| 1. |
- Andersson, Ida, fil. dr. 1982-, et al.
(författare)
-
Rescaling public transport planning in Sweden : investigating the continued planning at the scale ‘left behind’
- 2024
-
Ingår i: European Planning Studies. - : Taylor & Francis. - 0965-4313 .- 1469-5944.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper aims to contribute to a qualitative understanding of rescaling and its impact on planning strategies and governance relations across scales. By investigating the effects of rescaling for the old scale ‘left behind’ – through the case of public transport planning in Sweden – this paper illustrates how rescaled tasks continue to engage the scale ‘left behind’ (and is a source of ‘tensions’), long after a rescaling process has taken place. Through the lens of rescaling, three main points of discussion are highlighted in the paper: Firstly, processes of rescaling are intertwined with policy layering, and can as such be a source of both ‘good and evil’ for the continued planning on the scale ‘left behind’. Secondly, this calls for an increased geographical sensitivity in research when investigating the effects of rescaling, as the formal and practical outcomes of rescaling can be spatially unequal for planning bodies with similar formal mandates on the same scale. Thirdly, the development of governance relations and ‘tensions’ between new and old scales, are by no means static in time nor space, and calls for increased dialogue across planning scales to aid in the transition of responsibilities from the old to the new scale.
|
|
| 2. |
- Andersson, Ida, fil. dr. 1982-, et al.
(författare)
-
Snart 10 år med regionala kollektivtrafikmyndigheter : En rapport om kommunala perspektiv på planering av regional kollektivtrafik
- 2021
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den här rapporten handlar om förutsättningar för att organisera, planera och utveckla ändamålsenliga och hållbara kollektivtrafiksystem i Sverige. Rapporten tar sin utgångspunkt i den lagändring som gjordes 2012 som innebar att 21 nyinrättade regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM) tog över ansvaret för kollektivtrafiken från landets 290 kommuner. Ett centralt begrepp i rapporten är samverkan, och författarna försöker förstå hur just samverkan inom kollektivtrafik sker mellan kommuner och regioner. I en tidigare pilotstudie där företrädare för sex olika RKM intervjuades kunde två slutsatser dras: 1) RKM och kommunerna är de viktigaste samverkansparterna i kollektivtrafiken. 2) Det kvarstår utmaningar som försvårar en tillfredsställande ändamålsenlighet av planering för kollektivtrafik (se Andersson & Hermelin, 2019 för översikt). För att komplettera det regionala perspektivet för den tidigare studien har vi nu genomfört tio intervjuer med representanter från kommuner i Östergötland och Örebro län. Dessa intervjuer utgör det huvudsakliga underlaget för denna rapport. Resultatet från intervjuerna kan delas in i tre teman: 1) Samverkan för kollektivtrafik; 2) Kommunernas och regionernas planeringsmandat; 3) Relationer mellan land och stad för planering av kollektivtrafik. Slutsatserna utifrån dessa teman har i första hand formulerats utifrån kommunernas perspektiv, vilket har varit syftet att fånga genom denna rapport. För arbetet som presenteras här har inte regionerna intervjuats, vilket är viktig att beakta i relation till rapportens resultat. För det första temat om samverkan för kollektivtrafik visar studien att det tar tid att skapa ändamålsenliga relationer och strukturer för samverkan inom kollektivtrafikplanering mellan kommuner och regioner. Formerna för samverkan varierar mellan olika RKM och mellan olika kommuner i samma region. Rapporten visar att samverkan mellan RKM och kommunerna inte är en standardiserad organiseringsform och att den ändras över tid. För det andra temat om planeringsmandat framgår det genom studien att samverkansstrukturerna mellan RKM och kommunerna upplevts som ”suddiga” och svåra att förstå. En viktig bakgrund till detta är att RKM på olika sätt har delegerat en del av ansvaret för kollektivtrafiken till regionala trafikbolag. Från kommunernas perspektiv blir det då oklart hur ansvaret fördelas mellan RKM och respektive bolag. Många mindre kommuner upplever dessutom att samverkan snarare handlar om anpassning till RKMs planer än vad som kan liknas vid mer öppna samråd mellan RKM och kommunen. För det tredje temat om relationerna mellan land och stad för planering av kollektivtrafik visar vårt intervjumaterial på skillnader mellan hur behovet av kollektivtrafik upplevs mellan befolkningsmässigt stora och små kommuner. Flera mindre kommuner känner sig inte riktigt omfattade av RKMs målsättningar med kollektivtrafiken. Intervjuerna med respondenter för kommunerna ger grund för att lyfta frågan om det delvis råder olika synsätt mellan kommunerna och RKM om vilka samhällsvärden som kollektivtrafiken ska bidra till. Detta kan ha sin grund i hur planeringsinriktningar för kollektivtrafik, som i hög grad är beroende av nationella riktlinjer, har olika relevans för täta respektive glesa geografier och därmed för stad och land.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Gustafsson, Sara, Biträdande professor, 1974-, et al.
