| 1. |
- Andersson, Ida, 1982-
(författare)
-
Geographies of Place Branding : Researching through small and medium sized cities
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Place branding is commonly conceptualized with a focus on big cities, such as London, New York and Singapore, building from concepts and models from mainstream branding theory. In contrast to such conceptualizations, this thesis focuses on place branding in small and medium-sized cities. The present thesis aims to study place branding from a geographical perspective. It starts with debates theoretical and empirical understandings of place branding; what it is and how it is affecting the places where it is introduced. The thesis develops and argues for a perspective of territoriality and relationality to place branding discussing concepts, methods and empirical approaches to carry out place branding research using geographical perspectives. Empirically, this thesis focuses on in-depth studies of place branding in small and medium-sized cities in Sweden. By analyzing the development of place branding over the course of time, nuances and aspects of both territorial and relational origin emerge, situating place branding practices within a wider spatial contextualization. Four individual papers are presented, which taken together contribute to the aim of the thesis. Paper 1 introduces the place branding research field in geography and how it has developed; Paper 2 investigates the phenomena of flagship buildings located in small cities and towns; Paper 3 discusses the relationship between policy tourism and place branding; and Paper 4 analyzes how local environmental policies are affected by green place branding. The thesis demonstrates the complex and continuously interchangeable spatial structures and place contexts that create and re-produce the geographies of place branding. Here, research models and methodological examples are presented to illustrate how place branding can be studied from a geographical perspective and thus improve theoretical understandings of place branding.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Ida, 1982-, et al.
(författare)
-
Om regional samverkan för hållbara persontransporter
- 2019
-
Ingår i: Ett nytt kontrakt för samhällsbyggandet. - Boxholm : Linnefors förlag. - 9789188651082 ; , s. 157-180
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sambandet mellan persontransporter och de globala utsläppen av växthusgaser är väldokumenterat (IEA, 2014; Sims et al, 2014). I Sverige bidrar transportsektorn, och här framförallt personbilstrafik, till en tredjedel av den totala mängden utsläpp av växthusgaser (Naturvårdsverket, 2017). På samma gång anses transportsektorn, och här särskilt kollektivtrafiken, ha stor potential att bidra till att minska den totala mängden utsläpp av växthusgaser (Banister, 2011b; Hultén et al, 2018; Paulsson et al, 2017; Paulsson, 2018). Detta har motiverat att internationella och nationella politiskt uppsatta mål riktar sig mot att begränsa transportsektorns klimateffekter. På den globala nivån är Parisavtalets målsättning om minskade utsläpp för att begränsa klimatförändringens effekter av stor vikt. Genom de så kallade stadmiljöavtalen, som är ett nationellt program i Sverige sedan 2015, kan kommuner och regioner söka medel för att införa åtgärder som ska leda till "energieffektiva lösningar med låga utsläpp av växthusgaser" (Statens författningssamling, 2015). Här är åtgärder för kollektivtrafik ett betonat område. I det här kapitlet är utmaningen om miljömässigt hållbar utveckling för och genom kollektivtrafik den centrala utgångspunkten, samtidigt som detta behöver diskuteras som en del av hållbar utveckling i ett bredare perspektiv. En integrerad syn på hållbar utveckling är en av grundstenarna för de Globala målen antagna av FNs medlemsländer 2015. Mål om hållbara transporter omfattas av de Globala målen, som exempelvis mål 11 i Agenda 2030 vilket handlar om hållbara städer och samhällen (Globala målen och Agenda 2030). Här betonas att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppnå social hållbarhet och att utveckla ett "transportsystem för alla" (delmål 11.2). Det övergripande ansvaret för att planera för kollektivtrafik i Sverige ligger på de regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM). Dessa är dock beroende av att samverka med en rad olika aktörer för att kollektivtrafikplaneringen ska kunna utföras, vilket omfattar kommuner, trafikföretag, resenärsgrupper, handelsföreningar (Paulsson et al, 2018), branschorganisationer, olika myndigheter och angränsande regioner. Den statliga regleringen för regional kollektivtrafikplanering tilldelar RKM en roll som kan liknas vid "processledare" för kollektivtrafiken och som omfattar att organisera för samverkan. Flertalet RKM har som mål att öka kollektivtrafikens andel av de persontransporter som sker. Detta är en utmanande uppgift utifrån den kraftiga tillväxten av den totala mängden personresor. Sett till utvecklingen sedan 1950 har denna ökning i mycket hög grad skett genom ökning av resor på väg varav personbilsresor dominerar. Från 1990-talet kan man dock se en viss andelsökning av personresor med järnväg (Andersson & Eriksson 2017). Ökad pendling till arbetet eller för utbildning är en viktig faktor som driver ökningen av personresor. Det sker över allt längre avstånd (Lindkvist Scholten, 2019) och ofta över kommungränser och regiongränser, något som ställer krav på samordning mellan kommuner och regioner. Detta är bakgrunden till att vi i det här kapitlet riktar ett intresse mot hur samverkan sker mellan dessa olika geografiska nivåer.
