| 1. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Bussförares arbetstider kopplat till trötthet
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bussförare i kollektivtrafiken har ofta oregelbundna arbetstider och en arbetssituation som kan innebära hög stress. Dessa faktorer kan leda till allvarlig trötthet. Syftet med denna studie är att belysa hur arbetstiden påverkar sömn, stress, trötthet och körförmåga. Projektet omfattar fyra delstudier: enkätstudie, sömndagböcker och aktigrafi, analys av schemaläggning och ett experiment på riktig väg med bussförare. Hypoteserna var att tidiga morgonturer, delade skift, långa arbetsdagar och få timmars vila mellan arbetspassen bidrar till trötthet, stress och nedsatt körförmåga, som tillsammans kan leda till en sämre säkerhet. De övergripande resultaten stödjer dessa hypoteser. Generellt sett upplevs sömnighet och trötthet under körning som ett problem eftersom förarna anser att detta innebär nedsatt körförmåga, vilket ökar risken för incidenter och olyckor. Totalt 45 procent av förarna hade minst två gånger i månaden svårt att hålla sig vakna när de kör buss och 19 procent hade under det senaste decenniet varit inblandade i en incident där trötthet varit en bidragande orsak. Experimentet med delade skift med tidig start på morgonen stöder dessa rön. Rapporten avslutas med en lista med förslag.
|
|
| 2. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Nykterhetsstödjande system : diskussioner i fokusgrupper
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns en klar bild av att förare som kör under påverkan av alkohol löper en ökad risk att bidra till olyckor där människor skadas svårt och dödas. Föreliggande projekt har haft som syfte att med hjälp av diskussioner i fokusgrupper (8 stycken) öka kunskapen om förares uppfattning om ett framtida fordonsintegrerat system för att minska onykter körning. Resultaten från studien visar en klar uppfattning om att ett framtida fordonsintegrerat nykterhetsstödjande system kommer att vara till nytta för många, men framförallt för de förare som omedvetet och utan uppsåt kör bil under påverkan av alkohol (t.ex. ”dagen efter”). I diskussionerna framkom det en uppfattning om att personer med alkoholproblem eller kriminalitet med stor sannolikhet kommer att lyckas köra ändå genom exempelvis manipulation av systemet. När det gäller utformning av systemet framkom att det bör vara ”osynligt” för föraren och normalt aldrig märkas av. Återkoppling till föraren var dock önskvärd om systemet inte fungerar tekniskt. I de fall föraren detekteras med alkohol i utandningsluften på nivåer under 0,2 promille var uppfattningen att återkoppling på nivån eventuellt kunde ges. Återkopplingen kan exempelvis ges som ett ljud, men även med visuell information om nivån i detektionen. Om föraren bedöms ha intagit mer alkohol än lagstadgad gräns, var uppfattningen bland deltagarna att bilen inte ska gå att starta, och att föraren inte ska få återkoppling på nivån. Tillförlitlighet och tilltro till att systemet mäter rätt uppfattades som viktigt. För deltagarna var det viktigt att det var förarens utandningsluft och ingen annans som analyserades.
|
|
| 3. |
- Ceci, Ruggero, 1956-, et al.
(författare)
-
Elektroluminiscent ljus : förstudie avseende tillämpningar för ökad synbarhet hos vägutrustningen
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport behandlar ämnet elektroluminiscent ljus (EL-ljus) och dess potentiella användning inom vägtrafikområdet, framförallt vad avser ökad synbarhet hos vägutrustningen och möjligheten att förstärka synbarhet hos oskyddade trafikanter. EL-ljustekniken har funnits sedan början av 1900-talet men har kommit att tillämpas i mer kommersiella sammanhang först på 1980-talet. Inom det föreliggande projektet har en workshop genomförts vilken kan sägas utgöra det huvudsakliga innehållet i denna förstudie. I syfte att kunna demonstrera hur EL-utrustning/skyltning fungerar i olika miljöer har även några enklare demonstrationer/tester utförts utan större krav på vetenskaplig noggrannhet. De huvudsakliga resultaten från den genomförda workshopen pekade ut ett antal tänkbara tillämpningar av EL-teknik i vägmiljösammanhang i form av fem huvudsakliga områden: 1. Uppmärksamhet, varning (t.ex. upplysning av gång/cykelstråk, vägarbetsområden m.m.). 2. Markering, varning (t.ex. kajkanter, tågperronger, broräcken m.m.). 3. Utrymningsvägar, ledljus (t.ex. tunnlar, garage, underjordiska perronger m.m.). 4. Fordonsljus (t.ex. cykel, MC synbarhet). 5. Vägmiljöestetik (rondeller och broar).Resultaten från de demonstrationer som genomförts inom ramarna för denna förstudie påvisar en positiv trend, framförallt vad gäller synbarhetsförsöket i mörkermiljö där EL-belysning föreföll ge en förstärkning av de objekt som förekom i testet. Särskilt väl framstod blinkfunktionen i EL-panelerna.