(författare)
-
Globala målen blir lokala - men hur? : om kommuners interna organisering och externa samverkan för hållbar utveckling
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I september 2015 beslutade FN:s medlemsstater om en ny global agenda för hållbar utveckling – Agenda 2030. Det finns höga förväntningar på att FN:s Agenda 2030 och de 17 globala målen ska göra världen bättre och bidra till en ökad hållbarhet. Målen spänner över alla hållbarhetsdimensioner och handlar bland annat om att utrota fattigdomen, minska ojämlikheten, bekämpa klimatförändringarna och sträva efter att utveckla hållbara städer och samhällen. Den övergripande visionen för Agenda 2030 är att ingen ska lämnas utanför. FN betonar vikten av att ha ett integrerat angreppssätt och att de globala målen är odelbara, det vill säga att det finns synergier mellan de olika målen och att man inte kan hantera ett hållbarhetsperspektiv i taget. Den lokala nivån lyfts fram som central i genomförandet av Agenda 2030 och där är kommuner viktiga institutioner som står för kontinuitet och långsiktighet i det lokala och regionala hållbarhetsarbetet. De kan agera plattformar och ha samordnande roller för strategisk samverkan kring hållbarhetsfrågor. Men vad innebär egentligen implementeringen av de Globala målen på lokal nivå? Detta har visat sig vara komplext, något som delvis beror på att globala målen förutsätter ett helhetstänk och brett systemperspektiv som spänner över förvaltnings/sektors- och organisationsgränser. Det förutsätter intern samordning och extern samverkan. Det kan vara en utmaning då olika delar av förvaltningar och olika samhällsaktörer har olika uppdrag, agendor, ambitioner och mål. Med den här rapporten vill vi fördjupa kunskapen om kommunsektorns arbete med hållbar utveckling, där vi särskilt intresserat oss för att analysera hur man organiserar sig och samverkar, såväl internt som externt, för att ta sig an de globala målen i Agenda 2030. Rapporten baseras på tre forskningsstudier genomförda inom ramen för olika forskningsprojekt och har därmed haft delvis olika utgångspunkter och sammanhang. Frågan om organisering är gemensam för alla de tre studierna genom vilka vi strävat efter att fördjupa diskussionen kring intern samordning såväl som om extern samverkan. På så sätt kan de olika studierna tillsammans bidra till att illustrera en bredd av kommunala strategier och insatser för arbete med koppling till Agenda 2030. Ett av de perspektiv som lyfts fram i rapporten illustrerar Växjö kommuns arbete med att utforma en kommunintern styr- och organisationsmodell baserad på Agenda 2030. I Uppsala kommun har vi genom Klimatprotokollet och Handlingsplan Gottsunda studerat hur olika lokala aktörer, med kommunen som initiativtagare, organiserar sig för extern samverkan, i syfte att det ska bidra till det lokala hållbarhetsarbetet såväl som att växla upp de samverkande aktörernas interna hållbarhetsarbete. Det tredje exemplet som vi reflekterar kring är framväxandet av en plattform för regional aktörssamverkan kring Agenda 2030 i Östergötland. Den har fokus på extern aktörsssamverkan. Genom att analysera dessa tre studier av tvärsektoriell organisering, samordning och samverkan har vi mejslat ut två huvudsakliga slutsatser, eller lärdomar. Den första är kopplad till den kommuninterna organiseringen och reflekterar kring den förväntan som finns på kommuner att ta sig an Agenda 2030 och kring att kommunernas breda uppdrag kan ge möjlighet till tvärsektoriella processer för ett integrerat hållbarhetsarbete, där Agenda 2030 och de 17 odelbara globala målen kan betraktas som ett relevant stöd och ramverk. Den andra lärdomen från vår analys är att samordning, samarbete och samverkan både kräver kapacitet och skapar kapacitet. Med det menar vi att det krävs förutsättningar av kunskap, motivation, politisk legitimitet, förståelse, ledarskap, arbetstid, förtroende samt andra parter att samverka med för att utveckla såväl det interna hållbarhetsarbetet som hållbarhetsarbete i