| 1. |
- Boo, Sofia
(författare)
-
Lärares arbete med individanpassning : Strategier och dilemman i klassrummet
- 2014
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A major challenge for teachers in crowded classrooms is to adapt the teaching to different pupil’s needs and abilities. Previous research shows that learning for pupils in the Swedish primary school has somewhat become an individual project. An increase in the individual work has been at the expense of whole class teaching. This has had a negative impact on pupils' academic performance. However, previous research also indicates that individual adaptation may affect results positively when the teacher is active, has knowledge of pupil’s needs and abilities and also a willingness to meet them.In the last few versions of the Swedish curriculum it is mentioned that teaching should be adjusted based on each pupil's abilities and needs. The purpose of this study is to investigate, describe and analyze how today's teachers in primary school (grades 1-6) handle individual adaptation in teaching, what strategies they use and what dilemmas that occurs. The study focuses on how work is carried out in practice. Qualitative interviews and participant observations are used in the data collection.This study has been conducted in two parts. The first part addresses five teachers and their classes in four different schools. In the second part the study has been extended with one of the above teachers whose classroom work was followed during a period of seven weeks. The results show that teachers are working hard to find methods that promote communication and interaction. They use different strategies to adapt teaching to each student. Individual work is still present but does not dominate the classroom work. Teachers individualize teaching by variation and interaction, by working together with tasks, with active relationship-oriented work and through continuous adjustments in the moment. The study also shows that teachers face several dilemmas when they individualize teaching in the classroom. One dilemma is among the ideal adaptation that teachers have a vision of, versus the time- and efficiencydriven adaptation that is possible to accomplish in the classroom. There is a tension between overall ideal images and teachers' practical everyday reality.
|
|
| 2. |
- Hegender, Henrik
(författare)
-
Mellan akademi och profession : Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att granska hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom svensk lärarutbildning. Utgångspunkten tas i det faktum att lärares yrkeskunskaper under lång tid varit uppdelade och beskrivna som teoretiska och praktiska, till exempel uttryckta som lärares tänkande respektive lärares handlande, eller vad lärare vet och vad lärare kan utföra. Det senaste policydokumentet för svensk lärarutbildning speglar denna uppdelning och poängterar vikten av en integrering av det teoretiska och praktiska under såväl högskoleförlagd utbildning (HFU) som VFU. Därmed finns det policyintentioner kring en mer forskningsgrundad VFU samtidigt som HFU anmodas ta sin utgångspunkt i erfarenhetsgrundad kunskap.Som analysverktyg används ett kunskapsteoretiskt ramverk där lärarkunskap förstås som påståendekunskap eller procedurkunskap och kunskap-för-praktiken (forskningsgrundad) eller kunskap-i-praktiken (erfarenhetsgrundad). I Studie I granskas kunskapsmål, riktade mot VFU, vid sjutton lärarprogram i Sverige. I Studie II och Studie III granskas bedömningssamtal i två olika VFU-kurser vid ett (1) lärarprogram i Sverige.Resultaten från Studie I visar att kunskapsmålen kan förstås som ett mischmasch av lärares påstående- och procedurkunskaper, där procedurkunskaperna dominerar, och kunskapsmålens kunskapsgrunder kan svårligen spåras. I Studie II och Studie III arrangerar lärarutbildarna sina skolbesök och bedömningssamtal på olika sätt vilket påverkar vilka av, och hur, lärarstudenternas kunskaper bedöms. I Studie II besöker lärarutbildarna lärarstudenterna vid deras skolplaceringar men gör inga lektionsobservationer innan bedömningssamtalen. I Studie III görs lektionsobservationer. Resultaten från de båda studierna visar att bedömningssamtalen explicit kännetecknas av en formativ bedömning där lärarstudenternas procedurkunskaper och kunskap-i-praktiken fokuseras. En bedömning av påståendekunskaper och kunskaper-för-praktiken kan svårligen spåras. I Studie III analyseras bedömningen av lärarstudenternas procedurala kunskaper-i-praktiken även med hjälp av ett ramverk av modeller för bedömning av yrkeskunskap. Resultatet visar att bedömningen av lärarstudenternas procedurkunskaper karaktäriseras av en holistisk modell där lärarutbildarna refererar till flera olika omständigheter som påverkar lärarstudenternas handlingar, med koppling till deras egna erfarenhetsgrundade och tysta yrkeskunskaper, snarare än till kursernas formella kunskapsmål.En diskussion förs om frånvaron av kunskap-för-praktiken i VFU i relation till teorier om yrkeskunskap och yrkeslärande. Vidare diskuteras den tydliga närvaron av kunskap-i-praktiken i VFU i relation till teorier om de tysta dimensionerna av yrkeskunskap.
