| 1. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:1 Fjällbacka, Västerhavet, 1989–2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka visar på en dominans av mesopredatorer som skärsnultra, stensnultra och svart smörbult i provfisket i augusti, och en dominans av rovfiskar som gråsej, vitling och torsk i provfisket under oktober. Fångsten av torsk var dock låg under 2021. Förekomsten av gråsej och svart smörbult har ökat i fångsterna sedan 2002. Även gulål var vanligt förekommande i fångsten både i augusti och oktober och visar en tendens till ökning sedan 2002, vilket även mesopredatorer gör. Hälsotillståndet hos tånglake har blivit sämre, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar relativt låga och nedåtgående eller oförändrade halter. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk, vilket kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fisken hälsa längs våra kuster. Det är oroande att tånglakens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar den försämrade hälsan hos tånglake.
|
|
| 2. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:2 Holmöarna, Bottniska viken, 1989–2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Holmöarna visar på en tydlig förändring i fisksamhället från ett abborrdominerat till karpfiskdominerat tillstånd. Abborrens tillväxt har ökat under provfiskeperioden, men storleken på stora abborrar har inte ökat över tid. De arter som har ökat i förekomst är mört och sik, liksom mängden stora individer i fisksamhället (fiskar >30 cm). Hos tånglaken har leversomatiskt index minskat och andelen onormala yngel ökat över tid. Hälsotillståndet hos abborre är påverkat, samtidigt som de flesta analyserade miljö-gifter visar relativt låga och nedåtgående eller oförändrade halter. Inverkan på abborrens hälsotillstånd talar för att fisken är exponerad för något eller några kemiska ämnen som idag inte mäts. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att abborrens hälsotillstånd är påverkat i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter eller kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar fiskens försämrade hälsa och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå hos abborren.
|
|
| 3. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:3 Kvädöfjärden, Egentliga Östersjön, 1981–2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden har visat på minskande fångster av abborre och rovfisk sedan 2002, men den varma sommaren 2018 vände trenden med en relativt hög fångst av abborre och även gös under senare år. Abborrens tillväxt har ökat över tid, men inte indikatorn L90 som representerar storleken på stora abborrar. Förekomsten av karpfiskar har ökat, medan gädda har minskat i fångsten sedan 2002. Konditionen hos tånglakehonor har försämrats. Andelen onormala yngel hos tånglaken har varierat mellan åren, men var relativt hög under 2021. Hälsotillståndet hos abborre och tånglake är negativt påverkat. Samtidigt är halterna av de flesta analyserade miljögifterna relativt låga med nedåtgående eller oförändrade trender, med undantag av koppar. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell påverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att abborrens och tånglakens hälsotillstånd är påverkat i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar fiskens försämrade hälsa.
|
|
| 4. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:4 Torhamn, södra Egentliga Östersjön, 2002–2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamn visade en tendens till minskning av abborre och ökning av karpfiskar i provfiskefångsten. Abborrens tillväxt har ökat sedan 2002, men indikatorn L90 som representerar storleken på stora abborrar har inte förändrats över tid. Den främmande arten svartmunnad smörbult har påträffats i låga tätheter i provfisket sedan 2015. Sill har ökat i förekomst, medan sarv, id och gädda har minskat. Hälsotillståndet hos abborre i Torhamn har blivit sämre. Inverkan på abborrens hälsotillstånd talar för att fisken är exponerad för något eller några kemiska ämnen. Liknande förändringar har även bserverats i de andra referensområdena för kustfisk, och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Att abborre växer snabbare är sannolikt en effekt av den ökade vattentemperaturen, dock är abborrarna unga och som äldst 3 år i fångsten 2021. Det är oroande att gädda som är en nyckelart i ekosystemet minskar och att abborrens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter eller kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar den försämrade hälsan hos abborren.
|
|
| 5. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Fjällbacka, Västerhavet, 1989–2021
- 2022
-
Ingår i: Faktablad från integrerad kustfiskövervakning.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom den nationella miljöövervakningen av kust och hav bedrivs årligen sedan slutet av 1980-talet ett program för integrerad kustfiskövervakning. Programmet startades i slutet av 1980-talet och omfattar i dagsläget sju nationella referensområden; två i Bottniska viken, ett i norra Egentliga Östersjön, två i södra Egentliga Östersjön och två i Västerhavet.Syftet med programmet är att kartlägga fiskbeståndens status, samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning för att upptäcka förändringar som indikerar storskalig påverkan av miljöhot som eutrofiering, miljögifter, klimatförändringar och andra miljöfaktorer.Detta faktablad sammanfattar resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i referensområdet Fjällbacka i Västerhavet. För en fördjupad presentation av resultaten se; Faktablad frånIntegrerad kustfiskövervakning (Fjällbacka, Torhamn, Kvädöfjärden och Holmöarna), 2020:1.