samverkan med andra aktörer. Genom Klimatprotokollet har vi exempelvis sett att den externa samverkan genom sina olika aktiviteter och forum bidrar till kapacitet i form av kunskaper och motivation som sedan omsätts i respektive organisation. Begreppen samordning, samarbete och samverkan är ofta återkommande i diskussionen om Agenda 2030 och vi menar att detta är aspekter som man i många fall har otillfredsställande kunskap om. De kan uppfattas som vardagliga begrepp för organisering och därmed leda fel till att man inte ser vilka förutsättningar som krävs för att dessa blir verkningsfulla. Det interna arbetet banar väg för det externa arbetet som sker genom samverkan eftersom det krävs någon form av intern förankring, transparens och legitimitet för att det externa hållbarhetsarbetet ska fungera.
|
|
| 6. |
- Hermelin, Brita, 1960-
(författare)
-
Att attrahera och mobilisera för industrietableringar : Batterifabriken i Skellefteå
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med den studie som presenteras i föreliggande rapport har varit att bidra till förståelsen för hur mobilisering sker för att skapa samhällsstrukturer i samband med storskaliga investeringar för grön industrialisering. Fokus riktas mot strategier och initiativ genom den offentliga sektorn, där särskilt kommunens agerande står i fokus. Diskussionen i rapporten utgår från en empirisk studie av insatser för att utveckla samhällsstrukturer i Skellefteå i samband med etableringen av en industrianläggning för batteriproduktion. Det här är ett exempel på en mycket snabb etablering som innebär en radikal samhällsomvandling. Det konkreta sammanhanget för studien utgörs av följeforskning inom ett projekt med titeln: ”Förstudie Regionala Flaggskeppsprojekt” som har haft stöd från Vinnova (2021–0463). Titeln för forskningsprojektet kopplar till användning av begreppet ”flaggskeppsinitiativ” genom EU:s strategiska visioner för utveckling. Sådana syftar på storskaliga och sektorsövergripande insatser. Till stöd för målsättningen att identifiera lärdomar från processen för etableringen av batterifabriken i Skellefteå analyseras resultatet utifrån en modell med benämningen ”territoriell governance”. Det är en modell för samhällsutveckling som har utformats i skärningspunkten mellan policy inom EU:s sammanhållningspolitik och forskningen inom fältet för regional utveckling. Modellen tar sin utgångspunkt i det decentraliserade regionala utvecklingsansvaret samtidigt som den integrerar betydelsen av flernivårelationer, och mer konkret beroendeförhållanden som råder mellan regionen/kommunen, staten och EU. Modellen understryker en platsbaserad logik och därmed att insatser för regional/lokal utveckling ska utformas enligt platsens förutsättningar.Rapporten betonar tre övergripande slutsatser. Den första slutsatsen tar sin utgångspunkt i den decentraliserade processen som sker på den regionala/lokala nivån för att driva utveckling. Den diskussionen lyfter fram hur föreställningar, aktörskap och samverkan samspelar för lokala processer med påverkan på lokal utveckling. Skellefteå kommuns visionsarbete framstår som en samlande process för att formulera en grund för en gemensamma föreställning om vad som är önskvärt och möjligt för den lokala utvecklingen. Gemensamma föreställningar underlättar samverkan och påverkar hur legitimitet skapats. Legitimitet i kombination med tillgängliga resurser ger grund för aktörskap. I samband med etableringen av batterifabriken i Skellefteå finns det många exempel på aktörskap, exempelvis för att investera i mark och byggnation och för att skapa organisering för utbildning. Den andra slutsatsen handlar om att det decentraliserade utvecklingsarbetet är beroende av interaktion i flernivåsystemet för politik och planering. Nivåerna som det här syftar på omfattar EU, staten och den regionala/lokala nivån. Det sker intensiva dialoger både ”top-down” och ”bottom-up” med påverkan på hur det decentraliserade arbetet kan få effekter. Den tredje slutsatsen pekar på att frågor för regional/lokal utveckling i samband med sådana här storskaliga investeringar, som batterifabriken i Skellefteå utgör, behöver betraktas ur ett brett samhällsperspektiv. Mer konkret omfattar mobiliseringen för regional/lokal utveckling i sådana här fall insatser inom markfrågor, bostäder, infrastruktur, utbildning, inflyttning, integration, och mycket mer; samt behov av att föra dialoger med civilsamhället, medborgarna och de befintliga företagen.
