SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Hult Cecilia) srt2:(2015-2019)"

Sökning: WFRF:(Hult Cecilia) > (2015-2019)

  • Resultat 1-10 av 24
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Roth, Anders, et al. (författare)
  • Sänkt p-tal som drivkraft för attraktiv stadsbyggnad och hållbar mobilitet
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Konkurrensen om städers yta ökar i takt med den pågående urbaniseringen, samtidigt som byggande av bostäder och kontor sker med stort fokus på centrala etableringar. Ett nyckelområde för att möta denna utmaning är att skapa täta och transporteffektiva städer som möjliggör en högre befolkningstäthet, vilket i sin tur ger förutsättningar för en högre andel cykel- och kollektivtrafik än idag. Att skapa en effektiv och väl fungerande parkeringsmarknad är i detta sammanhang inte bara viktigt för stadsplaneringen och utvecklingen av attraktiva städer. Utbud, tillgänglighet och kostnad för parkering påverkar såväl bilinnehav, körsträckor som val av färdmedel. Parkering har också stor betydelse för städers och företags ekonomi, liksom för möjligheten att bygga billigare bostäder. Enligt Boverkets prognos kommer över 70 000 bostäder att påbörjas under 2017, vilket innebär att det samtidigt investeras i uppskattningsvis minst 35 000 nya parkeringsplatser. I flera svenska städer liksom runtom i Europa pågår eller planeras nu försök med en sänkning av p-talen, ofta i kombination med åtgärder som främjar tillgänglighet med andra färdmedel än bil. Förändringsarbetet är fortfarande i en tidig fas och hos de lokala aktörerna - exploatörer, kommunala tjänstemän och beslutsfattare – finns en stor osäkerhet kring dessa förändringars konsekvenser. Parallellt pågår också många projekt och initiativ som är inriktade på att skapa nya eller modifierade mobilitetstjänster och transportkoncept, både kommersiella och kollaborativa. Exempel på sådana tjänster som är under framväxt är bilpooler, samåkningstjänster, samdistributionstjänster och cykelpooler. Tjänsterna kommer utgöra en viktig del i framtidens mobilitet och de spelar allt oftare en central roll i nybyggnadsprojekt där ambitionen är att minimera behovet av bilparkering. Samtidigt visar forskning och erfarenhet att det saknas kunskap om hur ett sänkt parkeringstal tillsammans med ett paket av mobilitetsåtgärder påverkar färdmedelsfördelning och bilinnehav i ett nybyggt område. Det finns ett stort behov av att titta mer ingående på hur dessa faktorer samverkar och hur de kan utformas för att skapa mer attraktiva och hållbara städer.
  •  
2.
  • Sprei, Frances, 1977, et al. (författare)
  • Review of the effects of developments with low parking requirements
  • 2019
  • Ingår i: Eceee Summer Study Proceedings. - 2001-7960 .- 1653-7025. ; 2019-June, s. 1079-1086
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Parking management and planning can be used to address several issues related to sustainable urban development. E.g., parking availability affects both car ownership and usage, and parking planning can affect both land use and building costs. A tool used in several countries is minimum parking requirements (MPR) and lowering these could be a pathway to more sustainable mobility. However, the actual effects of lower MPR have not systematically been studied. In this paper we present the results of a review of twelve developments with low MPR in Sweden, Austria, Germany and Switzerland. Existing research and reports have been analysed to compare these and draw conclusions on the effect of MPR on mobility patterns and mobility services. In addition, interviews were conducted with representatives from municipalities and developers. Some of the key findings are: • All of the studied projects have good prerequisites for sustainable mobility such as access to public transport, central location, mobility services, and bike paths. • Results indicate that the mobility patterns of individuals in the studied projects are more sustainable than in nearby projects. However, the causality of MPR and mobility is hard to establish. • Many projects combine MPR with mobility services such as carsharing. For this to be successful, requirements for MPR and mobility services should be included in the planning permission. • Legally binding contracts are needed to clarify responsibilities between developer, municipalities and mobility service suppliers. • Studied developments in and outside Sweden differ in posed requirements. Swedish projects only put requirements on parking and mobility services, whereas those studied in Germany, Switzerland and Austria put requirements on traffic or car ownership. • It is important to look at a wider geographical area and not only the specific project. Parking availability and pricing in the surroundings might affect the outcome of a low MPR project.
  •  
3.
