| 1. |
- Niska, Anna, 1971-, et al.
(författare)
-
Cykling bland barn och unga : en kunskapssammanställning
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Cyklandet bland barn och unga har minskat, vilket får negativa effekter på hälsa och barns självständiga mobilitet. VTI har i detta regeringsuppdrag sammanställt kunskap om tänkbara orsaker till detta, baserat på litteraturstudier och kontakter med relevanta aktörer samt analyser av resvanedata och olycksstatisk. Statistiken visar att det är andelen personer som cyklar som minskat medan den cyklade sträckan inte förändrats. Framförallt har barns och ungas fritidscyklande minskat, vilket kan förklaras av ökade avstånd till fritidsaktiviteter, föräldrars heltidsarbete och att barns vardag idag är mer institutionaliserat. Även cyklandet till skolan har minskat, bland annat då det fria skolvalet lett till ökade avstånd. Andra orsaker är fler bilar i hushållen, förändringar i hur barn leker och kommunicerar, bristande faktisk och upplevd säkerhet och trygghet i kombination med föräldrars förställningar om barns trafikförmåga. Cykelresorna har delvis ersatts av bilresor men framförallt av ett ökat gående och resande med kollektivtrafik. Cyklingen har minskar mest bland de äldre barnen. Då de främst ersatt sitt resande med kollektivtrafik, kan en förklaring vara att fler erbjuds gratis busskort. Det finns ett stort engagemang och kompetens kring barns och ungas cykling bland olika aktörer, men behovet är stort av ökad samordning och att de initiativ och åtgärder som vidtas utvärderas systematiskt.
|
|
| 2. |
- Ahlström, Christer, 1977-, et al.
(författare)
-
Förares användning av kommunikationsutrustning under färd : Del 1: Enkätstudie. Del 2: Användning enligt objektiv mätning
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Av resultaten från denna enkät är något av det mest tydliga att saker som funnits i en bil en längre tid, exempelvis att ställa in radio, använda navigationsutrustning och prata i telefon, görs i betydligt högre utsträckning än nyare saker som att skicka meddelanden, surfa på internet eller spela spel. Överlag tycks det vara låg acceptans för de nyare företeelserna och en stor andel av urvalet tycker att det är felaktigt eller olämpligt att hålla på med dessa aktiviteter. Att prata i telefon med handsfree tycks uppfattas av många som säkrare och mer lämpligt än att inte använda det. Detta avspeglas även i inställning till införandet av förbud, där en relativt stor andel accepterar att det ska vara lagligt att använda handsfreefunktioner men att annan användning av kommunikationsutrustning borde förbjudas.I den andra delen genomfördes en mätning av mobilanvändning under färd genom installerande tav en mobilapp. Den genomförda undersökningen är den första av sitt slag åtminstone i Sverige, så att den, trots vissa brister och begränsningar, kan leverera information som hittills har varit okänt. I detta del diskuteras resultaten, även i förhållande till enkätsvaren, följt av en reflektion över metoden och möjliga förbättringar, som är önskvärda inför en fortsättningsstudie.
|
|
| 3. |
- Berg, Jessica, 1975-, et al.
(författare)
-
Kollektivtrafikens betydelse för mobilitet och vardagsaktiviteter hos hushåll på landsbygd : intervjustudie
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- VTI har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en studie om effektiva och innovativa lösningar som kan öka medborgarnas vilja och möjlighet att utnyttja kollektivtrafiken på landsbygd. Denna studie är en delstudie inom uppdraget och syftar till att synliggöra lokala exempel på hur tillgången till transporter tillgodoser behov av mobilitet och deltagande i vardagsaktiviteter hos personer som bor på landsbygd. Följande frågor ska besvaras:1) Vilka för- och nackdelar beskrivs med att bo på landsbygd?2) Hur används olika transportsätt?3) I vilket mån kan kollektivtrafik möta deras mobilitetsbehov?Det empiriska materialet består av intervjuer med personer från 14 hushåll boende i landsbygder som kan definieras som tätortsnära enligt före detta Glesbygdsverkets definition. Landsbygderna ligger i Kinda kommun i Östergötland, Falun i Dalarna och Östersunds i Jämtland. Resultatet presenterar positiva och negativa aspekter med att bo på landsbygd, användandet av olika transportmedel, upplevda begränsningar och fördelar med att använda kollektivtrafik, bilens betydelse och informanternas förslag på lösningar som kan öka användningen av kollektivtrafik. Utifrån resultatet föreslås ett antal åtgärder och förbättringar som skulle kunna öka möjligheten att resa med kollektivtrafik och minska bilresor: Kollektivtrafik som binder ihop landsbygder med knutpunkter för att öka tillgängligheten till starka stråk; samordning mellan skolresor och allmän kollektivtrafik; tillgång till service och handel vid knutpunkter; samordning mellan län för att kunna erbjuda effektiv kollektivtrafik till huvudorter med hänsyn till geografisk närhet snarare än administrativa gränser; integrera ett brett utbud av olika former av mobilitet; bilpool, samåkning, allmän- och efterfrågestyrd kollektivtrafik och hyrcykelsystem för att hela reskedjan ska fungera.
|
|
| 4. |
- Ihlström, Jonas, 1981-, et al.
