| 1. |
- Hultén, Gunilla, 1950-
(författare)
-
Diversity disorders : Ethnicity and newsroom cultures
- 2009
-
Ingår i: Conflict & Communication Online. - Berlin : Verlag Irena Regener. - 1618-0747. ; 8:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sweden, as many other European countries, has been engaged in the debate concerning the relationships between social cohesion and the media. The article examines the tension between officially expressed attitudes and diversity goals of Swedish newsrooms and how journalists who have foreign backgrounds perceive these. Despite the intense discussions in recent years concerning media’s role in a multi-ethnic context Swedish media organizations have not yet developed an effective means of promoting and implementing diversity in the newsrooms. The interviewed journalists draw attention to the dilemma of not being accepted in majority dominated newsrooms and stress the need to change editorial organization patterns, newsroom cultures and to re-define journalistic missions regarding ethnic diversity. The article concerns the market focus of news production and argues that the present tendency to mainstream cultural diversity in media content may lead to the exclusion of minority voices and thus undermining diversity efforts.
|
|
| 2. |
- Hultén, Gunilla
(författare)
-
Främlingar i nationens spegel
- 2007
-
Ingår i: Makt, kultur och kontroll över invandrares livsvillkor. Multidimensionella aspekter på strukturell diskriminering i Sverige. - : Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Hultén, Gunilla, 1950-
(författare)
-
Främmande sidor : Främlingskap och nationell gemenskap i fyra svenska dagstidningar efter 1945
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A major purpose of this study is to describe and analyse representations of migration and migrants in three local Swedish newspapers, Arbetarbladet, Borås Tidning, and Vestmanlands Läns Tidning and one national, Dagens Nyheter, at eight selected years during the period of 1945 – 2005. The dissertation investigates continuity and change over the course of time. The study also traces how journalistic discourses relate to migration policies. The main focus is on the local papers and the interplay between local and national perspectives in expressing estrangement and national community. The main sample consists of 1 537 articles published in the first three weeks of March in the years 1945, 1955, 1965, 1975, 1985, 1995 and the year 2000.Quantitative and qualitative approaches are combined and the study is carried out within the traditions of Critical Discourse Analysis and rhetoric. One theoretical approach rests on the notion of the stranger, as conceptualized by Georg Simmel. Closely linked to this notion are the concepts of nation, culture, and identity. One purpose is to analyse how these aspects are textualised and visualised.Despite the changes of migration to Sweden, press coverage has demonstrated a remarkable consistency in the representations of immigrants and migration policy throughout the period. The analyses indicate that there is a continuous dialogue between the press and the government agenda. Albeit the consonance between the papers, it needs to be pointed out that representations of strangers are heterogeneous. In certain respects the local papers differ from the national paper. The Dagens Nyheter was more inclined to use a negative and a conflict angle. The local papers, promoting strong place identities, were more prone to stress co-operation and shared interests. The portrayal often draws on an implicit positive self-representation of Sweden. Nationhood is still a resonant element in journalism, a late echo, as it were, of the People’s Home.
|
|
| 4. |
- Hultén, Gunilla, 1950-
(författare)
-
Journalistik och mångfald
- 2009
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I decennier har mediers roll och ansvar i mångetniska samhällen uppmärksammats, debatterats och kritiserats. Kritiken har främst handlat om att medier brister i att skildra den etniska och kulturella mångfalden i samhället och på så vis bidrar till att påverka människors attityder i negativ riktning. Flera studier har visat att nyhetsinnehållet ofta är missvisande, okunnigt, stereotypt och fördomsfullt.Boken belyser hur journalistik förhåller sig till etnisk och kulturell mångfald såväl i medieinnehåll som på redaktioner. Den ger också en historisk bakgrund till området och presenterar aktuella forskningsperspektiv. Dessa inbegriper undersökningar om redaktionell mångfald, minoritetsmedier och medieanvändning.
|
|
| 5. |
- Hultén, Gunilla, et al.
(författare)
-
Makt, kultur och kontroll över invandrares livsvillkor : Multidimensionella perspektiv på strukturell diskriminering i Sverige
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med sitt breda spektrum av perspektiv på diskrimineringens strukturella dimensioner avser denna antologi att bidra till en ökad förståelse av problemets karaktär och ett mer nyanserat samtal om orsaker och möjliga åtgärder emot etnisk ojämlikhet. En analys av så komplexa fenomen som etnisk diskriminering och social exkludering fordrar en mångfald teorier och metoder. I den här antologin finner vi prov på ett flertal olika samhällsvetenskapliga metoder. Ett strukturellt och maktorienterat perspektiv har väglett valet av artiklar om “invandrarproblematiken” och de samhälleliga maktförhållandena och demokratin i Sverige. Särskilda mekanismer som verkar inom samhällets institutioner och kulturella formationer som diskriminerar, exkluderar och omyndigförklarar invandrare har identifierats. Boken består av tre delar. Del I presenterar diskrimineringens kognitiva och diskursiva former, och syftar till att ge en mer generell bild av hur uppfattningar om människors olikheter skapas, normaliseras och legitimeras. Del II visar hur diskrimineringen verkar på en institutionell nivå, och hur maktutövning, beslut och praktiker i olika institutionella kontexter drabbar utsatta invandrade grupper i det svenska samhället. Del III fokuserar på diskriminerande krafter och motkrafter i civilsamhället och på den politiska arenan. Vidare diskuteras vad för slags antidiskriminerande och ”antirasifierande” krafter som finns i samhället och hur de fungerar. Några av antologins centrala slutsatser är:(1) Det är en ganska dyster bild av det mångkulturella Sverige som framträder i de olika artiklarna. Etnisk diskriminering och exkludering är robusta eftersom de består av många ömsesidigt förstärkande mekanismer.(2) Det svenska samhällets respons till invandrarna framstår som en komplex blandning av välvilja, solidariska åsikter och ideal, samt inskränkta, protektionistiska eller till och med xenofobiska ståndpunkter.(3) Det Sverige som träder fram genom antologins analyser är inte genomgående ett samhälle som präglas av exkludering – det finns många positiva krafter och utvecklingar i motstånd till rasism och diskriminering.(4) Däremot finns det en viss tendens för en rasifierad politik att breda ut sig. Goda intentioner räcker inte. Det behövs en systematisk kamp grundad på mänskliga värderingar och kunskap om strukturella mekanismer för att åstadkomma jämlikhet och allas välstånd i ett demokratiskt mångkulturellt samhälle.
|
|
