| 1. |
- Ejhed, Heléne, et al.
(författare)
-
Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2014 : Sveriges underlag till Helcoms sjätte Pollution Load Compilation
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar den senaste mest detaljerade och tillförlitliga bedömningen av närsaltsbelastning från svenska källor som hittills genomförts. Denna rapport, tillsammans med underlagsrapporter, redovisar resultat, underlagsdata, och beräkningsmetoder på detaljnivå för att uppnå transparens och spårbarhet samt för att möjliggöra vidareanvändning i arbetet inom svensk vattenförvaltning.Havs- och vattenmyndigheten har gett SMED1 i uppdrag att genomföra beräkningar av källor till kväve- och fosforbelastning avseende år 2014 på sjöar, vattendrag och havet för hela Sverige. Syftet var att ge underlag till Sveriges rapportering till Helcom ”Pollution Load Compilation 6 - PLC6” samt till vattenförvaltningens arbete i Sverige. Liknande beräkningar har genomförts tidigare men aldrig med så hög upplösning i flera av underlagen. Arbetet innebär att stora mängder data har bearbetats och beräknats för att ge heltäckande information för hela Sverige fördelat på cirka 23 000 vattenförekomstområden. Den ökade upplösningen, tillsammans med bättre kvalitet på indata och nyutvecklade beräkningsrutiner ger bättre tillförlitlighet i resultaten av total belastning även på lokal nivå. Utvecklingen som genomförts kommer att ligga till grund för nästa belastningsrapportering, PLC 7, samt den fördjupade uppföljningen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning (FUT) och framtida arbeten inom havs- och vattenförvaltningen.De nya beräkningarna bygger på nya högupplösta markanvändnings- och jordartskartor, nya underlag avseende rening i små avloppsanläggningar och dagvatten samt en ny höjddatabas (2 meters upplösning). Höjddatabasen har använts för beräkning av markens lutning, vilket har stor betydelse för fosforläckaget. Nya mätningar i skogsområden i sydvästra Sverige har lett till en bättre beskrivning av skogsmarkens läckage och att en ny modell för beräkning av näringsämnesretentionen har tagits fram. Dessa förfinade indata och förbättrade beräkningsverktyg gör att resultaten är säkrare även på lokal skala eller för enskilda vattenförekomster.Resultaten är tillgängliga för alla via webbverktyget Tekniskt Beräkningssystem Vatten (TBV, tbv.smhi.se). Resultaten presenteras som brutto- samt nettobelastning. Bruttobelastning är den mängd näringsämnen som släpps ut vid källan till ett vattendrag eller sjö från till exempel ett avloppsreningsverk eller ett jordbruksfält. Nettobelastning är den del av bruttobelastningen som når havet. Dessutom presenteras resultat som antropogen- och totalbelastning. Antropogen belastning kommer från mänskliga aktiviteter, såsom odling av jordbruksmark eller industriutsläpp. Totalbelastning är summan av antropogen belastning och bakgrundsbelastning, den naturliga belastning som skulle ske oberoende av människan. Avgränsningen mellan vad som är bakgrundsbelastning och antropogen belastning har baserats på Helcoms definition och all markanvändning bidrar med en naturlig belastning samt eventuell antropogen belastning. Till exempel anses belastning från mark bevuxen med skog helt vara bakgrund, medan belastningen från hygge och jordbruksmark anses vara en summa av bakgrund och antropogen belastning. I resultat där antropogen belastning presenteras, så har bakgrundsbelastningen tagits bort.Jordbruks- and skogsmark är de två största källorna till den totala belastningen på havet för både kväve och fosfor, med 34 100 respektive 34 900 ton kväve, samt 1 130 resp. 850 ton fosfor