  • Escher, Cecilia, et al. (författare)
  • Method matters: impact of in-scenario instruction on simulation-based teamwork training
  • 2017
  • Ingår i: Advances in Simulation. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2059-0628 .- 2364-3277. ; 2:25
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: The rationale for introducing full-scale patient simulators in training to improve patient safety is to recreate clinical situations in a realistic setting. Although high-fidelity simulators mimic a wide range of human features, simulators differ from the body of a sick patient. The gap between the simulator and the human body implies a need for facilitators to provide information to help participants understand scenarios. The authors aimed at describing different methods that facilitators in our dataset used to provide such extra scenario information and how the different methods to convey information affected how scenarios played out. Method: A descriptive qualitative study was conducted to examine the variation of methods to deliver extra scenario information to participants. A multistage approach was employed. The authors selected film clips from a shared database of 31 scenarios from three participating simulation centers. A multidisciplinary research team performed a collaborative analysis of representative film clips focusing on the interplay between participants, facilitators and the physical environment. After that the entire material was revisited to further examine and elaborate the initial findings. Results: The material displayed four distinct methods for facilitators to convey information to participants in simulation based teamwork training. The choice of method had impact on the participating teams regarding flow of work, tempo and team communication. Facilitators’ close access to the teams’ activities when present in the simulation suite, either embodied or disembodied in the simulation, facilitated the timing for providing information, which was critical for maintaining the flow of activities and learner engagement in the scenario. The mediation of information by a loudspeaker or an earpiece from the adjacent operator room could be disturbing for team communication when information was not well timed. Conclusions: In-scenario instruction is an essential component of simulation based teamwork training that has been largely overlooked in previous research. The ways in which facilitators convey information about the simulated patient have the potential to shape the simulation activities and thereby serve different learning goals. Although immediate timing to maintain an adequate tempo is necessary for professionals to engage in training of acute situations, novices may gain from a slower tempo to train complex clinical team tasks systematically.
  •  
4.
  • Hammander, Mats, et al. (författare)
  • How Do You Measure Green Culture in Shipping? : The Search for a Tool Through Interviews with Swedish Seafarers
  • 2015
  • Ingår i: TransNav, International Journal on Marine Navigation and Safety of Sea Transportation. - Gdynia : Akademia Morska w Gdyni. - 2083-6473 .- 2083-6481. ; 9:4, s. 501-509
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Today, the shipping industry faces important environmental challenges to reduce the impact of sea transport to the marine environment. In order to enhance compliance and encourage safe and efficient maritime operations, the implementation of a safety culture in both shore organisation and on board ships has been advocated. Similarly, it can be argued that a conscious ‘greening’ of an organisation’s culture may be necessary in order to meet legislative and societal demands, as well as embrace environmentally responsible values, beliefs and behaviours. The present pilot study describes the development and evaluation of a model designed to capture attitudes and perception among seafarers with regards to proactive environmental work in the shipping industry. The overall aim of the model is to enable measurement of the extent to which a ‘green culture’ is present within the shipping industry, and to identify factors that either facilitate or act as barriers to a green culture. Evaluation of the model was done through qualitative individual and focus group interviews with, in all, 13 active Swedish seafarers during the autumn of 2014. The findings show that the model captures the sought after mechanisms fairly well and shows some promise. Future work is needed to further refine and test the model in a larger setting, in order to provide a robust picture of the seafarers’ view on ‘green’ shipping.
  •  
5.
  • Hult, Cecilia, et al. (författare)
  • Arbetplatsparkering – dagens utmaningar och framtidens lösningar
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Under tre år har forskningsprojektet Arbpark studerat olika aspekter av arbetsplatsparkering i storstad. På två fallstudieområden i Göteborg har projektet studerat dagens parkerings-och mobilitetsläge. Rapporten diskuterar vad olika aktörer har för möjlighet att påverka arbetsresandet. En uppsättning verktyg presenteras som kan användas i arbetet att ställa om från traditionell arbetsplatsparkering till hållbar mobilitet för arbetsgivare och anställda. Verktygen kan användas av arbetsgivare, fastighetsägare eller kommuner som vill arbeta med hållbart resande.
  •  
6.
  •  
7.
