| 1. |
- Sjögren, Leif, 1953-, et al.
(författare)
-
Krav på belagda väg-, cykel- och gångbanors friktionsegenskaper vid barmarksförhållanden : Underlag och rekommendationer
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att ge Transportstyrelsen underlag och rekommendationer för beslut på krav av tillräckligt väggrepp och friktion. I och med Transportstyrelsens utökade bemyndigande att föreskriva om tekniska egenskapskrav för vägar och gator behövs ett uppdaterat underlag om läget. Kravet ska gälla för nya vägar, det vill säga vid trafikpåsläpp. I vägar inbegrips alla belagda vägar inklusive gång- och cykelvägar. Även vägar som inte är statligt kontrollerade ingår, till exempel kommunala vägar.I rapporten redovisas en sammanfattning av befintliga underlag för gällande krav och gränsvärden, historisk tillbakablick, omvärldsbevakning och faktorer att ta hänsyn till samt rekommendationer för mätmetod, mått och gränsvärden med hänsyn till konsekvenser och genomförbarhet. Man kan konstatera att det ofta saknas evidensbaserat underlag för gällande regler och gränsvärden. Däckvägfriktion är en komplicerad egenskap som är svår att mäta då den beror på så många faktorer. Rekommendationerna blir därför ofta att använda gällande metoder och gränsvärden. För bilvägar föreslås att fortsatt använda skiddometerprincipen och SFT (Surface Friction Tester) med specifikationer enligt tidigare standard. För vägmarkeringar föreslås att använda SFT där det går, annars PFT (Portabel Friction Tester) och för gång- och cykelvägar föreslås att använda PFT. Som gränsvärden rekommenderas att använda 0,50 vid 70 km/h (som tidigare). Från jämförande mätningarna kan man konstatera att 0,55 vid mäthastigheten 40 km/h motsvaras av 0,50 vid 70 km/h. Vidare pekar mätningar på att PFT och SFT mätdata direkt kan ersätta varandra med vissa förbehåll. För att kontrollera väggreppet ännu bättre är det rimligt att ställa krav på makrotexturen, som ett komplement till friktionsmätningen vid högre tillåtna farter, till exempel över 70 km/h.
|
|
| 2. |
- Ståhle, Alexander, et al.
(författare)
-
Designguide för Smarta gator
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Designguiden för smarta gator konkretiserar hur de fyra megatrenderna urbanisering, digitalisering, samhällsförändringar och miljöförändringar leder till nya krav och utformningsprinciper för framtidens gator. Guiden är tänkt att fungera som en inspiration och ett underlag för att förnya svensk gatupolicy på nationell, regional och kommunal nivå.Guiden innehåller utöver en inledning följande kapitel: en historisk tillbakablick (gatans utveckling), gatans användning, gatans delar, gatans design, designprocessen, guidens genomförande.
|
|
| 3. |
- Andersson, Anders, 1983-, et al.
(författare)
-
Co-simulation architecture with pedestrian, vehicle, and traffic simulators
- 2021
-
Ingår i: Actes (IFSTTAR). - : Driving Simulation Association. ; , s. 181-184
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Automated and connected traffic systems with cooperative functionality need effective testing. One way to enable such testing is to represent the current traffic environment by co-simulating different simulators using a communication layer between the simulators for cooperative functionality. With this approach, this paper presents a platform with its included simulators (vehicle, pedestrian, and traffic simulators), the used run-time infrastructure (RTI) for co-simulation, and the connection to the Unreal Engine based visual system for the simulators. The architecture was tested with two vehicle simulators (one autonomous bus and a truck), one pedestrian simulator, and one traffic simulator connected using a cloud-based service for the RTI.
|
|
| 4. |
- Bruzelius, Fredrik, 1974-, et al.
(författare)
-
The influence of tractor lengths on traffic safety and efficiency : a simulation study
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Several different heavy vehicle combinations are allowed on the Swedish road network. A commonly seen combination is the tractor and semi-trailer combination with a maximum total length of 16.5 meters. The legal limitation on the total length of the combination has led to the use of a short tractor to make space for more goods on the trailer. There is a concern that the shortness of the tractors will have a negative consequence on traffic safety and the ability to negotiate uphills. The short wheelbase of the tractor and the weight imbalance between the tractor and the semitrailer could be an issue when braking and negotiating turns. This study was ordered by the Swedish Transport Agency to investigate the traffic safety aspects and hill-climbing problems of certain heavy vehicle combinations. The concerns raised should be investigated from a vehicle dynamical point of view for the vehicle combinations in question and compare them with other common vehicle combinations through a simulation study. A set of tractor and semitrailer combinations have been simulated in severe conditions and maneuvers to investigate the vehicle response and its dependencies with respect to the wheelbase of the tractor, coupling length, fifth wheel lubrication, and road surface conditions. Whenever meaningful, a comparison was made with a Nordic combination (truck and full trailer) as well as a B-double combination (tractor, link trailer, and trailer). The overall result of the simulation study is that the tractor and semitrailer combination is a stable combination, which outperforms the longer and heavier Nordic and B-double combinations in all the measured situations and maneuvers where comparison is meaningful. Furthermore, the wheelbase of the tractor seems to have a very minor effect on the performance of the vehicle combinations.
|
|
| 5. |
- Dahlman, Joakim, et al.