|
|
| 4. |
- Fenton, Paul David, 1981-, et al.
(författare)
-
Den attraktiva regionen: kommunens roll i nationella infrastruktur satsningar
- 2015
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Genom fallstudien av BanaVäg Motala-Mjölby undersöker detta paper hur kommunerna och lokala verksamheter genom planeringsinsatser, initiativ och samarbeten stärker effekterna och nyttan av tillgång till förstärkt fysisk infrastruktur för persontransporter. Studien avgränsas geografiskt till Motala och Mjölby centralorter, till Skänninge tätort, och till att belysa de lokalsamhälleliga effekterna.
|
|
| 5. |
- Gustafsson, Sara, Biträdande professor, 1974-, et al.
(författare)
-
Integrating environmental sustainability into strategic spatial planning : the importance of management
- 2019
-
Ingår i: Journal of Environmental Planning and Management. - : Informa UK Limited. - 0964-0568 .- 1360-0559. ; 62:8, s. 1321-1338
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Strategic spatial planning has been suggested as a means for environmental sustainability. However, there are significant challenges with operationalising and integrating policy-driven strategic spatial planning within the standardised and process-oriented management systems of local authorities. This aspect has motivated discussions on how implementation of strategic spatial planning with a focus on environmental sustainability is conditioned by management systems. The empirical case is local planning and management practices in a local authority in Sweden. Interviews with planners, together with planning and policy documents, make up the empirical material. The analysis proposes that the integration of environmental perspectives into strategic spatial planning processes depends on (i) the overall concerns for environmental issues in local policy, and (ii) how administrative management systems can facilitate transformative practice in planning. In conclusion, this article illustrates how environmental sustainability in strategic spatial planning is formed and conditioned through interplay between local policy and administrative management procedures.
|
|
| 6. |
- Hermelin, Brita, et al.
(författare)
-
A place-based approach to social entrepreneurship for social integration - Cases from Norway and Sweden
- 2018
-
Ingår i: Local Economy. - : SAGE PUBLICATIONS LTD. - 0269-0942 .- 1470-9325. ; 33:4, s. 367-383
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Social innovation has gained an important position in policy agendas at the international, national, and local levels. The article investigates two empirical cases of local social entrepreneurship initiatives in two comparable small towns located in Norway and in Sweden. These projects endeavour for social integration of young persons into education programmes and adult persons into work. Through these empirical cases, this article aims to conceive how place conditions the capacities and practices of social entrepreneurship. The place-based approach of the discussion shows how the interplay of local and multiscalar relations impacts social entrepreneurship initiatives. The analysis of the empirical cases involves considering the role of the local context as well as the institutional systems of the welfare states and wider policy regimes endorsing social investment strategies. The discussion employs a model for organisational arrangements focusing on capacities of learning, exploiting, and linking. The capacity of linking across organisations and sector boundaries is found to be a particularly intriguing aspect of the investigated social entrepreneurship initiatives and is something that the place-based approach of the article is able to explicate.
|
|
| 7. |
- Hermelin, Brita, 1960-, et al.