  • Hult, Cecilia (författare)
  • Flexibla parkeringstal i stadsmiljöavtal
  • 2017
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I detta projekt har de stadsmiljöavtal som innehåller motprestationer i form av förändrade eller flexibla parkeringstal för att främja hållbara stadsmiljöer inventerats, inom ramarna för projektet ArbPark – Nya lösningar för framtidens arbetsplatsparkering. Syftet är att ge en överblick över omfattningen av p-tal som motprestation i stadsmiljöavtal, och i vilken utsträckning stadsmiljöavtalen har bidragit till att styra mot mer flexibla p-tal. En fördjupad studie har gjorts av flexibla p-tal för kontorsarbetsplatser, där även utformningen av p-tal och mobilitetsåtgärder har kartlagts. Åtta kommuner har antagit flexibla p-tal efter att stadsmiljöavtalen slutits, sju kommuner hade antagit flexibla p-tal innan stadsmiljöavtalen och två kommuner har förslag på p-tal som ännu inte antagits. Då två kommuner har två avtal vardera är det totalt 19 avtal som innehåller flexibla p-tal. Det är inte helt enkelt att bedöma i vilken utsträckning stadsmiljöavtalet har påverkat införandet av flexibla p-tal, eftersom dessa antas i en kommunal process som ofta pågår över flera månader upp till år. Däremot är det nästan en tredjedel av alla stadsmiljöavtal (64 st) som innehåller flexibla p-tal, och ännu fler (43 st) som innehåller någon form av parkeringsåtgärd som motprestation. I de kommuner där p-talen bedöms vara flexibla har utformningen beskrivits. Det vanligaste är att kommunerna använder ett utgångsvärde på minimital, som kan sänkas ytterligare i utbyte mot mobilitetsåtgärder. Andra varianter är p-tal som även fungerar som tak, p-tal som väljs ur ett spann eller p-tal som fungerar som utgångsvärde i en förhandling. Utöver en variation i utformningen av p-tal, finns även en stor variation i vilken typ av mobilitetsåtgärder som kan ge nedsättning av p-talet. Vad vissa kommuner anser vara cykelfrämjande åtgärder som ger reduktion, kravställer andra kommuner i p-tal och stipulerad standard på cykelparkering. Ett exempel är cykelparkering med möjlighet att låsa fast ramen. Olika former av cykelåtgärder är det vanligaste exemplet för reducerat p-tal, följt av bilpool som näst vanligaste åtgärd. Inventeringen består av en skrivbordsstudie där parkeringsstrategier och antagna kommunala styrdokument har studerats. I de fall där det inte kan utläsas ur stadsmiljöavtalen om nya p-tal kommer vara flexibla, och där nya p-tal inte är antagna, har kommunerna kontaktats via e-post. Inventeringen innefattar inte en kvalitativ utvärdering av p-talens utformning eller i vilken utsträckning de har tillämpats i bygglov och i påbörjade projekt.
  •  
8.
  • Hult, Cecilia (författare)
  • Hur kan framtida styrmedel för och beskattning av personbilar utformas? - Delrapport från en Delfistudie om kilometerskatt och alternativa styrmedel
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Hur personbilar och drivmedel beskattas påverkar både inköp och användning av bilen. Idag är fordonsskatt, energi- och koldioxidskatt på drivmedel samt trängselskatt de viktigaste skatterna för personbilar. Det är möjligt att tänka sig en alternativ beskattning i form av en km-skatt, där användaren betalar efter hur mycket fordonet används. Rapporten beskriver hur en svensk expertpanel med deltagare från akademi, näringsliv, politik och civilsamhället ser på en km-skatt och andra styrmedel för framtida beskattning av personbilstrafiken.
  •  
9.
  • Hult, Carl, 1953-, et al. (författare)
  • Intendenturpersonalens arbetsmiljö : arbetsmiljö, arbetsupplevelser, motivation och sjukskrivningar på passagerarfartyg
  • 2017
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Det här projektet undersöker arbetsmiljön för intendenturpersonalen på svenska passagerarfar-tyg. Bakgrunden till projektet ligger i upptäckten att intendenturpersonal ombord passagerar-fartyg år 2010 uppvisade en betydligt högre upplevelse av utmattning, jämfört med andra per-sonalgrupper. Utmattningsupplevelsen indikerades med ett utmattningsindex bestående av ett flertal upplevelseaspekter rörande trötthet och stress i arbetet. Passagerarfartygens intendentur-personal har även rapporterat högre ohälsotal än andra personalkategorier i svensk sjöfart.Projektet innefattar en jämförelse av svenskregistrerad sjöpersonals upplevelser av utmattning fördelat på ombordfunktioner och fartygstyp vid mellan 2010 och 2015, samt förhållandet mel-lan arbetstillfredsställelse, motivation och utmattningsupplevelse inom intendenturen år 2015. I projektet analyseras även Försäkringskassans sjukskrivningsstatistik för åren 2011–2014 med avseende på sjuktalen för långa sjukskrivningar över 60 dagar och diagnosfördelning för inten-denturpersonalen, samt om det möjligt att göra en analytisk koppling till upplevelsen av utmatt-ning. Genom intervjuer och observationer med chefer och medarbetare ombord och iland un-dersöks vilka fysiska, organisatoriska och sociala faktorer som upplevs vara av betydelse för arbetsmiljön.Det övergripande målet är att identifiera friskfaktorer för att minska risken för utmattning och ohälsa som kan leda till långa sjukskrivningar och lämna välgrundade rekommendationer för branschen.Resultaten visar att passagerarfartygens besättning rapporterar högst utmattningsupplevelse både 2010 och 2015. Intendenturpersonalen är också klart överrepresenterade i sjukskrivnings-statistiken och sjuktalen, vilket kan kopplas till upplevelsen av utmattning.Enkätundersökningen 2015 visar att intendenturpersonalen rapporterar mest negativa upplevel-ser av arbetssituation, kamratskap och ledarskap jämfört med andra avdelningar. Det är dock en generellt motiverad yrkesgrupp med hög arbetstillfredsställelse. Friskfaktorer som visat sig lindra utmattningsupplevelsen (bemanning, vila, ledarskap, relationer till andra avdelningar) stärker personalens motivation att arbeta till sjössÖkad delaktighet hos intendenturpersonalen i arbetsmiljöarbete och arbetsplatsens utformning kan minska de negativa och höja de hälsofrämjande effekterna av förändringsarbete ombord. Den sociala arbetsmiljön är en viktig del av arbetet till sjöss och omfattar även den lediga tid som tillbringas ombord. Arbetsmiljöarbete bör därför omfatta åtgärder som bryter ner gränser mellan avdelningar, skapar sammanhållning och en gemensam identitet för intendenturen och besättningen i stort.