|
|
| 3. |
- Hjort, Simon
(författare)
-
Kritiskt tänkande i klassrummet : En studie av didaktiska val och manifesterat kritiskt tänkande i samhällskunskaps- och filosofiundervisning
- 2014
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Developing students’ ability to think critically is an important goal of Swedish upper secondary school education. The aim of this thesis is to describe and analyse critical thinking at the classroom level from a didactic perspective. Using participant observation and interviews, two groups of students and their two course teachers are being studied during two months. The groups study philosophy and social studies respectively. The thesis explores in what way critical thinking is manifested in the classroom and how the teachers view critical thinking in relation to their teaching. Didactic decisions and challenges are identified and discussed.The findings show that critical thinking is manifested in the classroom dialogue. Focus, relevance and precision are distinctive qualities of critical discussions. The teachers use different strategies to scaffold critical thinking, such as developing what the students say, questioning assumptions and supporting with distinctions. Some of the challenges facing the teachers are finding ways of assisting students to be independent in their thinking, disputing what they say without being perceived as biased and creating the right atmosphere in the group allowing for critical thinking to take place. It’s concluded that critical thinking at the classroom level is a highly complex phenomenon that involves more than just thinking skills which is the dominant view among researchers in the field.
|
|
| 4. |
- Hultman, Glenn, 1947-
(författare)
-
Antropologisk didaktik : Noteringar om didaktik som situerad praktik
- 2011
-
Ingår i: Didaktisk Tidskrift. - Jönköping. - 1101-7686. ; 20:2, s. 69-83
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Definitioner av didaktik (och ämnesdidaktik) görs ibland utifrån referenser utanför och ovanför klassrummets omedelbara skeende. De didaktiska frågorna formuleras i termer av Vad, Hur och Varför (Arfwedson, 1987; Selander, 2010: 202). Man utgår från läroplaner, politik och de olika ämnena när dessa frågor bevaras och problematiseras. Samtidigt finns skolans verklighet i klassrummen, men mera som mottagare av denna problematisering. Denna verklighet kan utgöra utgångspunkten för en inifrån kommande reflektion som utgår från lärare och elever och deras faktiska situation. Detta närmar sig det som Arfwedson (1987) benämner ”genomförandefältet” där jag vill fortsätta diskussionen. Hur får vi ett annat perspektiv på Vad, Hur och Varför som bygger på t ex lärarnas praktik? Är dessa frågor överhuvudtaget realistiska att ställa (i praktiken) och vilka svar kan man förvänta sig? Vad har en undervisning i t ex naturvetenskap för innehåll ur en elevs perspektiv? Och hur ter sig frågan ur lärarens perspektiv i det praktiska skeendet?När vi tar del av den tidiga tyska diskussionen om didaktik (Blankertz, 1987) ser jag att mitt intresse liknar det perspektiv som kallas den inlärningsteoretiska (undervisningsteoretiska) modellen (och i viss mån den kulturvetenskapliga) där man menar att man bör ta hänsyn till många faktorer som påverkar undervisningsprocessen. Resonemangen är influerade av ett inlärningspsykologiskt perspektiv, kontrollstrukturer och präglad av tidsandan. I den diskussion som förs i denna text är jag mer begränsad till de inre faktorerna inom genomförandefältet och Blankertz (1987: 35) påpekande att didaktiska problem är komplexa. Här blir begreppet ”didaktisk intuition” centralt (Kroksmark, 1997) i tänkandet kring lärares arbete och det jag själv uppfattat som intelligenta improvisationer (Hultman, 2001).
|
|
| 5. |
- Hultman, Glenn, et al.