(författare)
-
Hot och våld mot bussförare och tågvärdar
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I studien har befintlig statistik över inrapporterat hot och våld bland bussförare och tågvärdar analyserats. Den kvalitativ ansatsen i studien bygger på intervjuer med medarbetare och chefer i trafikföretagen. Sammanlagt har 29 bussförare och tågvärdar intervjuats (16 tågvärdar och 12 bussförare), samt 7 chefer i olika befattningar i de två bolagen. Med detta som utgångspunkt har ett antal potentiala åtgärder identiferats och kategoriserats som aktörssamverkan eller organisationsutveckling. Aktörssamverkan handlar om att utveckla samverkan och tydligheten mot kund i avgörande frågor som biljettaviseringer etc. Det är framförallt samverkan mellan trafikföretag och kollektivtrafikmyndighet som är avgörande. Självklart ska även förarna vara med i denna dialog. Organisationsutveckling handlar om att ta fram, tydligt kommunicera och följa upp riktlinjer till förare och tågvärdare. Detta är framförallt viktigt när det gäller färdbeviskontroll. Det handlar även om att förbättra tillbudsrapporteringen och de förutsättningar och vilkor som desas omges med. Det måste vara tydligt att rapporteringen är viktigt, vad som ska rapporteras, när och hur, men även vad den leder till. Vidare är värderingar och värdegrundsarbete en sannolikt en viktig fråga att jobba med. I detta ingår att ha en gemensam sund företagskultur, en tydlighet i vilken roll medarbetare har i olika situationer, diskrimineringsgrunder etc. Medarbetarperspektiv är en viktigt dimension. Att se till att de förare och tågvärdar har en repetoar med svar till de som inte vill visa giligt färdbevis förväntas vara en lämplig åtgärd.
|
|
| 5. |
- Ihlström, Jonas, 1981-, et al.
(författare)
-
Split-shift work in relation to stress, health and psychosocial work factors among bus drivers
- 2017
-
Ingår i: Work. - : IOS Press. - 1051-9815 .- 1875-9270. ; 56:4, s. 531-538
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Shift work has been associated with poor health, sleep and fatigue problems and low satisfaction with working hours. However, one type of shift working, namely split shifts, have received little attention.OBJECTIVE: This study examined stress, health and psychosocial aspects of split-shift schedules among bus drivers in urban transport.METHODS: A questionnaire was distributed to drivers working more than 70% of full time which 235 drivers in total answered.RESULTS: In general, drivers working split-shift schedules (n = 146) did not differ from drivers not working such shifts (n = 83) as regards any of the outcome variables that were studied. However, when individual perceptions towards split-shift schedules were taken into account, a different picture appeared. Bus drivers who reported problems working split shifts (36%) reported poorer health, higher perceived stress, working hours interfering with social life, lower sleep quality, more persistent fatigue and lower general work satisfaction than those who did not view split shifts as a problem. Moreover, drivers who reported problems with split shifts also perceived lower possibilities to influence working hours, indicating lower work time control.CONCLUSIONS: This study indicates that split shifts were not associated with increased stress, poorer health and adverse psychosocial work factors for the entire study sample. However, the results showed that individual differences were important and approximately one third of the drivers reported problems with split shifts, which in turn was associated with stress, poor health and negative psychosocial work conditions. More research is needed to understand the individual and organizational determinants of tolerance to split shifts.
|
|
| 6. |
- Kircher, Katja, 1973-, et al.