  •  
10.
  • Hult, Carl, 1953-, et al. (författare)
  • Swedish Seafarers’ Occupational Commitment in Light of Gender and Family Situation
  • 2015
  • Ingår i: Safety of Marine Transport. - : CRC Press. - 9781138028593 ; , s. 41-47
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • The present study focuses on the pattern of Swedish seafarers’ occupational commitment relative to gender and family situation. Statistical analyses are employed, using a survey material of Swedish seafarers randomly collected from a national register in 2010. It was hypothesized that the effect from having children at home should be negative on commitment to seafaring occupation. However, the effect was found to be strongly positive and statistically significant for women and close to significant for men. Another important family effect was, as expected, the positive effect of having a relative working, or having worked, at sea. This effect was, however, only significant for male seafarers in the age group below the early 40’s. When controlling for possible mediating effects due to gender distribution in the onboard departments, it became clear that working in the catering department comes with a strong negative effect on commitment to the seafaring occupation, but only so for women. This effect did not, however, alter much of the already observed gender patterns. In the concluding discussion, the findings are discussed in more details and recommendations put forward.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 24
Typ av publikation
rapport (12)
tidskriftsartikel (6)
konferensbidrag (4)
bokkapitel (2)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (11)
refereegranskat (11)
populärvet., debatt m.m. (2)
Författare/redaktör
Hult, Cecilia (10)
Österman, Cecilia, 1 ... (8)
Praetorius, Gesa, 19 ... (7)
Österman, Cecilia (3)
Roth, Anders (3)
Larsson, Mats-Ola (3)
visa fler...
Hult, Håkan (2)
Rystedt, Hans, 1951 (2)
Felländer-Tsai, Li (2)
Escher, Cecilia (2)
Lindblad, Mats (2)
Creutzfeldt, Johan (2)
Parsmo, Rasmus (2)
Meurling, Lisbet (2)
Jerksjö, Martin (2)
Abrandt Dahlgren, Ma ... (1)
Sterner, Thomas, 195 ... (1)
Sprei, Frances, 1977 (1)
Nyström, Sofia, 1977 ... (1)
Lindén, Jenny (1)
Edelbring, Samuel, 1 ... (1)
Gonzalez-Aregall, Ma ... (1)
Karlsson, R (1)
Sköld, Sara (1)
Romson, Åsa (1)
Hult, Åsa (1)
Sjöström, John (1)
Yahya, Mohammad-Reza (1)
Sandberg, Åke (1)
Persson, Martin (1)
Bahr, Jenny von (1)
Winnes, Hulda (1)
Malmberg, Lars-Göran ... (1)
Sjödin, Åke (1)
Walldius, Åke (1)
Roth, A. (1)
Bergqvist, Rickard, ... (1)
Husebø, Sissel Eikel ... (1)
Kelly, Michelle (1)
Sallander, Ann-Sophi ... (1)
Bäckström, Sebastian (1)
Jivén, Karl (1)
Rendahl, Pernilla, 1 ... (1)
Styhre, Linda (1)
Nordahl Amorøe, Torb ... (1)
Karlsson, Pär (1)
Dahlberg, Johanna, 1 ... (1)
Fallgren, Henrik (1)
Salberg, Håkan (1)
Hammander, Mats (1)
visa färre...
Lärosäte
Linnéuniversitetet (11)
IVL Svenska Miljöinstitutet (10)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (5)
Göteborgs universitet (3)
Örebro universitet (1)
Linköpings universitet (1)
visa fler...
Chalmers tekniska högskola (1)
Karolinska Institutet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (14)
Svenska (10)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Teknik (12)
Samhällsvetenskap (7)
Lantbruksvetenskap (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy