| 1. |
- Hovbrandt, Pia, et al.
(författare)
-
Occupational balance as described by older workers over the age of 65
- 2019
-
Ingår i: Journal of Occupational Science. - : Informa UK Limited. - 1442-7591 .- 2158-1576. ; 26:1, s. 40-52
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Occupational balance promotes health, knowledge about occupational balance among older workers is important. This qualitative study aimed to describe occupational balance among older workers in Sweden. Six focus groups and two individual interviews were conducted with 26 workers, aged 65 years and older. The findings showed that drawing on abilities and resources, a harmonious mix of occupations, as well as congruence with values and personal meaning contributed to the participants’ occupational balance. From a work perspective, organizational factors such as support from managers and having the freedom to influence work tasks, as well as work time, also contributed to occupational balance. The participants changed their occupational pattern to achieve a more harmonious mix of occupations. This change was based on values and experience derived through the meaning of occupations, and on abilities and resources. Enabling older people to achieve occupational balance and promoting health may contribute to possibilities for an extended working life and active ageing.
|
|
| 2. |
- Hovbrandt, Pia
(författare)
-
Older people's occupations. A life with and without work. : A life with and without work
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduction: The demographic changes with population ageing and a rapidly growing share of very old peoplewill put an increasing pressure on the health and social care system. In order to both restrict early retirement and force people to extend their working life reforms are changing pension systems in many European countries. Besides that older people have to extend their working life it is important to optimize opportunities for valued occupations and a variation of occupations that contributes to health for older people. However, how work may contribute to occupational engagement among older people also in a long-term perspective are scarcely studied. Aims: The overall aim of the thesis was to deepen the knowledge about engagement in occupations among people from the age of 55 to very old age.Methods: Cross sectional and longitudinal cohort designs were used in this thesis. Studies I and II were based on a purposeful selection of participants from three different work domains: construction and technical companies and community elderly care sector (n=24,Study I; n=26, Study II). In Study III respondents from the Scania Public Health Cohort age 55 and over working at least 10 h/week at baseline and not working at follow- up were included (n=1098). Study IV is based on a strategically selection of participants from ENABLE- AGE Survey study, all beyond age 80 (n=21). Data was collected through focus groups (Studies I- II), individual interviews (Studies II and IV), and a postal questionnaire (Study III).Results: The findings showed that work was considered important and valuable especially with regard to how challenging work tasks were, the possibilities for inclusion in a team of colleagues and the chances for better personal finances (Study I). Organizational factors such as possibilities to influence work tasks, working time and skills development supports the willingness for an extended working life (Study I). Based on values and personal meaning of occupations the participants in Study II had changed their occupational pattern for a more harmonious mix of occupations which contributed to experience of occupational balance. Multivariate logistic regression in Study III showed that jobs with high control, seem to predict high social participation, also after cessation of employment. The results also suggest that high social participation during working life is a predictor of high social participation in a long-term perspective (Study III). A wish to keep on doing as before was evident in Study IV but personal as well as environmental barriers made it difficult especially social participation. Much work in working life without time for leisure seemed to lead to few interest also in very old age.Conclusions: A supportive work environment with possibilities for employees to participate in decision making is beneficial also after retirement. A sustainable working life is a prerequisite for a higher retirement age and may support people to work at least until retirement age and maybe even longer.
|
|
| 3. |
- Hovbrandt, Pia, et al.
(författare)
-
Prerequisites and driving forces behind an extended working life among older workers
- 2019
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy. - : Informa UK Limited. - 1103-8128 .- 1651-2014. ; 26:3, s. 171-183
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Reforms are changing pension systems in many European countries, in order to both restrict early retirement and force people to extend their working life. From occupational therapy and occupational science perspectives, studies focusing on aspects of working life that motivate the older worker is urgent. Aim: The aim was to describe incentives behind an extended working life among people over age 65. Method: Focus group methodology was used, with participants ages 66–71, from varying work fields: construction and technical companies and the municipal elderly care sector. Findings: Work was considered important and valuable to the degree of how challenging work was, the possibilities for inclusion in a team of colleagues and the chances for better personal finances. Amongst all, the participants expressed a feeling of a strengthened identity by being challenged and having the opportunity to manage working tasks. Conclusion: The finding showed the actual reasons behind an extended working life among older workers. However, a risk of rising social inequity may appear with increased working life if older people are forced to extend their working life due to a difficult financial situation as a pensioner. A variety of retirement options and initiatives in order to support older workers are justified.
|
|
| 4. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 5. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 6. |
- Orban, Kristina, et al.
(författare)
-
Monitoring progression of clinical reasoning skills during health sciences education using the case method - A qualitative observational study
- 2017
-
Ingår i: BMC Medical Education. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1472-6920. ; 17:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Outcome- or competency-based education is well established in medical and health sciences education. Curricula are based on courses where students develop their competences and assessment is also usually course-based. Clinical reasoning is an important competence, and the aim of this study was to monitor and describe students' progression in professional clinical reasoning skills during health sciences education using observations of group discussions following the case method. Methods: In this qualitative study students from three different health education programmes were observed while discussing clinical cases in a modified Harvard case method session. A rubric with four dimensions - problem-solving process, disciplinary knowledge, character of discussion and communication - was used as an observational tool to identify clinical reasoning. A deductive content analysis was performed. Results: The results revealed the students' transition over time from reasoning based strictly on theoretical knowledge to reasoning ability characterized by clinical considerations and experiences. Students who were approaching the end of their education immediately identified the most important problem and then focused on this in their discussion. Practice knowledge increased over time, which was seen as progression in the use of professional language, concepts, terms and the use of prior clinical experience. The character of the discussion evolved from theoretical considerations early in the education to clinical reasoning in later years. Communication within the groups was supportive and conducted with a professional tone. Conclusions: Our observations revealed progression in several aspects of students' clinical reasoning skills on a group level in their discussions of clinical cases. We suggest that the case method can be a useful tool in assessing quality in health sciences education.
|
|
| 7. |
|
|
