| 1. |
- Henrikson, Ann-Sofie, 1969-, et al.
(författare)
-
Överskuldsättning och skuldrådgivning i socialtjänsten
- 2019. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den som är allvarligt skuldsatt kan behöva hjälp med många saker, och tidiga stödinsatser är viktiga. Överskuldsättning är inte ett problem bara för den enskilde, utan påverkar ofta den överskuldsattes familj och närstående negativt. Det är även ett samhällsproblem. Juridiken är ett av de verktyg som behövs för att kunna ge bra stöd till en överskuldsatt person. Den här boken vänder sig till både studenter och redan yrkesverksamma som möter allvarligt skuldsatta personer.I boken ges först en kort introduktion till fordringsrätten, bland annat hur skulder kan uppkomma och när de ska betalas. Därefter behandlas bland annat konsumentkrediter och snabblån, reglerna om betalningspåminnelser och inkasso och hur Kronofogden hanterar ett krav. Möjligheten att behålla bostaden är ofta mycket viktig och därför behandlas reglerna om vräkning ingående. I boken beskrivs också både när skuldsanering kan ske och vad det innebär att få en skuldsanering beviljad.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ingvarsson, Torbjörn, 1967-
(författare)
-
Att undervisa mot betalning – : avtalsrätt möter förvaltningsrätt
- 2019
-
Ingår i: Rättssäker utbildning. - Uppsala : Iustus förlag. - 9789177370741 ; , s. 101-118
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I bidraget analyseras det uppmärksammade rättsfallet NJA 2018 s. 266. Fallet gällde en student som begärde att få återbetalning av hela eller delar av den summa som hon betalat för att få gå en universitetsutbildning. Högsta domstolen avgjorde tvisten efter kontraktsrättsliga principer och gav studenten rätt till prisavdrag. I bidraget analyseras hur offentlig rätt och privaträtt möts i fall då svenska lärosäten erbjuder utbildning mot betalning till utländska studenter och vilka rättsliga följder detta möte har. I texten framhålls svårigheterna att konkret avgöra vad som utgör bristande kvalitet och betydelsen för fallets utgång att den utbildning studenten gått utvärderats av Universitetskanslersämbetet och fått omdömet bristande kvalitet.
|
|
| 4. |
- Ingvarsson, Torbjörn, 1967-
(författare)
-
Condictio indebiti
- 2016. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Condictio indebiti, eller misstagsbetalning, är ett gammal institut. Det finns en omfattande praxis där misstagsbetalningar bedömts, men få större sammanhängande framställningar om ämnet. I arbetet analyseras praxis om misstagsbetalningar och missräkning mot bakgrund av äldre litteratur och senare artiklar i ämnet. Syftet är att visa när det är möjligt enligt svensk rätt att få tillbaka en överföring av pengar som skett av misstag.
|
|
| 5. |
- Ingvarsson, Torbjörn, 1967-
(författare)
-
Fordringsrätt : En lärobok
- 2017. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken ger en grundläggande framställning av fordringsrätten. I boken behandlas bland annat fordringars uppkomst och upphörande, betalningar och kontantlösa betalningar, regressrätt, preskription, borgen, obehörig vinst, misstagsbetalning, tjänster utan uppdrag och skuldebrevsrätt.
|
|
| 6. |
- Ingvarsson, Torbjörn, 1967-
(författare)
-
Försäkring av sanktionsavgifter – en replik
- 2015
-
Ingår i: Juridisk Tidskrift. - 1100-7761. ; 26:3, s. 703-711
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I repliken diskuteras huruvida det är möjligt att försäkra administrativa sanktionsavgifter av det slag som grundas på direktivet 2013/36/EU (Capital RequirementsDirective IV – CRD IV). Den huvudsakliga frågan är om försäkring av sådana sanktionsavgifter skulle stå i strid med försäkringsavtalslagens (2005:104) regel i 6 kap. 1 § att bara lagliga intressen kan försäkras. Repliken utmynnar i slutsatsen att administrativa sanktionsavgifter som åläggs fysiska personer med stöd av CRD IV varken kan eller bör försäkras.
|
|
| 7. |
- Ingvarsson, Torbjörn, 1967-
(författare)
-
I lyckliga stunder och på lyckliga platser : Om att förena avtalsrättens teori och praktik
- 2019
-
Ingår i: Skrifter till Jan Rambergs minne. - Stockholm : Jure. - 9789172237537 ; , s. 131-143
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avtalsrättsliga teori börjar ofta i en beskrivning av hur partsviljan skall vara ledande för tolkningen av avtalet. Ofta har parterna emellertid bara föreställt sig några av huvuddragen av avtalets verkningar och i mer omfattande avtal har parterna sällan övervägt alla delar och hur de förhåller sig till varandra. När parterna väl blivit oense om vad de kommit överens om, kommer de dock att försöka efterhandskonstruera en vilja som förmodligen inte förelåg när avtalet slöts och peka på alla de fakta som stödjer deras uppfattning. I dessa situationer bör rättstillämparen se det enskilda fallet som en del i en helhet, där avtalstypen och sammanhanget med den dispositiva rättens regler tillåts ta större plats än en framkonstruerad och fiktiv partvilja. Tyngdpunkten i bedömningen läggs därvid vid objektivt konstaterbara fakta och inte påstådd partsvilja utan nämnvärt stöd i underlagen.