(författare)
-
Realtidskartor i kollektivtrafiken : What you see is where you get
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för projektet What you see is where you get har upplevda och faktiska nyttor med en så kallad realtidskarta för kollektivtrafik studerats. Projektet undersöker om en realtidskarta kan förenkla och förändra resenärers beslutsfattande vid kollektivt resande. Vi vill ta reda på resenärers informationsbehov, beslut och önskemål med ett sådant verktyg. På senare tid har en mängd tekniska tjänster som förser kollektiv-trafikresenärer med uppgifter om fordons tillgänglighet i form av tid och plats introducerats. Antagandet för projektet är att tillgången till en bra karta i realtid med olika funktioner skulle kunna förändra och eventuellt förenkla resandet. För att besvara frågorna knutna till detta har attityder, önskemål, behov och användning testats hos såväl kollektiv-trafikresenärer som operatörer/kollektivtrafikmyndigheter.Då realtidskartan visades för tre grupper av resenärer i olika åldrar visade resultaten att samtliga var positiva och kunde tänka sig att använda realtidskartan, som ett komplement till den reseplaneringsapplikation de redan använde. Realtidskartan behövde utvecklas för att bli mer hanterbar och kunna fylla fler behov.Då realtidskartan visades på en busshållplats där resenärerna på en skärm kunde se de vanliga tidsangivelserna växelvis med en realtidskarta, visade resultaten ett lågt intresse för kartan. En introduktion eller instruktion skulle behövas. Ett antal resenärer testade realtidskartan under en resa i staden. I projektet intervjuades även resenärer vid hållplatser om de uppmärksammat och använde realtidskartan i reseplaneringsappen.En övergripande slutsats är att man även inom kollektivtrafikbranschen verkar ha svårt att (mer teoretiskt) sätta sig in i det nya koncept som realtidskartor innebär, och att det ännu är få som har använt dem när de reser. En ytterligare slutsats, från jämförelse mellan de individuella enkätsvaren, är att de som faktiskt hade använt realtidskartor när de reser också hade attityder som reflekterade att de både kunde vara mycket nöjda och mycket missnöjda med hur realtidskartan fungerat.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hjort, Mattias, 1972-, et al.
(författare)
-
Smarta gator : VR-simulering av framtida stadsmiljöer
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport beskriver arbetet av arbetspaket 6 och 8 i det Vinnova-finansierade projektet Smarta gator. Utifrån arkitektoniska beskrivningar har tre olika VR-miljöer skapats – så kallade ”digitala tvillingar” av en idag existerande gatumiljö i Stockholm, samt två olika tänkbara framtida versioner av gatumiljön. Den simulerade miljön kan upplevas av fotgängare i VTI:s fotgängarsimulator, och alternativt också av bilist genom co-simulering med annan körsimulator. De två tänkbara framtidsvisionerna utvärderades från ett fotgängarperspektiv genom en workshop med 30 försökspersoner i VTI:s fotgängarsimulator i Linköping. Deltagarnas svar visar tydligt att upplevelsen av trygghet, prioritet samt trevlighet/trivsel ökade i de smarta miljöerna jämfört med den ursprungliga miljön. Läsbarheten av gaturummet upplevdes i de smarta miljöerna dock något sämre än i ursprungsmiljön. En förklaring kan vara att många känner igen ursprungsmiljön eftersom det är en relativt vanlig gatutyp – breda körfält för bil, kantstensparkering och trottoarer, medan de smarta miljöerna är uppbyggda på ett annorlunda sätt vilket kan innebära en omställning för att förstå en ”ny typ” av gata. Sammantaget visar studien på hur man kan skapa gaturum som upplevs trevligare och tryggare genom att prioritera gång- och cykeltrafik genom en större yta tillägnat gång, cykel och vistelse än för motortrafik. Även skapandet av vistelseytor och sociala funktioner längs gatan hade en positiv effekt på upplevelsen av gaturummet. Att placera träd och grönska längs gatan är utöver de ekologiska fördelarna också viktigt för trivseln och upplevelsen av gaturummet. Vi konstaterar att VR-simulering kan vara ett användbart verktyg för att på ett tidigt stadium bedöma olika designlösningar. VTI:s fotgängarsimulator har ett state-of-the-art bildsystem, men dess fria yta om 3x6 meter är för liten för att på ett smidigt sätt kunna promenera runt i stadsmiljön. Autonoma fotgängare, styrda av spelmotorn Unreal Engine, upplevdes av de flesta försökspersoner som väldigt verklighetstrogna, och de bidrog till illusionen om att vara på plats i miljön.
|
|
| 8. |
- Hjort, Mattias, 1972-, et al.