år 2014. Tillsammans står dessa källor för cirka 60 % av den totala belastningen. Av den antropogena belastningen står jordbruket för den största andelen (23 300 ton samt 460 ton fosfor), följt av utsläpp från avloppsreningsverk (14 000 ton kväve samt 240 ton fosfor). Belastningen från skogsmark ingår enbart i bakgrund och den antropogena belastningen från hyggen bidrar endast med 1500 ton kväve och 20 ton fosfor Bottenhavet, Egentliga Östersjön och Kattegatt är de bassänger som tar emot mest kväve av Sveriges totala belastning på havet (29 500 ton, 29 400 ton respektive 28 700 ton, vilket motsvarar cirka 25 % vardera). I Bottenhavet är dock en stor del av belastningen naturlig bakgrundsbelastning. Egentliga Östersjön och Kattegatt tar emot mest av Sveriges antropogena belastning, 33 % respektive 31 %. I jämförelse mellan vilka havsbassänger som är mest belastade av fosfor, så är det Bottenhavet som tar emot mest (990 ton eller 30 % av den totala belastningen). Strax under en fjärdedel av Sveriges totala belastning på havet, belastar Egentliga Östersjön (780 ton) och omkring en femtedel belastar Kattegatt och Bottenviken (680 respektive 630 ton). Aktionsplanen för Östersjön (Baltic Sea Action Plan, BSAP) anger utsläppsmål, med syfte att nå God miljöstatus i Östersjön och Kattegatt. För fosfor är målet uppnått i alla bassänger utom Egentliga Östersjön, där det är ett utmanande mål och det kommer att bli mycket svårt att minska fosforbelastningen under belastningstaket (308 ton). Det krävs omfattande åtgärder av de antropogena källorna, och dessutom utgör bakgrundsbelastningen en betydande del av den totala belastningen. Total nettobelastning av fosfor till Egentliga Östersjön är 780 ton enligt dessa beräkningar, varav 370 ton är beräknat som bakgrundsbelastning. Det innebär att åtgärder måste minska även bakgrundsbelastningen, t.ex. genom skapande av våtmarker. För att Egentliga Östersjön ska kunna uppnå god miljöstatus med avseende på övergödning kommer det även att behövas åtgärder i Östersjöns andra delbassänger.På grund av stora skillnader i metoder och indata, är det inte möjligt att direkt jämföra hur belastningen har ändrats sedan PLC 5 och den fördjupade uppföljningen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Som exempel har arealen jordbruksmark minskat med omkring 1900 km2 sedan tidigare sammanställningar, och det har lett till minskat näringsämnesläckage. Storleksordningen på denna minskning kan i nuläget inte utläsas från beräkningarna eftersom de är gjorda med förfinad underlagsinformation jämfört med tidigare år. Faktum är att vid en direkt jämförelse mellan belastning år 2006 (PLC5) och år 2011 (FUT) så är den totala fosforbelastningen från jordbruksmarken högre år 2014 (PLC6) jämfört med Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:12 10 tidigare. Samtidigt visar de nya beräkningarna på att den antropogena delen är lägre än vad som tidigare beräknats. Det krävs omräkningar av gamla PLCdata med den nya metoden för att få klarhet i hur mycket av dessa ändringar som beror på åtgärder inom jordbruket och hur mycket som är på grund av förfinade indata och förbättrade metoder. Belastningen från punktkällorna beräknas på samma sätt som förr och där är det tydligt att utsläppen till havet har minskat. I PLC6 (år 2014) stod avloppsreningsverk för 240 ton fosfor samt 14 000 ton kväve, medan i PLC5 (2006) var belastningen 350 ton fosfor- samt 17 000 ton kvävebelastning (netto). Industrier har också minskat sin belastning på havet och svarar nu för 250 ton fosfor samt 3 800 ton kväve, jämfört med 320 fosfor och 4 800 ton kväve år 2006.
|
|
| 2. |
- Hansson, Katarina, et al.