|
|
| 7. |
- Hermelin, Brita, 1960-, et al.
(författare)
-
Decentralised development policy : A comparative study on local development interventions through municipalities in Sweden
- 2022
-
Ingår i: European Urban and Regional Studies. - : Sage Publications. - 0969-7764 .- 1461-7145. ; 29:3, s. 297-311
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article investigates how the international wave of decentralisation of development policy, promoted through ideals of place-based policy, becomes practice through development interventions made by municipalities in Sweden. Based on an extensive empirical study across Swedish municipalities, the article contributes with knowledge about how the decentralisation of development policies is formed through a combination of shared and relatively heterodox conditions for development interventions across the different categories of municipalities: cities, towns and rural settlements. The results describe the varying scope of local development interventions and how decentralisation involves differentiating the involvement of municipalities into vertical and horizontal relations within the planning sector. The article’s findings about the variations in local development interventions across the different categories of municipalities contribute to the debate within geography on the varying capacities of different geographical formations to mobilise for bottom-up development, leading to the weaker regions remaining weak. The results of this article also illustrate the importance of reflecting upon how particular national planning systems shape the implications of the general international trend towards the decentralisation of local development policy.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hermelin, Brita, 1960-, et al.
(författare)
-
Governance of Waterfront Regeneration Projects: Experiences from Two Second-tier Cities in Sweden
- 2021
-
Ingår i: International Journal of Urban and Regional Research. - : WILEY. - 0309-1317 .- 1468-2427. ; 45:2, s. 266-281
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article takes its point of departure from research debates about how waterfront regeneration projects are rooted in urban entrepreneurial governance that involves local boosterism and high demands on management of funding and financial risks. The empirical study investigates two second-tier cities in Sweden. The study illustrates that the projects for the two cities are managed in quite different ways. This confirms the importance of recognizing that urban processes are conditioned by the local configuration of actors and practices. The concluding discussion also emphasizes the multi-layer structure of the public sector. It is suggested that the quite uneven distribution of national infrastructure investment is detrimental to the potential of wider development effects of waterfront generation projects for second-tier cities. Thus, although this article shows that the model for large-scale waterfront regeneration projects is on one level viable for cities on the second-tier level of city systems, it must be remembered that the effects on the wider urban development may diverge from the effects of such investments for first-tier and larger urban centres.
|
|
| 10. |
- Hermelin, Brita, 1960-
(författare)
-
Kommunerna och hållbar utveckling : En introduktion
- 2022
-
Ingår i: Kommunerna och hållbar utveckling. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789180750103 - 9789180750110 ; , s. 1-6
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