|
|
| 4. |
- Ihlström, Jonas, 1981-
(författare)
-
Vägbanereflektorer : trafikantbeteende, upplevelse och bidrag
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med denna studie var att öka kunskapen om vägbanereflektorers inverkan på trafikantbeteende, hur de uppfattas och vilket bidrag till annan vägutrustning de lämnar. Studien bestod av tre delar . Del ett var en litteraturstudie, del två var en fältstudie med hastighetsmätningar i en skarp kurva på landsväg utrustad med vägbanereflektorer antingen på mitt- eller höger kantlinje, och del tre var en intervjustudie. Resultaten från litteraturstudien visade att det fanns relativt få studier med avseende på trafikantbeteende och vägbanereflektorer. Den generella slutsatsen var att användningen av dessa verkar öka förares hastighet något samtidigt som sidoläget förskjutas en aning i riktning från markeringarna. Resultaten från hastighetsmätningarna i en skarp kurva utrustad med aktiva vägbanereflektorer visade inga signifikanta skillnader i någon betingelse. Resultaten från intervjustudien visade att den första kontakten med vägbanereflektorerna uppfattades som att något hade gjorts för att väcka uppmärksamhet om något. Detta skapade nyfikenhet men också osäkerhet om vad som väntade och hur man skulle agera framöver. Vägbanereflektorerna uppfattades ge en viss hjälp med att avgöra vägens sträckning genom kurvan. Samtidigt upplevdes dock viss konkurrens från kantstolparna i det visuella rummet vilket skapade en känsla av visuell överbelastning. Vidare framkom en uppfattning om att icke-familiära förare troligen skulle minska hastigheten något före kurvan när de såg vägbanereflektorerna. Familjära förare ansågs inte påverkas i detta avseende. Beträffande vilket unikt bidrag användningen av vägbanereflektorer kunde ge var uppfattningen att de kunde hjälpa trafikanter att varna om att en skarp kurva som krävde särskild anpassning närmade sig. Den allmänna uppfattningen var dock att reflektorerna troligen inte skulle bidra nämnvärt till att förbättra den visuella ledningen genom kurvor. Istället ansågs att vägmarkeringar och kantstolpar var tillräckligt för detta syfte.
|
|
| 5. |
- Lundkvist, Sven-Olof, 1949-, et al.
(författare)
-
Samband mellan hastighet och belysning
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sambandet mellan spontant vald hastighet och belysningsnivå har studerats på reell trafik. Hastigheten för personbilar som inte var störda av annan trafik mättes på tio provsträckor i och nära Linköping. Provsträckorna hade valts så att de representerade en stor variation i belysningsstyrka. Mätningarna gjordes både i dagsljus och mörker, där dagsljusmätningarna fick utgöra referensen. Beroendevariabel i studien var skillnaden i spontant vald hastighet mellan dagsljus och mörker. En hypotes var att denna skillnad – hastighet i dagsljus minus hastighet i mörker – skulle ha ett högt värde (med korrekt tecken) på gator med hög belysningsnivå och ett lågt värde på gator med lägre belysning. En central frågeställning var om en låg belysningsnivå innebar så mycket lägre hastigheter att den kompenserade för sämre synbarhet av objekt i vägmiljön. Detta skulle i så fall innebära att synbarhetsavståndet uttryckt i tid skulle vara längre. Om så är fallet skulle den reducerade belysningen spara energi och miljö utan att ge avkall på trafiksäkerheten.
|
|