(författare)
-
Emissions based on values below reporting limit – a study on how low emission values are reported in Sweden
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this project was to obtain an overview of how Swedish operators report releases to the environment based on values close to or below the reporting limit for the analytical methods used. Data was compiled in order to provide a background document that the Swedish EPA may use in their work to revise the Swedish guidance document on compiling environmental reports.The data used in this study corresponds to 2016 releases reported by the facilities to the Swedish Portal for Environmental Reporting (SMP). The compilation was done for the recipients: Water; Air; Transfers of pollutants through wastewater (WWTP) and Wastewater treatment sludge (sludge – concentration). About 30 % of all values reported by the operators (both above and below the reporting limits) were connected to a comment on the reported value, but only some of these comments describe how the releases were calculated. The comments indicate that 0-values could refer to:the value was below the threshold value for the parameter,the concentration of the parameter in the measured sample was below the reporting limit for the chemical analysis,the parameter was not measured,the facility was not active during this specific year (no production).If the facilities choose to use different ways to handle values below the reporting limit, the effects may be:large differences in release values for the same parameter and facility between years,large differences in releases between facilities within the same sector,some of the facilities may be identified as an outlier by the EEA Validation Tool at a national and/or international level.This study also shows that there is no clear information on how to handle the emission calculations based on levels below the reporting limits and how to report those releases in the guideline documents linked to the different international requirements studied.
|
|
| 3. |
- Hansson, Katarina, et al.
(författare)
-
Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2017 : Sveriges underlag till HELCOM:s sjunde Pollution Load Compilation
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havs- och vattenmyndigheten har gett SMED i uppdrag att genomföra beräkningar av kväve- och fosforbelastning från olika källor för år 2017 till sjöar, vattendrag och havet för hela Sverige. Syftet är att ge underlag till Sveriges rapportering till HELCOM PLC7 samt till vattenförvaltningens arbete i Sverige. Denna rapport, tillsammans med underlagsrapporter, redovisar resultat, underlagsdata, och beräkningsmetoder på detaljnivå för att uppnå transparens och spårbarhet samt för att möjliggöra vidareanvändning i arbetet inom svensk vattenförvaltning.Beräkningarna genomfördes i så stor utsträckning som möjligt med den metodiken som togs fram inom föregående projekt (PLC6). Arbetet innebär att stora mängder data har bearbetats och beräknats för att ge heltäckande information för hela Sverige fördelat på cirka 24 500 vattenförekomstområden. Resultaten är tillgängliga för alla via webbverktyget Tekniskt Beräkningssystem Vatten (TBV, tbv.smhi.se). Resultaten presenteras som brutto- samt nettobelastning för varje näringskälla, fördelat på total, antropogen och bakgrundsbelastning. Bruttobelastning är den mängd näringsämnen som släpps ut vid källan till ett vattendrag eller sjö. Nettobelastning är den del av bruttobelastningen som når havet. Skillnaden mellan brutto- och nettobelastningen benämns retention. Jordbruks- och skogsmark är de två största källorna till den totala belastningen på havet (nettobelastning) för både kväve och fosfor, med 33 400 respektive 31 670 ton/år kväve, samt 1 010 respektive 870 ton/år fosfor år 2017. Tillsammans står dessa källor för cirka 60 % av den totala belastningen. Av den antropogena belastningen står jordbruket för den största andelen (19 470 ton/år kväve samt 710 ton/år fosfor), följt av utsläpp från avloppsreningsverk (14 050 ton/år kväve samt 230 ton/år fosfor). Belastningen från skogsmark ingår enbart i bakgrund och den antropogena belastningen från hyggen bidrar endast med 1 540 ton/år kväve och 20 ton/år fosfor.Bottenhavet, Egentliga Östersjön och Kattegatt är de bassänger som tar emot mest kväve av Sveriges totala belastning på havet (28 560 ton/år, 26 150 ton/år respektive 27 700 ton/år, vilket motsvarar cirka 25 % vardera). I Bottenhavet är dock en stor