(författare)
-
Att organisera för regional utveckling : erfarenheter från regionbildning i Östergötland
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 1 januari 2015 bytte Landstinget i Östergötlands län namn till Region Östergötland. Detta var emellertid mer än ett namnbyte och innebar också att organisatoriska ramar och ansvarsområden förändrades. Jämfört med vad Landstinget i Östergötland hade för arbetsområden har Region Östergötland ett utökat ansvar omfattande regionala utvecklingsfrågor och tillväxtfrågor. Den här rapporten diskuterar de nya organisatoriska ramarna för regionalt utvecklingsarbete som uppstod i samband med bildandet av Region Östergötland. Det övergripande syftet som leder diskussionen i rapporten är att fördjupa förståelsen för hur arbetsformer för regional utveckling utvecklas och organiseras, med fokus på relationerna mellan regionkommuner och primärkommuner.För att ge en bild av det övergripande sammanhanget för regionbildningen i Östergötland beskrivs de strukturella villkoren för regionalt utvecklingsarbete där ”regionaliseringsvågen” driven av EU är ett centralt element. Regionalt utvecklingsarbete formas genom EUs och nationella riktlinjer samt genom samordning i det politiska flernivåsystemet såväl som över samhällssektorerna. Enligt Region Östergötland omfattar de regionala utvecklingsfrågorna näringsliv, kompetensförsörjning, samhällsplanering, kultur och natur, internationell samverkan och olika typer av stöd och finansiering.Rapporten redogör för empiriska studier av processen genom vilken Region Östergötland bildades och hur regionen samverkar. Ett sammanhållande tema vad gäller de empiriska studierna är relationen mellan regionkommunen (dvs. Region Östergötland) och primärkommunerna (dvs. 13 kommuner i Östergötland). Huvudsakliga källor för dessa studier är intervjuer med politiker och tjänstemän med olika positioner och roller, främst inom regionala och kommunala sammanhang. Genom dessa intervjuer med sammantaget drygt 50 respondenter har vi kunnat fråga om förväntningar och föreställningar såväl som händelseförlopp och praktiker. Studien är genomförd enligt en interaktiv arbetsmodell genom vilka forskarna har diskuterat forskningsdesign och preliminära resultat med uppdragsgivarna och andra avnämare. Det ska samtidigt betonas att denna rapport presenterar forskarnas resultat och att författarna är ansvariga för innehållet.Den samverkan mellan Region Östergötland och kommunerna i Östergötland som vi studerat genom de empiriska studierna har många gemensamma element med vad som i forskningslitteraturen har benämnts ”samverkande governance”. Detta begrepp sammanfogar aspekter på styrning (governance) och samarbete och visar dess komplexa innehåll. Om vi tänker att samverkan mellan regioner och kommuner för regionalt utvecklingsarbete är ett exempel på ”samverkande governance” kan vi förstå att denna samverkan ställer avancerade krav på att många olika element och förhållanden ska samspela på ett gynnsamt sätt. I analysen fokuseras ett urval av alla de förhållanden som berörs i modellen. Detta urval omfattar förhållandena; ömsesidigt beroende, ömsesidig förståelse, motivation och engagemang samt att ”få de rätta personerna till bordet”.Ur denna diskussion om olika förhållanden och förutsättningar för ändamålsenlig organisering för samverkan mellan regionkommuner och primärkommuner lyfter den sammanfattande analysen fram tre komponenter; tydlighet, ömsesidig förståelse och tålamod. Den tredje komponenten om tålamod handlar om tid. Region Östergötland är en ung organisation. En vaksamhet riktad mot att förutsättningarna för framtida insatser grundas i gjorda erfarenheter ger en förståelse för att avgörande kvaliteter för ”samverkande governance” utvecklas i ett stigberoende. Det betyder att effekter av enskilda samverkansinitiativ inte är begränsade till dess specificerade syften och projektperioder utan att de också formar förutsättningar att mobiliseras och koordinera samverkan inför framtida initiativ och framtida organisering för regional samordning. På så sätt är goda exempel av samverkan en resurs för att ytterligare förstärka ändamålsenligheten i framtida samverkan.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Hermelin, Brita, et al.
