| 1. |
- Henriksson, Mona-Lisa, 1962-
(författare)
-
Rätt och moral : Meningar med skolämnet juridik på gymnasienivå
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall purpose of the dissertation is to identify discourses in law education at the upper secondary level. The studies include an analytical separation of epistemic, predefined knowledge from non-epistemic, moral meaning making. The studies are focused on the meaningful utterances about purposes, content and teaching methods that may be identified in previous research, curricula, teachers’ speech, textbooks and students’ final papers. The dissertation takes its departure in both legal and didactic theory. Theories offered by philosophy of law and sociology of law concerning the relationship between law and morality are of particular interest, along with curriculum theory and pragmatism. Pragmatic discourse analysis has been operationalized for the analyzes. The method starts with the identification and analyzes of meaningful utterances, which are synthesized into discourses. The method ends with reflection on conceivable consequences of the identified discourses. Five discourses about purposes of law education at the upper secondary level have been identified: (1) The social science discourse, (2) The private utility discourse, (3) The academic discourse, (4) The discourse about business purposes, and (5) The criminological discourse. A possible consequence of the most prominent academic and social science discourses is teaching in accordance with the progressivist and reconstructivist educational philosophies. Furthermore, a comprehensive central content in the syllabi for law in Gy11 means a re-establishment of the essentialist philosophy of education. Construction of the subject content in law by a model from sociology of law could make it possible to explicitly relate epistemic knowledge about legal problem-solving to non-epistemic moral meaning making. The model is based om different perspectives on legal questions, both legal and societal norms and practices.
|
|
| 2. |
- Herre, Johnny, 1963-, et al.
(författare)
-
Stiftelsen för tillgängliggörande av juridisk litteratur
- 2021
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 597-599
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I bidraget presenteras Stiftelsen för tillgängliggörande av juridisk litteratur. Stiftelsens ändamål är att verka för att juridisk litteratur som givits ut i Sverige eller på det svenska språket görs digitalt tillgänglig till allmänheten utan kostnad. I artikeln presenteras även webbsidan Juridikbok.se, där de verk som stiftelsen fått tillstånd att tillhandahålla finns tillgängliga.
|
|
| 3. |
- Ingvarsson, Torbjörn, 1967-
(författare)
-
Borgen : En lärobok
- 2024
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Fastän borgen är en vanlig säkerhetsform är den mycket sparsamt reglerad i lag. De flesta av reglerna har vuxit fram i ett samspel mellan rättsvetenskap och en omfattande rättspraxis. Boken ger en tämligen ingående, om än inte heltäckande beskrivning av denna säkerhetsform. Framställningen är upplagd så att den i huvudsak följer förloppet från det att borgen ingås till dess att den tas i anspråk och avvecklas genom regress och slutlig fördelning av ansvar. Reglerna om borgensmannens förpliktelser, vilka skyldigheter borgenären har mot borgensmannen samt möjligheten att vända sig med regresskrav mot gäldenären eller mot andra som gått i borgen behandlas utförligt. Även borgensmannens ställning vid konkurs, företagsrekonstruktion och utsökning beskrivs. Avslutningsvis behandlas frågor om lagval och forumval liksom vissa processuella frågor.Boken är främst skriven för att användas i undervisning på juristutbildningar där djupare kunskaper om borgen och närliggande säkerhetsformer såsom bankgarantier och tredjemanspant eftersträvas, men den vänder sig också till praktiskt verksamma jurister som behöver få en översikt över ämnet.(Från bokens baksidestext)
|
|
| 4. |
- Ingvarsson, Torbjörn, 1967-
(författare)
-
Borgen och tredjemanspant
- 2023. - 5
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Borgen är vanligt förekommande som säkerhet för annans prestation. Det finns ett stort antal rättsfall i ämnet, men en modern lagstiftning saknas. Tredjemanspant, det vill säga pant som någon ställer till säkerhet för en annan persons skuld, fyller en viktig funktion för kreditväsendet och har stora likheter med borgensåtaganden. Borgen och tredjemanspant är en brett upplagd studie av dessa praktiskt viktiga säkerhetsformer. Boken riktar sig till praktiker som önskar att få svar på konkreta frågeställningar, men genom den breda översikten av området belyses även teoretiskt viktiga kredit- och fordringsrättsliga frågor för den rättsvetenskapligt intresserade.Boken gavs ut i sin första upplaga 1984 och Gösta Walin svarade ensam för ytterligare två upplagor. Sedan den fjärde upplagan svarar Torbjörn Ingvarsson för att hålla boken aktuell och ge den en naturlig fortsättning från tidigare upplagor.