|
|
| 6. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Holmöarna, Bottniska viken, 1989–2021
- 2022
-
Ingår i: Faktablad från integrerad kustfiskövervakning.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom den nationella miljöövervakningen av kust och hav bedrivs årligen sedan slutet av 1980-talet ett program för integrerad kustfiskövervakning. Programmet startades i slutet av 1980-talet och omfattar i dagsläget sju nationella referensområden; två i Bottniska viken, ett i norra Egentliga Östersjön, två i södra Egentliga Östersjön och två i Västerhavet.Syftet med programmet är att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning för att upptäcka förändringar som indikerar storskalig påverkan av miljöhot som eutrofiering, miljögifter, klimatförändringar och andra miljöfaktorer.Detta faktablad sammanfattar resultat och bedömningar från den integrerade kustfisk-övervakningen i referensområdet Holmöarna i Bottniska viken. För en fördjupad presentation av resultaten se Faktablad för Integrerad kustfisk-övervakning (Fjällbacka, Torhamn, Kvädöfjärden och Holmöarna), 2020:1
|
|
| 7. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Kvädöfjärden, Egentliga Östersjön, 1981–2021
- 2022
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom den nationella miljöövervakningen av kust och hav bedrivs årligen sedan slutet av 1980-talet ett program för integrerad kustfiskövervakning. Programmet startades i slutet av 1980-talet och omfattar i dagsläget sju nationella referensområden; två i Bottniska viken, ett i norra Egentliga Östersjön, två i södra Egentliga Östersjön och två i Västerhavet.Syftet med programmet är att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning för att upptäcka förändringar som indikerar storskalig påverkan av miljöhot som eutrofiering, miljögifter, klimatförändringar och andra miljöfaktorer.Detta faktablad sammanfattar resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i referensområdet Kvädöfjärden i södra Östergötland. För en fördjupad presentation av resultaten se; Faktablad för Integrerad kustfisk-övervakning (Fjällbacka, Torhamn, Kvädöfjärden och Holmöarna), 2020:1
|
|
| 8. |
- Heimbrand, Yvette
(författare)
-
Micro-X-ray fluorescence image analysis of otoliths to distinguish between wild-born and stocked river-spawning whitefish captured in the Baltic Sea
- 2022
-
Ingår i: Fisheries Management and Ecology. - : Wiley. - 0969-997X .- 1365-2400. ; 29, s. 233-240
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Strontium concentrations are low in fresh waters compared to seawaters. Therefore, wild-born river-spawning and stocked freshwater-reared whitefish Coregonus lavaretus L. display regions with low concentrations of strontium in the centre of their otoliths. Strontium in otoliths from wild-born river-spawning whitefish ascending the River Tornionjoki, river-spawning whitefish stocked as one-summer-old fingerlings caught ascending the River Kemijoki, and sea-spawning whitefish caught near the angstrom land Islands was mapped using mu-XRF. The strontium-depleted regions in the centre of the whitefish otoliths, measured using ImageJ, had mean sizes of 0.18 +/- 0.2 mm(2) (River Tornionjoki) and 2.3 +/- 0.3 mm(2) (River Kemijoki), whereas the otoliths from whitefish caught at sea lacked a strontium-depleted region altogether. Measurement of the area of the strontium-depleted region in whitefish otoliths provides a convenient method with which to differentiate between whitefish of different provenance and to determine the origins of whitefish in mixed catches.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Torhamn, södra Egentliga Östersjön, 2002–2021
- 2022
-
Ingår i: Faktablad från integrerad kustfiskövervakning.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom den nationella miljöövervakningen av kust och hav bedrivs årligen sedan slutet av 1980-talet ett program för integrerad kustfiskövervakning. Programmet startades i slutet av 1980-talet och omfattar i dagsläget sju nationella referensområden; två i Bottniska viken, ett i norra Egentliga Östersjön, två i södra Egentliga Östersjön och två i Västerhavet.Syftet med programmet är att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning för att upptäcka förändringar som indikerar storskalig påverkan av miljöhot som eutrofiering, miljögifter, klimatförändringar och andra miljöfaktorer.Detta faktablad sammanfattar resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i referensområdet Torhamn i Blekinge Skärgård. För en fördjupad presentation av resultaten se Faktablad för Integrerad kustfisk-övervakning (Fjällbacka, Torhamn, Kvädöfjärden och Holmöarna), 2020:1
|
|