(författare)
-
Effektstudie fibernät : Utbyggnad av fibernät på Linköpings landsbygd
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utbyggnaden av fibernät för bredband på landsbygden i Linköpings kommun har pågått sedan 2010. Hushållen och företagen på landsbygden har anslutit sig till de stamlinjer som kommunen byggt genom lokala samarbeten som har organiserats i byalag. I denna rapport presenteras resultatet från en effektstudie som syftat till att få bättre kunskap om vilka möjligheter hushåll och företag i berörda områden upplever att uppkopplingen till fiberbaserat bredband inneburit för vardagslivet och för företagande. Undersökningen har utformats som en webbenkät till anslutna fastigheter, dessa utgörs av hushåll och/eller företag. Totalt skickades enkäten till 936 respondenter varav 396 svarade. Detta motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent. Inom studien har även fokusgruppsintervjuer med representanter för byalagen genomförts.Trots att hushållen och företagen i undersökningen varit anslutna en kortare tid, mellan sex månader och tre år, visar enkätsvaren att användning av digitala tjänster via internet har ökat. Vissa nya användningsområden har tillkommit eller ökat kraftigt, såsom streamingtjänster och IP-telefoni. Detta ska även ses i ljuset av att Telia aviserat avveckling av kopparnätet för fast telefoni, vilket var ett av skälen till kommunens satsning på fiberbaserade stamnätet då det ger möjlighet till just IP-telefoni, och detta bedöms ha påskyndat en övergång till IP-telefoni bland användarna. Om man ska sammanfatta den genomförda studien och med fokus på identifierade direkta effekter av fiberanslutningen är detta tydligast avseende ökad användning av internet för media och underhållning. I det sammanhanget är det intressant att notera att hushållen ofta är utrustade med ett stort antal enheter som är uppkopplade till fibernätet. Betydligt fler än hälften hade fem enheter eller fler. Sammantaget tyder enkätsvaren på att kvaliteten på vardagslivet förbättrats.Om man ser till resultat från studien och som handlar om arbetsliv så indikerar dessa att förvärvsarbete hemifrån i viss mån ökat i samband med fiberuppkopplingen. Sådana trender kan spegla olika fenomen. Det kan handla om att arbetstiden förlängs genom att man håller sig underrättad och kommunicerar via internet efter ordinarie arbetstid. Det kan också vara så att man förlägger delar av sin ordinarie arbetstid hemma. Det är möjligt att utbyggnaden av fibernätet har haft viss påverkan på miljön då det finns en del som menar att resor med bil faktiskt minskat tack vare uppkopplingen.Enkätsvaren från företagen (67 svarande) visar inte samma tydliga förändringar som en följd av fiberuppkopplingen som hushållen, men vissa effekter går att se. Främst har framtidstron förbättrats och man uttrycker att arbetet har förenklats tack vare uppkopplingen. Direkta effekter på företagandet, i form av exempelvis ökad omsättning eller ökat antal anställda, uppskattas av de svarande vara mer modesta.Sammantaget går det att konstatera att de svarande hushållen i vår enkät använder internet och digitala tjänster i liknande utsträckning som riket i övrigt (Findahl, 2014; SCB, 2014a). Detta tyder på att fibernätet påverkat att hushållen på landsbygden kan få samma vardag, sett till digitala tjänster, som de i städerna och tätorterna. Företagen ger liknande svar som tidigare studier, gällande att ju mindre företag desto mindre användning av it (SCB, 2014b). Företagen som besvarade enkäten är små.Resultaten av studien visar att fiberutbyggnaden i stor utsträckning ses som något positivt. I det sammanhanget är det viktigt att notera att de som svarat är de som valt att ansluta sig till fibernätet och som är något som krävt en finansiell investering och att engagera sig i genomförandet.Det betyder att enkätstudiens respondenter sannolikt representerar en grupp som har tilltro till it och vad den kan bidra till. Flera av de frågor som ställdes handlade om uppfattningar kring utbyggnaden, exempelvis kring attraktivitet och framtidstro.Det ska även betonas att denna studie genomförts en kort tid efter att fastigheterna i undersökningen blivit uppkopplade, vilket gör att effekter kan vara svåra att bedöma. Det är sannolikt att tidsfaktorn har en betydelse för hur mycket användningen förändras. Samtidigt kan tidpunkten för studien öka möjligheten att de svarande minns hur de använde digitala tjänster före uppkopplingen och att de kan göra en jämförelse mellan före och efter anslutningen. Detta stärker tillförlitligheten i enkätsvaren.
|
|