|
|
| 5. |
- Ingvarsson, Torbjörn, 1967-
(författare)
-
Civilrättsliga verkningar av korruption
- 2024
-
Ingår i: Festskrift till Mikael Möller. - Uppsala : Iustus förlag. - 9789177372592 ; , s. 245-268
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Straffrättsliga regler om givande och tagande av muta har funnits länge. Genom att Sverige tillträdde Europarådets civilrättsliga konvention om korruption (ETS 174) finns nu också ett regelverk för att hantera de civilrättsliga verkningarna av att ett avtal har uppkommit under inflytande av korruptionshandlingar. I bidraget behandlas frågan vad det innebär för ett avtals giltighet att det tillkommit till följd av mutor eller bestickning och vilken betydelse det har om avtalet till innehållet påverkats av korruptionshandlingarna. Lagstiftaren har förordat att avvecklingen av sådana avtal skall ske efter det mönster som utvecklats i anslutning till 33 § avtalslagen eller att det bör jämkas med stöd av 36 § avtalslagen. Vid en närmare granskning visar sig dessa lagregler emellertid vara otillräckliga. I bidraget förordas istället att rättsverkningarna av att avtalet tillkommit under inflytande av korruptionshandlingar skall följa mönstret då osedliga avtal ogiltigförklaras och avvecklas.
|
|
| 6. |
- Ingvarsson, Torbjörn, 1967-
(författare)
-
En upptäcktsresa i osedlig terräng
- 2020
-
Ingår i: Nya trender och bärande principer i den nordiska förmögenhetsrätten. - Helsingfors : Helsingfors universitet. - 9789515164407 ; , s. 107-118
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Förhållandet mellan rätt och moral är närmast ett evigt återkommande tema. I läran om osedliga avtals ogiltighet löper dessa tankeströmmar samman. Det finns ingen omfattande praxis från Högsta domstolen i frågan och den ger sämre ledning än som vore önskvärt. De hovrättsfall som publicerats är heller inte alltid klargörande.I bidraget förs en argumentation för att många av dessa problem beror på att avtalet som rättsligt instrument använts i situationer som det inte är tänkt att användas i eller särskilt väl ägnat för. Frågan huruvida ogiltighet bör inträda för att avtalets innehåll skulle vara osedligt skulle kunna få åtminste en dellösning om läran främst användes för att förstärka förbud mot visst handlande i annan lagstiftning. Läran om osedliga avtal skulle därmed få funktionen att göra andra rättsregler mer effektiva. På detta sätt kan också moral och rätt hållas bättre åtskilda än som annars vore fallet.
|
|
| 7. |
- Ingvarsson, Torbjörn, 1967-
(författare)
-
Fordringsrätt : En lärobok
- 2021. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Från baksidestexten:Denna bok är en grundläggande framställning av fordringsrätten. Den är skriven för juridikstuderande eller studenter på andra utbildningar som möter fordringsrätten för första gången, men den innehåller även sådant som kan vara till stöd för praktiskt verksamma jurister.Boken täcker bland annat ämnena fordringars uppkomst och upphörande, betalningar och kontantlösa betalningar, regressrätt, preskription, borgen, obehörig vinst, misstagsbetalning och tjänster utan uppdrag. I boken behandlas även skuldebrevsrätten som en del av den allmänna fordringsrätten samt elektroniska skuldebrev. De ofta komplicerade relationerna mellan parterna i ett fordringsförhållande illustreras med kommenterade skisser, och hänvisning till nyare och äldre rättspraxis sker löpande.
