| 1. |
- Hult, Åsa, et al.
(författare)
-
Att fuska och plagiera : Ett sätt att leva eller ett sätt att överleva?
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I bakgrundsbeskrivningen visas att en majoritet av amerikanska stu-denter själva uppger att de har fuskat någon gång, men att det inte finns säkra belägg för att säga att fusk procentuellt sett har ökat. Ar-tiklar antyder att fusk i form av plagiat troligen har blivit vanligare. Fusket verkar ha tagit sig delvis nya former och därför finns det an-ledning att försöka kartlägga och beskriva detta och att se vad som görs för att förhindra eller minimera fusk i allmänhet och plagiering i synnerhet. Det sägs ju att tillfället gör tjuven och därför finns det all anledning att se på vilka sätt den högre utbildningen genom exempel-vis pedagogiska former och examinationsformer ställer tillfällen ”till förfogande”. En rapport om fusk och plagiat inom den högre utbild-ningen kan lätt bli normativ och full med pekpinnar. Meningen är inte den utan snarareatt förstå vad som skeratt försöka besvara frågan om fusk och plagiat har ökatatt studera om fusk och plagiat har tagit sig nya formeratt se om vi i utbildningen behöver tänka och agera på annat sätt.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Dahlgren, Lars-Ove, 1946-, et al.
(författare)
-
Final Report
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Hult, Håkan, 1948-
(författare)
-
Bredd och djup : 6:e universitetspedagogiska konferensen vid Linköpings universitet, 14 november 2002
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Årets CUL-dag, den sjätte i ordningen, har temat Bredd och djup. Det är ingen slump. I den definition av pedagogisk skicklighet som Linköpings universitet använder sägs att lärare ska ha breda och djupa ämneskunskaper. I detta ligger en utmaning. Forskningen leder vanligtvis till att man får stora kunskaper inom ett begränsat område av ämnet, men i undervisning behövs både ”forskningsfrontskunskaper” och breda kunskaper inom ämnet. Det är en ekvation som kan vara svår att lösa.I vår definition av pedagogisk skicklighet sägs vidare att lärare ska ha ett pedagogiskt ledarskap, vilket betyder att han/hon ska haförmåga att sprida engagemang och intresse för ämnetförmåga att strukturera och organisera kunskapsmassan tillkurserförmåga att aktivera studenterna till egen inlärningförmåga att kommunicera med studenter och andra lärareVidare sägs i definitionen att lärare ska ha förmåga till helhetssyn och förnyelse.Det är uppenbart att lärarnas arbetsuppgifter är breda och går långt utöver rena ämneskunskaper. I mångt och mycket handlar det om att stödja studenterna i deras lärande och att organisera för detta stöd. Det kräver bland mycket annat förståelse för lärandets villkor, kunskap om vilka delar av ett kunskapsområde som brukar utgöra problem och kunskaper om hur man kan hjälpa till i dessa situationer. CUL-dagen innehåller inte rena ämnesfrågor utan snarare ämnesdidaktiska frågor och mer allmänna pedagogiska frågor som alla universitetslärare ställs inför så gott som dagligen.För att utvecklas som lärare behöver man inspiration. CUL-dagen är till för att ge just detta genom att man möts över ämnes- och fakultetsgränser. Man får idéer och inspiration av de papers som presenteras och diskuteras. Bidragen är och ska vara av olika karaktär. Här finns beskrivningar av hur en lärare eller lärargrupp har gått till väga i undervisning och vid examination. Här finns tankar och idéer om vad någon tycker att man ska göra och här finns papers som mest behandlar teorier. På detta sätt kommer man under dagen att få möjlighet att penetrera frågorna varför, vad och hur i undervisningen. De didaktiska eviga frågorna.Bidragen till CUL-dagen har organiserats under 4 rubriker och gemensamt för många av dem är att de förhoppningsvis ökar möjligheterna och minskar hindren genom nya former för det pedagogiska mötet, nya och/eller mer utvecklade stöd för lärandet och en ökad användning av IT i utbildningarna.Ett stort Tack till alla ni som genom era artiklar gjort det möjligt att publicera denna rapport och att arrangera konferensen, CULdagen. Tack också till Monika Thörnell som redigerat och hållit ihop hela organisationen kring konferensen.Välkomna till en dag med fokus på bredden och djupet i undervisningen!Håkan HultCentrum för undervisning och lärande
|
|
| 9. |
- Hult, Håkan, 1948-
(författare)
-
Forskningsprocessen som metafor för undervisning
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Universitetet som organisation har en mycket lång historia. Olika idéer har funnits och finns fortfarande om hur ett enskilt universitet ska organiseras och vad som anses mest väsentligt att ägna sig åt. Att det är ett centrum för kunskap skriver alla under på, men börjar man att bena i kunskapsbegreppet blir det svårare att vara överens. Medeltidens universitet hade som bärande idé att förvalta kunskap och att överföra den till nästa generation. Med en del variationer kan man säga att idén levde vidare in på 1800-talet då den utmanades av Wilhelm Humboldt. Han förde fram tanken att universitetets uppgift är att både utveckla och förmedla kunskap. Lärarna skulle således både vara forskare och undervisare. Humboldt förde fram fler viktiga förslag såsom att lärarna skulle ha rätt att fritt välja vad de ville undervisa om och studenterna skulle ha frihet att välja vad de ville delta i och universitetet skulle inte ta på sig en fostrande roll. Humboldts tankar möttes inte överallt av jubel utan motståndare fanns och en av de främsta var kardinal Newman som förfäktade tanken att universitetets roll var att förmedla kunskap och att fostra. Humboldt gick segrande ur striden om enbart undervisning eller undervisning och forskning. Huruvida det är lämpligt och väsentligt att fostra vuxna människor har man funnit olika ”lösningar” på i olika länder.För att göra en lång – och i många stycken – lyckosam historia kort kan sägas att Humboldts idé om att lärare ska både undervisa och forska inte har utmanats, problematiserats och utvecklats särskilt mycket förrän under de senaste åren. Det är främst två skäl till att det nu finns möjligheter att föra en delvis ny diskussion om universiteten. Det första skälet är att en rörelse som ibland går under benämningen Student Centred Education (SCE) har växt sig allt starkare. Utmärkande för alla åsiktsriktningar som kan hänföras till SCE är att de utgår från studenternas lärande snarare än lärarnas undervisning. Lärandet har kommit att fokuseras. Det andra skälet är att några forskare framkastat och utvecklat idén att undervisning och forskning har det gemensamt att båda ytterst handlar om lärande. Lärandet har således kommit att alltmer hamna i centrum och därmed kanske nya tankefigurer uppstår; tankefigurer som gör det både möjligt och lämpligt att tänka nytt och organisera på annat sätt. En sådan tankefigur som denna text handlar om är den att undervisning kan och bör organiseras och genomföras med forskningsprocessen som ledstjärna. Troligen kan forskningen också hämta inspiration från undervisningen men detta ligger utanför ramen för det som ska behandlas i rapporten.
|
|
| 10. |
|
|