(författare)
-
Test av åretruntdäck : Väggrepp på is och snö samt barmark
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Åretruntdäck är en typ av däck som tidigare inte varit godkända att använda som vinterdäck i Sverige, men som efter en regeländring 2019 nu är tillåtna. I syfte att jämföra väggreppet för denna typ av däck med renodlade vinter- och sommardäck så genomfördes bromstester för 14 olika åretruntdäck på packad snö och is, likväl som på torr och våt asfalt. Åretruntdäcken valdes ut för att vara representativa för de tillgängliga åretruntdäcken på den svenska marknaden, och jämförelsedäcken valdes ut för att vara representativa för respektive däcktyp. Resultaten visar att det är stora skillnader i bromsgrepp mellan olika åretruntdäck. En del åretruntdäck presterar mer likt europeiska dubbfria vinterdäck, och andra mer likt sommardäck, vilket verkar vara ett medvetet val från de olika tillverkarna. I genomsnitt så är åretruntdäckens bromssträcka på snötydligt längre än för både nordiska och europeiska dubbfria vinterdäck, och även om det finns åretruntdäck som är mer lika europeiska vinterdäck på snö, så finns det andra som är betydligt sämre. På is så är bromsgreppet för åretruntdäcken mycket sämre jämfört med det nordiska dubbfria referensdäcket.Vår bedömning är att isgreppet överlag är för dåligt för att utgöra ett trafiksäkert alternativ på svenska vintervägar, och att ett av de vintergodkända åretruntdäcken presterade likvärdigt med ett av sommardäcken på is är anmärkningsvärt. Det finns en korrelation mellan lågt klassat rullmotstånd och dåligt isgrepp, vilket indikerar att åtgärder för att minska rullmotståndet kan vara negativt för isgreppet för denna typ av däck. Bromsprestanda på torr och våt asfalt för åretruntdäcken är generellt något bättre än de europeiska vinterdäcken, men tydligt sämre än sommardäck. Spridningen var dock stor där de bästa åretruntdäcken presterade likvärdigt med sommardäcken, och de sämsta var ungefär samma nivå som det bästa av de nordiska dubbfria vinterdäcken. Vi kan därför inte rekommendera åretruntdäck som ett alternativ till vinter- och sommardäck.
|
|
| 9. |
- Hjort, Mattias, 1972-, et al.
(författare)
-
Tyre modelling for high capacity vehicle simulations
- 2021
-
Ingår i: 16th International Symposium on Heavy Vehicle Transportation Technology. - : International Forum for Heavy Vehicle Transport & Technology.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tyre friction properties of 21 different heavy vehicle tyres have been measured on smooth ice and dry asphalt using a dedicated flat-bed machine. The purpose of the measurements was to study characteristics of typical heavy vehicle tyres, and to provide representative models for heavy vehicle dynamic simulations for both high and low friction conditions, with focus on lateral friction forces. The results reveal large differences of the cornering stiffness between new and worn tyres, where lower tread depth results in substantially higher stiffness. Cornering stiffness values on smooth ice and asphalt are very similar, suggesting that rubber and carcass stiffness rather than the friction level determines this property. Also, peak friction level on asphalt and relaxation length exhibits higher values for worn tyres compared to new. The measured data is currently being analysed in more detail with the purpose of creating standardized tyre models that can be used for PBS simulations.
|
|
| 10. |
- Hjort, Mattias, 1972-, et al.
(författare)
-
Utredning av regler för vinterdäck till tunga fordon : Ett regeringsuppdrag
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- VTI har tillsammans med Transportstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att analysera dagens krav på vinterdäck för tunga fordon och utreda behovet av förändrade krav på vinterdäck eller däckutrustning för att minska framkomlighets- och säkerhetsproblem i vägtrafiken när det råder vinterväglag. Om behov finns ska Transportstyrelsen föreslå regeländringar. 2018 togs beslut fram på skärpta krav på vinterdäck till tunga fordon. Kraven blev aktiva 1 juni 2019. I uppdraget från regeringen ingick att följa upp hur de skärpta kraven efterlevs och bedöma vilken effekt som regeländringarna har fått på framkomlighet och trafiksäkerhet. Vi har i denna utredning genomfört fokusgrupper och intervjuer, samlat in statistik och genomfört olycksriskanalyser, samt utfört ett par fältstudier av däckens kondition för lastbilar och bussar i trafik. Vi har gått igenom befintligt regelverk i detalj och jämfört dem med regelverken i Norge och Finland, där man har liknande vinterförhållanden som i Sverige. Baserat på dessa analyser ser vi inga skäl till förändringar av befintligt regelverk för vinterdäck till tunga fordon. Den statistiska analysen kunde inte påvisa någon förbättring av halkrelaterade problem efter skärpningen av vinterdäcksreglerna 2019, varken när det gäller framkomlighet eller trafiksäkerhet.
|
|