|
|
| 8. |
- Ingvarsson, Torbjörn, 1967-
(författare)
-
Förmedlingsmedel i socialtjänsten
- 2020
-
Ingår i: Vänbok till Sverker Scheutz. - Uppsala : Iustus förlag. - 9789177371106 ; , s. 307-326
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att betala hyran, elen och andra räkningar är en sådan syssla, som är enkel för de flesta. Ibland kan dock en enskild ha behov av hjälp med den praktiska sysslan att betala räkningarna, trots att pengarna kanske finns för att betala alla eller några av fordringarna. Personer som behöver hjälp med denna syssla och som inte förmår utföra den själv och inte kan få hjälp av närstående eller vänner, erbjuds hjälp av kommunen i form av förmedlingsmedelsförvaltning. Stödformen bygger på socialtjänstlagens regler och kallas också ibland egna medel.Stöd i form av förmedlingsmedelsförvaltning är inte särskilt reglerat i lagstiftning, författning eller föreskrifter, men kommunerna har av vad som framgår av rättspraxis och uttalanden i lagförarbeten en skyldighet att erbjuda stöd i denna form till den som har behov av det.Bidraget rör de rättsliga ramarna för förmedlingsmedelsförvaltning. I bidraget behandlas bland annat den rättsliga grunden för kommunernas skyldighet att erbjuda stöd i form av förmedlingsmedelsförvaltning till enskilda, hur uppdragsfullmakten kan utformas, vilket ansvar kommunen har under tiden uppdraget utförs och frågor om slutredovisning och uppföljning.
|
|
| 9. |
- Ingvarsson, Torbjörn, 1967-
(författare)
-
Jämkning av lagbestämmelser
- 2021
-
Ingår i: Festskrift til Palle Bo Madsen. - Köpenhamn : Jurist- og Økonomforbundets Forlag. - 9788757452549 ; , s. 209-228
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I förarbetena till det som senare blev 36 § avtalslagen antyddes att bestämmelsen skulle kunna komma att användas även för att jämka lagbestämmelser. I svensk rättspraxis har det några gånger antytts att detta vore en möjlighet, utan att steget tagits fullt ut. I bidraget undersöks gränserna för en jämkning av lagbestämmelser med stöd i svenska, danska och norska källor. Resultatet av undersökningen är att det finns stöd för att resultatet av en tillämpning av en lagbestämmelse kan jämkas med stöd av 36 § avtalslagen, men att bortjämkning av lagbestämmelser för framtiden inte är möjlig med stöd av bestämmelsen.
|
|
| 10. |
- Ingvarsson, Torbjörn, 1967-
(författare)
-
Kommentarlitteratur som rättskälla – historia, funktion och framtid
- 2023
-
Ingår i: Norstedts Juridik 200 år. - Stockholm : Norstedts Juridik AB. - 9789139028017 ; , s. 177-225
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lagkommentarer kan fylla många funktioner. Den kan vara en lagringsplats för vetande, som den praktiskt verksamma juristen kan ta från hyllan för att lösa ett konkret problem. Den kan skapa rätt och utmana sätt att se på lagen. Funktionerna och förväntningarna på hur en lagkommentar skall vara är många och olika. I bidraget beskrivs förutsättningarna för den moderna lagkommentaren och de förebilder som fanns när den etablerar sig i Sverige i början av 1900-talet. Norstedts Juridik och dess föregångare har haft en viktig roll i att etablera den moderna kommentaren som vi idag känner den.I bidraget behandlas allmänt frågan vilka funktioner en lagkommentar kan ha. Den traditionella kommentaren så som vi är vana att möta den är nu som form lite drygt hundra år gammal och i sättet att utforma en kommentar återspeglas många synsätt på rätten och vad som är en rättskälla. Om man betraktar själva lagtexten som en självklarhet, citat ur valda delar av förarbeten eller återgivande av relevanta delar av förarbetenas innehåll som självskrivna och därtill ytterligare belysta genom rättspraxis där lagbestämmelsen tillämpats, så har nog kärnan i vad de flesta förväntar sig av en lagkommentar fångats. Oenigheten verkar till stor del gälla hur självständig och kritisk kommentaren skall vara.Bidraget avslutas med en sammanfattning och ett försök att se hur lagkommentaren kunde tänkas utvecklas framöver.
|
|