|
|
| 8. |
- Ingvarsson, Torbjörn, 1967-
(författare)
-
Kreditförsäkring som garanti för byggnadsentreprenad
- 2019
-
Ingår i: Festskrift till Göran Millqvist. - Stockholm : Jure. - 9789172237476 ; , s. 301-322
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Traditionellt har garantier i byggsektorn ofta utfärdats som bankgarantier, men motsvarande säkerheter kan också utfärdas i form av försäkring. En sådan garanti utfärdad i försäkringsform kallas kreditförsäkring. Själva huvudåtagandet är vanligtvis utformat som en proprieborgen (»såsom för egen skuld«). En kreditförsäkring kommer på detta sätt att stå mitt emellan garantiregler och försäkringsregler. I bidraget analyseras vad detta möte mellan garantirätt och försäkringsrätt innebär. Utgångspunkten för analysen är de försäkringsrättsliga grundbegreppen upplysningsplikt, riskökning, anmälningsplikt och framkallande av försäkringsfallet. Frågan som uppkommer är i vilken omfattning försäkringsrättens regler går att tillämpa och i vilken mån stöd måste sökas i garantirättens regler för att lösa uppkomna tvister om vilka skador som omfattas av den utfärdade garantin.
|
|
| 9. |
- Ingvarsson, Torbjörn, 1967-
(författare)
-
Lundstedt vid skiljevägen – : När rättsrealism och pragmatism möttes och skildes åt
- 2019
-
Ingår i: Pragmatism v. principfasthet i nordisk förmögenhetsrätt. - Stockholm : Jure. - 9789172237926 ; , s. 223-238
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- »Allt tal om rättigheter är lika meningslöst som en papegojas pladder.« Detta uttalande av Vilhelm Lundstedt har ofta fått stå som en sammanfattning av hela Uppsalaskolans vetenskapsuppfattning. I bidraget återförs uttalandet till ursprungssammanhanget där orden fälls, nämligen ett politiskt möte 1928, och tas till utgångspunkt för att diskutera i vilken mån rättsrealismens tankesystem låter sig förenas med pragmatismen. Svensk och övrig nordisk rätt sägs ofta vara präglad av pragmatism och denna vilja att nå praktiska konsensuslösningar påstås i sin tur ha sin grund i Uppsalaskolans vetenskapssyn. I bidraget framhålls att rättsrealismen och pragmatismen som tankeströmningar inte låter sig förenas, men att de hos en av Uppsalaskolans företrädare hålls samman, nämligen hos just Lundstedt. Denna syn att samhällsnyttan skall kunna läggas till grund för ett rättsvetenskapligt böra, tycks dock förankrad snarare i Lundstedts politiska gärning och framstår närmast som en rest från en tid då Lundstedt ännu inte kommit under inflytande av Hägerströms filosofi.
|
|
| 10. |
- Ingvarsson, Torbjörn, 1967-
(författare)
-
Normkandidater och normproducenter – Om att fylla det rättstomma rummet
- 2019
-
Ingår i: Vänbok till Lena Olsen. - Uppsala : Iustus förlag. - 9789177370628 ; , s. 153-173
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Problemet att rättsordningen verkar ha hål eller vita fläckar blir särskilt tydligt när samhället förändras, utan att lagstiftningen ändras så att lagreglerna möter samhälleliga förväntningar om att rätten skall utgöra ett heltäckande system. Det föreligger också ofta osäkerhet hur domstolen skall avgöra en tvist. Ofta måste parterna förhålla sig till, att flera utfall är möjliga. Vad som är »gällande rätt« kan från denna synvinkel beskrivas som olika sannolika utfall.I bidraget beskrivs de olika möjliga utfallen som normkandidater och de som formulerat eller framfört normkandidaten kallas normproducent. På detta sätt föreligger flera möjliga lösningsförslag samtidigt i rättssystemet och det är domstolarnas sak att välja mellan dessa. Det är i någon mening fråga om ett evolutionärt system och variationen i systemet drivs bland annat av samhällsförändringar. Ett urval som leder till stabilisering i en fråga kan också i sin tur uppfattas av potentiella normproducenter som en förändring som kräver anpassning och utvecklande av nya normkandidater på ett annat område. När en lösning väljs, förkastas samtidigt andra och en stabiliserad förståelse av innehållet i gällande rätt uppstår. Denna stabiliserade förståelse utgör sedan utgångspunkten för senare bedömningar och prognoser om hur framtida tvister skall komma att avgöras.Beskrivningen att »gällande rätt« skall förstås som ett val mellan flera alternativ innebär samtidigt ett ställningstagande för en deskriptiv snarare än normativ rättskällelära. Frågan blir därmed inte om den valda normkandidaten hämtats ur en på förhand erkänd rättskälla, utan bara hur sannolikt det är att lösningen väljs.
|
|