(författare)
-
Handledning och yrkeskunnande i komplexa miljöer : skapandet av lärprocesser in-situ
- 2014
-
Ingår i: Lärande i arbetslivet. - Linköping : Linköpings universitet. - 9789175192918 ; , s. 138-157
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här artikeln avser att belysa hur samspelet mellan lärarstuderande och handledare kommer till uttryck under den verksamhetsförlagda delen inom lärarutbildningen. Syftet är att studera hur den mottagande läraren, praktikhandledaren, uppfattar och samspelar med den lärarstuderande kring elevers lärande och hur de båda hanterar praktiken.Forskningen om lärarutbildning och förhållandet mellan lärarstudenters syn på undervisning och elevers lärprocesser är omfattande. Många påpekar också att forskningsområdena lärarutbildning respektive lärande är åtskilda (t.ex. Cochran-Smith & Fries, 2005; Oser & Baeriswyl, 2001; Wideen, Mayer-Smith & Moon, 1998). Vi hittar inte särskilt många studier av samspelet i tidigare forskning, vilket även påpekas i en omfattande internationell översikt av Clarke, Triggs & Nielsen (2012). Forskning om lärarutbildning har sammanfattats vid flera tillfällen (Ahlström & Kallos, 1996; Hegender, 2010) och därnoteras att forskarna uppmärksammar betydelsen av praktikperioden men att det saknas en analys av kommunikationen och de studerandes lärande under denna period.Vi är särskilt intresserade av kommunikationen av yrkeskunnandet och en del av det Ellström (1992) diskuterar kring lärandets logik, både det anpassningsinriktade- och utvecklingsinriktade lärandet. Framför allt den miljö som skapas när handledare och studerande möts och arbetar tillsammans i skolan och klassrummet. Vi uppfattar den miljön som en situation där det både sker socialisering (Ellström, 2011) och skapas utrymme för ett utvecklingsinriktad lärande,”… it is a matter of organizing the workplace, not only for production ofcertain goods or services, but also for supporting learning.”Vilket är den situation som studeras i detta kapitel. Praktikperioden är en medvetet arrangemang för att överföra yrkeskunnande och åstadkomma en begynnande socialisering.I samma anda, som Ellström (2011) kan vi se att den redovisade empirin kan spegla i vad mån och med vilket engagemang som den studerande, väljer att använda sig av de möjligheter som situationen ocharbetsplatsen erbjuder. Detta är dock inte något som explicit analyseras här. I det här kapitlet ligger focus på handledarens överföringsstrategier och mindre på mätningen av lärandets utfall hos den studerande.
|
|
| 6. |
- Hultman, Glenn, 1947-
(författare)
-
Ledarskapsforskning - gamla sanningar och nya ambitioner : Noteringar om evidens- och praxisorienterat ledarskap
- 2012
-
Ingår i: Leda & Styra. - Stockholm. ; :2, s. 1-21
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att förstå ledarskap är det inte tillräckligt att utgå från att verksamheter fungerar som rationella instrument. Vi behöver en bättre förståelse för den dynamik som finns i skolor. Forskare har nyligen konstaterat att ledarskapets dynamik får en annan innebörd om vi ser organisationer som komplexa system och ledares roll när det gäller interaktion och påverkan.Syftet med den här artikeln är att diskutera vad ledarskapsforskningen visat och vilka slutsatser man kan dra. Utgångspunkten är forskningsöversikter och här diskuteras evidensbasering, effektivitet, metodproblem och metodval, ledarskap i komplexa organisationer, praxisorienterad ledarskapsforskning och relationen mellan ledarskap och lärande. Artikeln avslutas bland annat med en reflektion om skolans vetenskapliga grund. En möjlighet kan vara att man försöker utveckla en ”vetenskaplighet” inom ramen för den egna verksamheten i skolan och klassrummen. Rektorers ledarskap utvecklas i praktiken och med inspiration från forskning, särskilt en forskning som är praxisorienterad. Som visats i den här artikeln ger forskningen olika besked om vad som är framgångsrikt. Men vi behöver också använda de studier som bidrar med en fördjupad förståelse för ledarskapets dynamik och de sidor av ledarskapet som inte studerats i tillräcklig.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hultman, Glenn, 1947-, et al.