del av belastningen naturlig bakgrundsbelastning. Egentliga Östersjön och Kattegatt tar emot mest av Sveriges antropogena belastning av kväve, 30 % respektive 31 %. I jämförelse mellan vilka havsbassänger som är mest belastade av fosfor, så är det Bottenhavet som tar emot mest (1 040 ton/år eller 32 % av den totala belastningen). Strax under en fjärdedel av Sveriges totala belastning på havet, rinner till Egentliga Östersjön (790 ton/år) och omkring en femtedel belastar Bottenviken och Kattegatt (640 respektive 620 ton/år). Aktionsplanen för Östersjön (Baltic Sea Action Plan, BSAP) anger utsläppsmål för alla länder kring Östersjön, med syfte att nå ”God miljöstatus” i Östersjön och Kattegatt. För fosfor är målet uppnått i alla bassänger utom Egentliga Östersjön, där det är ett utmanande mål och det kommer att bli mycket svårt att minska fosforbelastningen under belastningstaket (308 ton/år). Det krävs omfattande åtgärder av de antropogena källorna, men dessutom så utgör bakgrundsbelastningen en betydande del av den totala belastningen. Total nettobelastning av fosfor till Egentliga Östersjön är 790 ton enligt dessa beräkningar, varav 230 ton är beräknat som bakgrundsbelastning. För att Egentliga Östersjön ska kunna uppnå god miljöstatus med avseende på övergödning kommer det även att behövas åtgärder i Östersjöns andra delbassänger. På grund av skillnader i metoder och indata, är det inte möjligt att direkt jämföra hur belastningen från diffusa källor har ändrats sedan PLC6 (2014). En metodikskillnad som särskilt bör noteras är beräkningen av bakgrundsbelastningen av fosfor från jordbruksmark. Beräkningsmetoden för bakgrunden har utvecklats mellan olika PLC-beräkningar, vilket också lett till starkt skiftande resultat för bakgrundsbelastningen. I PLC6-beräkningen blev bakgrundsbelastningen hög eftersom en förändring i modellen visade sig ha gett en förmodad alltför stor förlust av partikulärt fosfor. Detta har korrigerats i den senaste modellversionen (PLC6.5 och PLC7) vilket är en av anledningarna till att bakgrundsbelastningen är lägre i PLC7 än i PLC6. Det är dock viktigt att notera att bakgrundsberäkningen alltid kommer att vara osäker eftersom den dels i mycket stor utsträckning bygger på antaganden och eftersom det dels saknas mätdata för att jämföra beräkningsresultaten med.För att resultaten för de diffusa källorna ska vara jämförbara mellan åren krävs att det görs en omräkning, antingen med gamla PLC-data och med den nya metoden eller med nya data och med den gamla metoden. En sådan omräkning kan bringa klarhet i hur mycket av skillnaden i resultaten som beror av förfinade indata eller förbättrade metoder och hur mycket som beror på implementerade åtgärder för att minska belastningen. Belastningen från punktkällorna beräknas på samma sätt som i PLC6. Utsläppen till havet i PLC 7 (2017) från avloppsreningsverk är ungefär i samma storleksordning som i PLC 6 (år 2014) 230 respektive 240 ton fosfor samt 14 000 ton kväve (netto). Industrier har minskat sin belastning på havet och svarar 2017 för 210 ton fosfor samt 3 320 ton kväve, jämfört med 250 fosfor och 3 800 ton kväve år 2014.
|
|
| 4. |
- Hansson, Katarina, et al.
(författare)
-
Sakområde Farliga Ämnen : Rapporteringskrav, omvärldsbeskrivning och framtida utmaningar
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta dokument är en beskrivning av sakområdet ”Farliga ämnen”. Rapporten är ett levande, vägledande dokument, dels för Naturvårdsverkets prioriteringar inom området och dels för projektplanering och samordning inom SMED. Rapporten omfattar fem områden: Rapporteringskrav, Sveriges PRTR, Nationell omvärldsanalys och rapporteringsbehov, Internationell verksamhet i relation till PRTR, Samordning och internationell omvärldsanalys.Den första rapporteringen till European Pollutant Release and Transfer Register (E-PRTR) gjordes 2009-06-30 och avsåg 2007 års aktivitetsuppgifter. Därefter rapporteras data till E-PRTR årligen den 31 mars. Både PRTR och E-PRTR syftar till att införa ett register över utsläpp och överföring av föroreningar, för att underlätta allmänhetens deltagande i beslutsfattandet om miljön och att bidra till att hindra och minska nedsmutsningen av miljön. I föreliggande rapport presenteras förslag till utvecklingsmöjligheter av det svenska PRTR (Utsläpp i siffror, UTIS). Omvärldsanalysen visar att det pågår ett omfattande arbete både nationellt och internationellt inom området Farliga ämnen.
|
|
| 5. |
- Hytteborn, Julia K., 1976-, et al.
