötland 2000-2011
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas resultaten av en studie av de institutionella förutsättningar som har karakteriserat kollektivtrafikpolitik och -planering på regional och lokal nivå i Sverige under 2000-talets första decennium. Syftet är att få en empiriskt grundad förståelse för vilka förutsättningar som har funnits lokalt och regionalt för att bedriva ett långsiktigt och strategiskt kollektivtrafikarbete, med fokus på både formella och informella faktorer. Studiens empiriska fokus riktas mot två län, Dalarna och Östergötland. I studien identifieras och diskuteras de utmaningar som har kringgärdat ambitionerna att utveckla en mer långsiktig strategisk kollektivtrafikplanering på lokal och regional nivå under den studerade perioden. En av knäckfrågorna har handlat om relationen mellan ägare (kommun och landsting) och trafikbolag. En annan viktig fråga handlar om de kostnadsfördelningsmodeller som har tillämpats i respektive län, och hur dessa har förmått skapa incitament för att bedriva ett långsiktigt strategiskt kollektivtrafikarbete. En tredje fråga som har varit avgörande i de båda länen är vilket intresse och vilken förmåga som har funnits för att etablera och upprätthålla en övergripande strategisk blick och viljeinriktning i det lokala och regionala kollektivtrafikarbetet. Sammanfattningsvis ger studien en rad exempel på både utmaningar och drivkrafter för ett mer långsiktigt och strategiskt kollektivtrafikarbete. De båda exemplen visar att det ofta är en kombination av formella och informella institutionella förutsättningar som avgör hur god förmåga som etableras för att bedriva ett långsiktigt strategiskt kollektivtrafikarbete. 2000-talets första decennium har präglats av ett formellt institutionellt regelverk som inte har varit särskilt gynnsamt i detta avseende. Avslutningsvis förs i rapporten en diskussion om den nya kollektivtrafiklagstiftningen som gällt från den 1 januari 2012, och i vilken mån den kan ses som en lösning på de utmaningar som har identifierats. En fråga som framstår som avgörande för framtiden är kopplingen mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och kommunerna, som genom det kommunala planmonopolet styr bebyggelseutvecklingen och den lokala trafikplaneringen och därmed på flera sätt avgör vilka förutsättningar som skapas för kollektivtrafiken. Det återstår att se hur den nya lagstiftningen faller ut i detta och en rad andra avseenden. Det är viktigt att framöver noga följa upp och analysera hur det går med det strategiska kollektivtrafikarbetet lokalt och regionalt, med fokus på såväl formella som informella institutionella förutsättningar.
|
|
