| 1. |
- Hertting, Krister, 1972-, et al.
(författare)
-
Ping pong for health : the meaning of space in a sport based health intervention at the workplace
- 2020
-
Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. - Abingdon : Taylor & Francis. - 1748-2623 .- 1748-2631. ; 15:sup1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: This is a study on a sport-based intervention, with a focus on physical activity, social relations, and learning, to promote health and well-being in the workplace lived space. Lived space is situated and associated with social and cultural conventions which affect the quality of the perceived space at work. The aim of the paper is to elucidate the participant’s experiences of the intervention and how health and well-being were affected.Methods: The intervention was conducted with employees from the warehouse of a company within the retail sector. The design consisted of one initial workshop as a baseline, a sport-based intervention, three group interviews, and a final workshop. A hermeneutic phenomenological analysis focused on experiences of the intervention and the meaning of the workplace as the lived space.Results: Three themes emerged in the analysis; Expressing positive individual effects, Expressing improved work environment and The meaning of the workplace as lived space. The themes are discussed in relation to three basic health foci: physical activity, social relations and learning.Conclusion: The workplace as a lived space offers a valuable opportunity for sport-based interventions that improve health and well-being through physical activity, social relations, and learning.
|
|
| 2. |
- Holmquist, Mats, 1954-, et al.
(författare)
-
Hållbara leadereffekter i teori och praktik: Delrapport 2 : Utvärderingsrapport 2020:1
- 2020
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- I denna delrapport 2 är vårt syfte att undersöka vilka effekter som uppstått en tid efter projektens avslutande och vad som orsakat det. För att svara på det har vi först, med stöd av tidigare forskning och EU, definierat att effekterär strukturella förändringar i lokalsamhället. Mervärden, dvs. faktorer som exempelvis socialt kapital, livskvalitet, attraktivitet, lokala nätverk, skapande av nya materiella resurser, är bra och viktiga förutsättningar, men inte tillräckliga för att nå de långsiktiga politiska målen med Leader. Vi har bett verksamhetsledarna tillsammans med ordförandena i 14 leaderområden att välja ut två projekt i förra programperioden som de anser varit effektrika. Vi har läst slutrapporterna från dessa 24 projekt och intervjuat deras projektägare eller projektledare. Datamaterialet har vi sammanställt, effektbedömt och analyserat. Resultatet visar att dessa projekt skapar klart fler mervärden än strukturella förändringar. De mervärden som lever kvar är huvudsakligen fysiska och sociala men även i form av planer. Strukturella förändringar som lever kvar är befolkningsutveckling, besöksökning, ökat företagande, fler arbetstillfällen samt bibehållen eller ökad service och välfärd. I en särskild analys av betydelsen av att utforma projektansökningar som innehåller ett tydligt utformat effekttänk kan vi inte slå fast något samband mellan ansökningarnas effektinnehåll och de strukturförändrande effekter som noterats. Slutsatsen är att det förvisso är viktigt att utforma projektansökningar som har ett utvecklat effekttänk, men att detta inte är ett tillräckligt villkor för att senare nå faktiska effekter. Det krävs ytterligare faktorer för att driva på effektskapandet. De framgångsfaktorer som lyfts fram i intervjuerna är att (1) ha en långsiktig målbild och att vara en del i en pågående lokal utvecklingsprocess, (2) lokal samverkan, sammanhållning och engagemang, (3) lokal förankring och lokalt inflytande samt (4) affärsmässighet, likviditet och hållbar finansiering. Våra rekommendationer är att Leader kan ge mer effekter genom att (1) flytta fokus från projektresultat till lokala utvecklingseffekter, (2) klargöra effekttänkandet/ interventionslogiken i nationella program, lokala strategier och insatser, (3) utforma rutiner och stöd som efterfrågar och driver strukturella förändringar samt (4) utvecklar en lärande och innovativ organisationskultur.
|
|
| 3. |
- Johansson, Jörgen, 1958, et al.
(författare)
-
LEADER and rural development policy - What's the problem represented to be?
- 2024
-
Ingår i: Journal of Rural Studies. - Oxford : Elsevier. - 0743-0167 .- 1873-1392. ; 108
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article problematizes the EU Programme LEADER as a policy to improve opportunities to live and thrive in rural areas. LEADER was initiated in 1991 as a Commission initiative and has, over time, expanded and become an institutionalized public policy in the EU. LEADER is based on a particular development method - the LEADER method - which sets out fundamental principles for conducting development work. The idea is that rural development should start with Local Action Groups at the grassroots level, emphasizing networking and entrepreneurship within a geographic context. Drawing on Bacchi's methodology, What's the problem represented to be, the article aims to examine the LEADER Programme and analyze problem representations and political rationalities. The analysis shows that actors working within LEADER have developed political rationalities that partly constitute obstacles to achieving long-term impacts. It concerns issues related to the bureaucratic framework of LEADER and representations on a fixation on producing added values, an internal logic of project administration, and an emphasis highlighting the role of the individual entrepreneur. The LEADER Programme has not only been institutionalized as part of the EU and member states' administrative systems. Still, it has also created its ideological superstructure consisting of a specific narrative, methodology, language, and common forms of organizing. This gives LEADER advantages but also risks associated with internal closedness that creates subjectification between ‘them and us' and produces lived effects that hinder structural changes promoting rural areas.
|
|