(författare)
-
Patterns and predictability in the intra-annual organic carbon variability across the boreal and hemiboreal landscape
- 2015
-
Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 520, s. 260-269
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Factors affecting total organic carbon (TOC) concentrations in 215 watercourses across Sweden were investigated using parameter parsimonious regression approaches to explain spatial and temporal variabilities of the TOC water quality responses. We systematically quantified the effects of discharge, seasonality, and long-term trend as factors controlling intra-annual (among year) and inter-annual (within year) variabilities of TOC by evaluating the spatial variability in model coefficients and catchment characteristics (e.g. land cover, retention time, soil type).Catchment area (0.18–47,000 km2) and land cover types (forests, agriculture and alpine terrain) are typical for the boreal and hemiboreal zones across Fennoscandia. Watercourses had at least 6 years of monthly water quality observations between 1990 and 2010. Statistically significant models (p < 0.05) describing variation of TOC in streamflow were identified in 209 of 215 watercourses with a mean Nash-Sutcliffe efficiency index of 0.44. Increasing long-term trends were observed in 149 (70%) of the watercourses, and intra-annual variation in TOC far exceeded inter-annual variation. The average influences of the discharge and seasonality terms on intra-annual variations in daily TOC concentration were 1.4 and 1.3 mg l− 1 (13 and 12% of the mean annual TOC), respectively. The average increase in TOC was 0.17 mg l− 1 year− 1 (1.6% year− 1).Multivariate regression with over 90 different catchment characteristics explained 21% of the spatial variation in the linear trend coefficient, less than 20% of the variation in the discharge coefficient and 73% of the spatial variation in mean TOC. Specific discharge, water residence time, the variance of daily precipitation, and lake area, explained 45% of the spatial variation in the amplitude of the TOC seasonality.Because the main drivers of temporal variability in TOC are seasonality and discharge, first-order estimates of the influences of climatic variability and change on TOC concentration should be predictable if the studied catchments continue to respond similarly.
|
|
| 6. |
- Mawdsley, Ingrid, et al.
(författare)
-
YOUR RIGHT TO ENVIRONMENTAL INFORMATION : The Swedish PRTR
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In order to impact the environment around you, you have to have knowledge about the state of the environment. The Swedish PRTR provides information on the amount of pollutants that are released to the environment around you and throughout Sweden. You can use this information as support when you want to impact different actors in issues concerning the environment. In this way, you can contribute to reducing pollution of our environment.
|
|
| 7. |
- Teutschbein, Claudia, 1985-, et al.
(författare)
-
Future Riverine Inorganic Nitrogen Load to the Baltic Sea From Sweden : An Ensemble Approach to Assessing Climate Change Effects
- 2017
-
Ingår i: Global Biogeochemical Cycles. - : American Geophysical Union (AGU). - 0886-6236 .- 1944-9224. ; 31:11, s. 1674-1701
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The dramatic increase of bioreactive nitrogen entering the Earth’s ecosystems continues toattract growing attention. Increasingly large quantities of inorganic nitrogen are flushed from land towater, accelerating freshwater, and marine eutrophication. Multiple, interacting, and potentiallycountervailing drivers control the future hydrologic export of inorganic nitrogen. In this paper, we attempt toresolve these land-water interactions across boreal/hemiboreal Sweden in the face of a changing climatewith help of a versatile modeling framework to maximize the information value of existing measurementtime series. We combined 6,962 spatially distributed water chemistry observations spread over 31 years withdaily streamflow and air temperature records. An ensemble of climate model projections, hydrologicalsimulations, and several parameter parsimonious regression models was employed to project future riverineinorganic nitrogen dynamics across Sweden. The median predicted increase in total inorganic nitrogenexport from Sweden (2061–2090) due to climate change was 14% (interquartile range 0–29%), based on theensemble of 7,500 different predictions for each study site. The overall export as well as the seasonal patternof inorganic nitrogen loads in a future climate are mostly influenced by longer growing seasons and morewinter flow, which offset the expected decline in spring flood. The predicted increase in inorganic nitrogenloading due to climate change means that the political efforts for reducing anthropogenic nitrogen inputsneed to be increased if ambitions for reducing the eutrophication of the Baltic Sea are to be achieved.
|
|