(författare)
-
Lärandet och hur det synliggörs under lärarutbildningens praktikperioder : Handledning och överföring av yrkeskunnande
- 2012
-
Ingår i: Didaktisk Tidskrift. - Jönköping : Högskolan i Jönköping. - 1101-7686. ; 22:2, s. 335-358
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det som fokuseras i denna artikel är handledningen under den verksamhetsförlagda delen i lärarutbildningen (VFU). Vi har ett intresse för vad som händer i samspelet mellan handledare och studerande och finner inte tydliga analyser av detta i tidigare studier. Från en omfattande internationell forskningsöversikt (Clarke, Triggs & Nielsen, 2012) kan man dra liknande slutsatser. Forskning om lärarutbildning har sammanfattats vid flera tillfällen. Många forskare påpekar dock att forskningsområdena lärarutbildning respektive lärande ofta är åtskilda (t ex. Oser & Baeriswyl, 2001; Wideen, Mayer– Smith & Moon, 1998). Ahlström & Kallos (1996) fokuserar den svenska forskningen (se även Hegender, 2010) och noterar att forskningen uppmärksammat praktikperiodens betydelse men inte analyserat vadstudenterna lär sig under skolpraktiken. De konstaterar att undervisningsmönster och uppfattningar om yrket snarare förstärks än ifrågasätts. En studie av Timperley (2001) som ligger inom vårt intresseområde fokuserar på handledares samtal inom ramen för ett träningsprogram i lärarutbildningen. Det finns många studier redovisade men merparten fokuserar på andra aspekter än lärandet och överföringsprocesser.Vi är intresserade av hur handledarna delger sitt yrkeskunnande till sina adepter. Med andra ord kombinerar vi här lärarutbildning och lärande.
|
|
| 10. |
- Hultman, Glenn, 1947-, et al.
(författare)
-
Samspelet lärarstuderande-handledare : Den verksamhetsförlagda utbildningen
- 2011
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - Göteborg : Stockholms universitets förlag. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 16:2, s. 118-137
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hultman, Glenn, Jan Schoultz & Karin Stolpe: Student teachers and mentors: The practical part of teacher education. Pedagogisk Forskning i Sverige, Vol. 16, No. 2, pp. 120–139. Stockholm: ISSN 1401-6788 This study illuminates the interaction and linkage between the theoretical part of teacher education and the practical part, with a focus on what happens during the latter and how the student teacher makes meaning out of the process. We have looked at research reviews that focus on the Swedish and Scandinavian fields. Our particular interest involves the linkage (organizational linkages) between the university (the student) and the practical field (the school) and the research that says that newcomers are confronted with a new situation, which can lead to an element of surprise, which in turn leads to attempts to fit this into a meaningful whole (i.e. sense making). We use data from experienced teachers’ reflections on their own teacher education and the experience of their own practicum periods, as well as the impressions and reflections of student teachers as expressed in interviews and logged in their journals from their practicum periods. The results show that not only does an adaptation occur, but that there can also be innovative elements in the meaning- making process, in part through the ambitions a student teacher harbours from the theoretical part of the education, and in part through the divergence between one’s own experiences, those of the mentor, and examples of other teachers. The135 G. HULTMAN, J. SCHOULTZ OCH K. STOLPE socialization that occurs can be described as a ‘situational apprenticeship’, which means that student teachers interact with the context and the pupils. This is what moulds them, becomes their ‘master’, resulting in a form of apprenticeship. Part of our conclusion is that we find the interaction between the student teacher and his/her mentor to be learning that contains elements of corrections and alternative interpretations.
|
|