(författare)
-
Cyklisters interaktion med extrautrustning, infrastrukturen och andra trafikanter : En semi-kontrollerad fältstudie
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur cyklister interagerar med infrastrukturen, och hur de integrerar utförandet av extrauppgifter, hänger ihop med den omgivande trafiksituationen och cyklistens egenskaper. För att studera sambanden närmare utfördes en semi-kontrollerad fältstudie med 41 cyklister, som tillhörde olika cyklistgrupper med avseende på deras vanliga hastighet under transportresor. Hastighet, blickriktning och taktiskt beteende som spårval och interaktion med inkommande textmeddelanden loggades, medan cyklisterna tillryggalade en sträcka i innerstaden på 6 kilometer. Intervjuer och tänka-högt protokoll samt filmning från olika perspektiv användes också.Det var vanligt för cyklister att ignorera inkommande textmeddelanden, en tredjedel besvarades direkt under cykling. De textmeddelanden som hanterades under cykling ledde inte till ökade brister i uppmärksamhet eftersom cyklisterna anpassade hanterandet efter omgivningen. Interaktionen med telefonen skilde sig inte nämnvärt mellan cyklistgrupperna. Däremot påverkade infrastrukturen de olika cyklisttyperna på olika sätt, där snabbare cyklister upplevde en större fördröjning, där infrastrukturen tvingar fram stopp, medan komfortcyklister fördröjdes mest i en otydligt utformad cirkulationsplats. Det kom även fram att trottoarcykling är vanligt förekommande och främst ett uttryck av upplevd osäkerhet i blandtrafik med bilar. Det är alltså viktigt att ta hänsyn till olika behov bland cyklisterna när infrastruktur utformas, så att inga irritationer, osäkerheter eller konflikter uppstår.
|
|
| 7. |
- Nygårdhs, Sara, 1979-, et al.
(författare)
-
Kriterier för vägbelysning på statlig väg i och i anslutning till mindre tätorter på landsbygd : Resultat från litteraturstudie, intervjuer och projektmöte
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt nuvarande riktlinjer för väg- och gatubelysning ska vägar och gator inom tätort förses med stationär belysning, medan vägar utanför tätort normalt sett inte behöver ha belysning. Regelverket Vägar och gators utformning (VGU) är tvingande för det statliga vägnätet medan det är rådgivande för kommunala vägar och gator. Behovet av belysning på statlig väg utanför tätort har varit en källa till diskussion mellan Trafikverket och kommunerna.Syftet med denna studie är att ta fram ett förslag på nya riktlinjer för när vägbelysning ska användas på statlig väg i och i anslutning till mindre tätorter på landsbygd. Detta har huvudsakligen gjorts genom litteratursammanställning av riktlinjer och vetenskapliga studier om trafikanters behov och vägbelysningens effekter samt genom intervjuer med belysningsansvariga i kommuner. En lista över tänkbara kriterier togs fram och diskuterades på möte med Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) och Trafikverkets gemensamma projektgrupp för projektet ”Kriterier för belysning på statlig väg”. Deltagarna vid detta möte ansåg att nedanstående kriterier är intressanta att gå vidare med i en tillämpning.En statlig väg i eller i anslutning till mindre tätort på landsbygd ska vara försedd med vägbelysning om:vägen går genom en tätort (enligt Statistiska Centralbyråns gällande definition)det finns en kommunal detaljplan eller byggnadsplan med en statlig genomfartsväg där det förekommer blandtrafikdet förekommer inrättningar som genererar oskyddade trafikanter i närheten av vägen, till exempel skolor, kyrkor, samlingslokaler, idrottshallar, vårdcentraler, muséer, tågstationer, färjelägen eller liknandedet förekommer gång- och cykelpassager eller hastighetsdämpande åtgärder längs vägendet förekommer pendlingshållplatser, inklusive tåg och båt 6. gällande ÅDT-krav i VGU är uppfyllda.
|
|
| 8. |
- Wallén Warner, Henriette, 1972-, et al.
(författare)
-
Alkohol och cykling : en multidisciplinär studie
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trots att tidigare studier visat att alkoholpåverkan kan vara en bidragande faktor vid cykelolyckor finns i dagsläget relativt lite kunskap om alkohol i samband med cykling. Det övergripande syftet med denna studie var därför att öka kunskapen om alkohol i samband med cykling. Studien är uppdelad i två olika delar; en analys av Trafikverkets djupstudiedata över omkomna cyklister samt en intervjustudie utifrån tre olika perspektiv; ett socialpsykologiskt, ett emotionssociologiskt och ett fenomenografiskt. Medan analysen av djupstudiedata resulterade i utförlig statistik över de olyckor där cyklister varit alkoholpåverkade resulterade intervjustudien i en djupare kunskap om cyklisters föreställningar, emotioner och uppfattningar rörande alkohol och cykling. Utifrån resultaten rekommenderas information och/eller kampanjer för att minska förekomsten av alkoholpåverkad cykling samt mängden alkohol i samband med cykling. Däremot rekommenderas inte införandet av promillegräns och vi är tveksamma till potentialen hos förbättrad kollektivtrafik för att minska antalet alkoholpåverkade cyklister och/eller förbättra säkerheten för dem som cyklar alkoholpåverkade.
|
|
